med anledning av prop. 1994/95:123 Ny marknadsföringslag
I propositionen läggs fram förslag till en ny
marknadsföringslag som skall ersätta 1975 års lag. Syftet
uppges vara att ''främja konsumenternas och
näringsidkarnas'' intressen i samband med marknadsföring.
Miljöpartiet anser att miljöaspekterna saknas. Men vi
anser också att främjandet av näringslivets intressen mer
borde inrikta sig på spelregler som innebär att etik inte blir
en börda för företag i konkurrenssituationer och att parterna
på marknaden skall kunna mötas i ömsesidig respekt för
varandra. Vi är övertygade om att sådana regler gynnar
näringslivet på sikt.
Vi anser också att reklam och marknadsföring måste sättas
in i ett både djupare och bredare perspektiv än det som
regeringen utgår från. Man måste bl a se reklam och
marknadsföring som en del av en normbildande
maktutövning på gott och ont.
Breddad miljömärkning
Varugenomströmningen i samhället har under några få
generationer blivit det största miljöproblemet i vår del av
världen. En ny hållbar livsstil för global överlevnad kräver
en ny livsstil där normen om ägande och köpande intar en
mindre dominerande del av livet. En hållbar livsstil kan
lagstiftas fram, stimuleras fram genom ekonomiska
styrmedel eller växa fram genom ökade kunskaper.
Miljöpartiet de gröna och den gröna internationella rörelsen
anser att det är en kombination av dessa tre metoder som
krävs. Det räcker alltså inte med traditionell
miljölagstiftning -- nu krävs ekonomiska styrmedel
(skatteväxling, miljöskatter etc), som medför att det som är
långsiktigt hållbart också blir kortsiktigt lönsamt, och ökade
kunskaper hos konsumenterna för rationella och medvetna
val. Det är på så sätt en både effektiv och medveten marknad
kan växa fram.
Utifrån detta perspektiv anser Miljöpartiet de gröna att
regeringens förslag till ny marknadsföringslag inte är
tillräcklig. I snart 30 år har en intensiv miljödebatt
förekommit i vårt land. Detta sätter få spår i det lagförslag
som regeringen nu förelägger riksdagen. Orsaken är kanske
snarare ovanan att utgå från ett ekologiskt perspektiv, än
ovilja eller avsaknad av förståelse.
Lika naturligt som det var på femti- och sextitalen att
främja konsumenternas intressen vad gäller förhållanden i
hemmen och hushållen måste det nu bli att främja
konsumentens möjlighet till miljöeffektiva val på
marknaden -- detta kan ses som en naturlig utmaning till
följd av Riokonferensen.
Detta leder till att Miljöpartiet de gröna redan nu -- vi
återkommer under allmänna motionstiden med mer
långtgående analys och förslag vad gäller
innehållsdeklarationer, livstidsspecifikation och
miljömärkning -- vill komplettera lagförslaget så att det
uppfyller de mest elementära miljömålsättningar enligt
följande:
* Reklam och annan marknadsföring för elförbrukande
produkter (köksmaskiner, vitvaror etc) skall innehålla
information om energiförbrukning och jämförelsetal med en
normalprodukt.
* Reklam och annan marknadsföring för bilar skall
innehålla information om bilens förbrukning av energi och
en jämförelse med normalbil på liknande sätt som
jämförpriser.
* Reklam och annan marknadsföring för frukt, grönsaker
och andra livsmedel skall innehålla tydlig uppgift på om det
vid produktion eller distribution har använts metoder
(kemikalier etc) som är förbjudna i Sverige.
* Reklam och annan marknadsföring av frukt och
grönsaker som på grund av användning av mögelmedel och
andra bekämpningsmedel bör skalas skall innehålla
information om detta.
* Reklam och annan marknadsföring av produkter som
innehåller för människan skadliga kemikalier skall märkas
på ett för konsumenten tydligt sätt.
Skydda individens integritet
Maktutövning kan ske på flera olika sätt; man brukar i
dessa sammanhang tala om belönande maktutövning,
tvingande maktutövning och betingande maktutövning. Det
sistnämnda, betingande maktutövning, är ett sofistikerat
medel för att skapa normer i samhället. En av de normer som
idag präglar samhället är köpandets och ägandets norm. Den
har växt fram med hjälp av att yttrandefriheten effektivt har
använts av de som har de största yttrandemöjligheterna i ett
massmediesamhälle, dvs näringslivet. Detta är på intet sätt
vare sig konstigt eller klandervärt: de flesta större aktörer på
såväl varu- som tjänstemarknaden har ju som övergripande
mål att sälja. Vi vill således peka på att påträngande reklam
och annan marknadsföring i vissa fall kan stå i
motsatsförhållande till individens rätt.
Miljöpartiet de gröna menar att det inte är förenligt med
ett gott samhälle att kränka människors integritet. Vi menar
att avarter av den breda och djupa livsstilspropaganda som
den samlade reklamfloden totalt sett utgör inte skall ha rätt
att tränga sig på och kränka människors integritet på det sätt
som idag sker och som ser ut att öka. Därför anser vi att
reklam i princip borde vara efterfrågad. Detta innebär att vi
både vill värna de öar av köpfrid som ännu finns (reklamfria
radio- och tevekanaler) och utöka köpfriden genom att t ex
göra det möjligt att på ett enkelt sätt slippa reklam i brevlådor
och på faxar samt minska den påträngande reklamen i
utomhusmiljön.
Med anledning av lagförslaget anser vi att det finns skäl
att riksdagen begär att regeringen tillsätter en bred utredning
som ser över hur den livsstilspropaganda som översköljer
barn och vuxna påverkar normer, beteenden och hur man kan
minska kränkningar av människors integritet genom ökad
fördjupning och breddning av köpfriden utan att detta
innebär kränkningar av yttrandefriheten.
Vilseledande geografisk ursprungsbeteckning
Regeringen vill införa en regel med förbud mot
vilseledande geografisk ursprungsbeteckning på
alkoholdrycker. Däremot avser man att acceptera
vilseledande geografisk ursprungsbeteckning på livsmedel.
Miljöpartiet de gröna finner detta anmärkningsvärt. Vi ser
ingen anledning att acceptera regler som medför att
människor skall vilseledas då det gäller något så viktigt som
matens ursprung. Speciellt anmärkningsvärt är det med
tanke på att djurskyddsreglerna,
bekämpningsmedelsreglerna, regler om bestrålning och
normerna för användning av såväl antibiotika som hormoner
skiljer sig avsevärt mellan svenskt jordbruk och andra
länders. Vi finner det fullständigt otillfredsställande att
regeringen avser att acceptera att t ex importerat fläsk kan
malas till köttfärs i Sverige och sedan säljas som svenskt. Vi
kräver att denna typ av vilseledande marknadsföring
förbjuds.
Vilseledande efterbildningar
Regeringen motsätter sig såväl Riksrevisionsverket som
Konkurrensverket då dessa gör gällande att det främst är
konsumenterna som skall skyddas genom lagstiftning i
frågor som rör efterbildningar.
Miljöpartiet delar verkens uppfattning. Vi anser att
regeringens förslag skyddar etablerade företag på ett onödigt
drastiskt sätt och att det framför allt är en produkts funktion,
kvalitet, säkerhet och miljö- och hälsoanpassning som bör
beaktas då man bedömer om konsumenter vilseförs. Vi
finner att nuvarande regelverk räcker för att hindra
vilseledande efterbildning. Om man sätter frågan på sin spets
bör man kanske t o m diskutera om inte konsumenter
vilseförs än mer av att betala överpris på märkesvaror än av
att handla en produkt med liknande märkessymbol och av
samma kvalitet men till lägre pris.
Garantier
Marknadsföringsutredningen föreslår en regel med förbud
mot att använda uttrycket garanti eller liknande uttryck på ett
sätt som vill framkalla en felaktig uppfattning om att
näringsidkaren gör ett åtagande som är mer långtgående än
de annars haft. Regeringen anser däremot att några särskilda
regler om användningen av uttrycket garanti inte behövs.
Miljöpartiet de gröna delar utredningens uppfattning. Vi
anser att begrepp som kan utgöra en god information inte
skall uttunnas på det sätt som regeringens förslag medger.
Aggressiva metoder
Marknadsföringsutredningen, liksom tidigare Miljöpartiet
de gröna, föreslår att särskilda regler skall införas för att
stoppa aggressiva metoder; dvs metoder som överrumplar
konsumenten eller som på ett aggressivt sätt utsätter
konsumenten för tidspress eller särskilt köptryck på ett sätt
som kan leda till oöverlagda köp. Regeringen finner att något
sådant inte bör införas i marknadsföringslagen.
Miljöpartiet de gröna finner det anmärkningsvärt att
regeringen inte tar tillfället i akt att skärpa upp attityden i
detta avseende och konstaterar att regeringen tyvärr lyssnat
mer på organisationer som motiverar sin inställning med att
''kundbearbetning ligger i säljarbetets natur'' och att ''en
viss intensitet i denna aktivitet är önskvärd''.
Som vi betonade i inledningen av denna motion uppfattar
vi att en effektiv marknad måste bygga på rationella och
medvetna beslut. Sådana motverkas av aggressiva
säljmetoder och det finns därmed ingen som helst rationell
anledning att acceptera dem för den som vill förorda en sund
marknad som bygger på ömsesidig respekt.
Obeställda produkter
Marknadsföringsutredningen föreslår ett förbud att skicka
fakturor eller liknande till någon som inte beställt några
produkter och som vilseleder mottagaren om att beställning
skulle ha skett eller att annan betalningskyldighet föreligger.
Regeringen avslår detta förslag med motiveringen att sådant
beteende kan stoppas med stöd av generalklausulen.
Miljöpartiet de gröna förordar att marknadsföringslagen
blir renodlad och tydlig till innehåll -- lagen blir inte detta
om man utelämnar ett förbud av den art som utredningen
föreslår.
Marknadsföringskorruption
Marknadsföringsutredningen föreslår en regel med förbud
mot marknadsföringskorruption. De flesta remissinstanserna
är positiva till detta. Regeringen anser emellertid att sådan är
onödig.
Miljöpartiet de gröna anser att det är rimligt att i en ny
marknadsföringslag införa ett förbud för näringsidkare att
söka påverka beslutsfattandet hos andra förbrukare genom
att erbjuda korruptiva förmåner till deras anställda. Vi anser
att en sådan bestämmelse är väl lämpad att ingå i en ny
marknadsföringslag. Vi anser, liksom Konsumentverket, att
marknadsföringskorruption kan medföra att konsumenten
inte får en objektiv information om produkter, eftersom
säljaren helst vill sälja den produkt han/hon har personliga
fördelar av att sälja. På detta sätt motverkas rationella
köpbeslut, vilket snedvrider marknaden. Invändning mot
våra synpunkter skulle kunna vara att brottsbalkens regler
om bestickning räcker. Vi anser att så inte är fallet -- bl.a.
beroende på att en ny marknadsföringslag skall vara tydlig
och renodlad. Vi stöder utredningens förslag.
Förbud mot diskriminerande reklam
I ett samhälle som präglas av hög arbetslöshet och ökande
klyftor kan uppstå grogrund för allehanda värderingar som
bör motverkas i ett demokratiskt mångkulturellt samhälle.
Det är därför viktigt att också i lagstiftning som rör
marknadsföring tydliggöra vad som är tillåtet eller inte.
Förbud mot diskriminerande reklam är ur detta perspektiv ett
viktigt instrument och del av en demokratisk renhållning.
Regeringen hävdar i propositionen att det under ''senare tid
även börjat förekomma reklam med inslag av diskriminering
på grund av ras och religion.
Det är också grundläggande att diskriminerande reklam ur
ett jämställdhetsperspektiv inte kan accepteras -- vare sig på
grund av risken för normbildning eller på grund av att
människor kan känna sig kränkta. Framställning av kvinnor
som sexobjekt har väckt berättigad vrede.
Regeringen anser att förbud mot diskriminerande reklam
inte kan införas utan grundlagsändring. Därför läggs inte
något förslag mot diskriminerande reklam fram. Regeringen
hoppas istället på näringslivets egenåtgärder.
Miljöpartiet de gröna anser att det finns svåra
gränsdragningsproblem mellan yttrandefrihet och förbud
mot diskriminerande reklam. Vi är inte alldeles övertygade
om att grundlagsändring behövs för att i
marknadsföringslagen skärpa upp bestämmelserna men kan
ändå acceptera regeringens hållning. Detta medför att vi
tvingas föreslå att riksdagen ger regeringen i uppdrag att
återkomma med ett välavvägt förslag till grundlagsändring
som kan medföra att såväl yttrandefriheten säkras som att
diskriminerande reklam kan undvikas.
Omvänd bevisbörda
Utredningen föreslår, liksom Miljöpartiet de gröna tidigare
gjort, att det införs bestämmelser om omvänd bevisbörda.
Konsumentverket och Företagarnas riksorganisation delar
denna uppfattning. Regeringen har annan uppfattning.
Miljöpartiet de gröna hävdar, som antytts, att det behövs
en s k omvänd bevisbörda beträffande vederhäftighet när det
gäller sakuppgifter i marknadsföringen. För att tydliggöra
och renodla lagstiftningen bör detta klart framgå av
marknadsföringslagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att det i lag skall fastställas att
reklam och annan marknadsföring för elförbrukande
produkter skall innehålla information om elförbrukning och
jämförelsetal med en normalprodukt,
2. att riksdagen beslutar att det i lag skall fastställas att
reklam och annan marknadsföring för frukt, grönsaker och
andra livsmedel skall innehålla tydlig uppgift på om det vid
produktion eller distribution har använts metoder
(kemikalier etc.) som är förbjudna i Sverige,
3. att riksdagen beslutar att reklam och annan
marknadsföring för bilar skall innehålla information om
bilens förbrukning av energi och en jämförelse med
normalbil,
4. att riksdagen beslutar att det i lag skall fastställas att
reklam och annan marknadsföring av frukt och grönsaker
som på grund av användning av mögelmedel och andra
bekämpningsmedel bör skalas, skall innehålla information
om detta,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
en utredning bör tillsättas för att belysa marknadsföringens
livsstilspåverkan,
6. att riksdagen beslutar att det i lag skall fastställas att
vilseledande marknadsföring utan geografisk
ursprungsbeteckning på livsmedel förbjuds,
7. att riksdagen beslutar att det i lag skall fastställas att
vilseledande efterbildningar ej får användas vid
marknadsföring enligt utredningens förslag,
8. att riksdagen beslutar att det i lag skall fastställas att en
näringsidkare inte får använda uttrycket ''garanti'' eller
liknande uttryck enligt utredningens förslag,
9. att riksdagen beslutar att det i lag skall fastställas att en
näringsidkare inte får använda aggressiva metoder enligt
utredningens förslag,
10. att riksdagen beslutar att det i lag skall fastställas förbud
mot att skicka fakturor eller liknande på obeställda produkter
(negativa säljmetoder) enligt utredningens förslag,
11. att riksdagen beslutar att det i lag skall fastställas att en
näringsidkare inte får försöka påverka beslutsfattande
genom korruptiva förmåner enligt utredningens förslag,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
grundlagsändring som kan med föra att såväl
yttrandefriheten säkras som att diskriminerande reklam kan
undvikas,
13. att riksdagen beslutar att det i lag skall fastställas att
omvänd bevisbörda skall gälla i marknadsföringsmål enligt
utredningens förslag.
Stockholm den 16 december 1994
Birger Schlaug (mp)
Eva Goe s (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)