Motion till riksdagen
1994/95:L15
av Per Stenmarck m.fl. (m)

med anledning av prop. 1994/95:123 Ny marknadsföringslag


I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny
marknadsföringslag som ersätter 1975 års
marknadsföringslag. Den nya lagen syftar till att främja
konsumenternas och näringsidkarnas intresse i samband med
näringsidkares marknadsföring av varor, tjänster och andra
nyttigheter och att motverka marknadsföring som är
otillbörlig mot konsumenter eller näringsidkare.
Vi anser att regeringens förslag till ny lagstiftning på
marknadsföringsområdet innehåller en allvarlig brist då
regeringen avstår från att införa
Marknadsföringsutredningens förslag till förbudsregel
avseende negativa säljmetoder, s.k. fakturaskojeri.
Fakturaskojeri genom negativa säljmetoder
Fakturaskojeri, dvs. att skicka fakturor och liknande till
någon som inte beställt några produkter, bedrivs systematiskt
och kontinuerligt. Redan för tio år sedan uppskattade
Rikskriminalen att omsättningen uppgick till åtminstone 300
miljoner kronor enbart i Sverige. Man kan på goda grunder
utgå från att förfarandet brett ut sig än mer. Till detta kommer
att verksamheten har internationella förgreningar och i
Västeuropa torde uppgå till mångmiljardbelopp.
Detta är ett påtagligt gissel för enskilda företagare och för
näringslivet i sin helhet. Motåtgärder är sålunda påkallade
och angelägna. Flera näringslivsorganisationer har engagerat
sig i ambitiösa informationsprogram för att upplysa
medlemmarna om vikten av intern kontroll vid
fakturabetalning och av att bedrägeriförsök polisanmäls. Det
har emellertid visat sig att detta inte räcker för att stävja
verksamheten. De bestämmelser som kan läggas till grund
för förövarna är helt enkelt för svaga. I och för sig torde
fakturaskojeri ofta utgöra bedrägeri eller bedrägeriförsök i
brottsbalkens mening. Av erfarenhet följer dock att dessa
regler i praktiken inte är effektiva som instrument för att
komma åt företeelsen.
Marknadsföringsutredningens förslag
Marknadsföringsutredningen föreslog i sitt betänkande Ny
marknadsföringslag (SOU 1993:59) att en
avgiftssanktionerad regel mot fakturaskojeri skulle införas
(15 § 2 st.). Regeringen valde att låta denna regel utgå med
den enkla motiveringen att förfarandet kan bedömas som
otillbörligt enligt lagens generalklausul och nöjde sig med
att i propositionen införa en bestämmelse om obeställda
produkter (12 §). Denna regel innebär att en näringsidkare
vid marknadsföringen inte får leverera produkter till någon
som inte uttryckligen har beställt dem då det vilseleder
mottagaren om dennes betalningsskyldighet.
Effekten av regeringens förslag -- att förfarandet med
fakturaskojeri skall bedömas enligt lagens generalklausul --
blir att näringsidkaren endast riskerar att påföras ett förbud
vid vite att fortsätta med förfarandet. Möjligheten att påföra
näringsidkaren marknadsstörningsavgift saknas således med
den föreslagna ordningen.
Enligt vår uppfattning har regeringen genom sitt förslag på
ett oroväckande sätt visat att den inte ser tillräckligt allvarligt
på förekomsten av fakturaskojeri och på konsekvenserna för
enskilda näringsidkare.
Därför bör riksdagen komplettera propositionens 12 § med
utredningens förslag till 15 § 2 stycket enligt följande:
En näringsidkare får inte heller till konsumenter eller
andra förbrukare som inte har beställt några varor eller
tjänster ställa fakturor, inbetalningsavier eller liknande
meddelanden som är ägnade att inge en felaktig föreställning
om att beställning skett eller betalningsskyldighet annars
föreligger.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen kompletterar den nya marknadsföringslagens
12 § i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 16 december 1994

Per Stenmarck (m)

Rolf Dahlberg (m)

Charlotte Cederschiöld (m)

Stig Rindborg (m)

Göran R Hedberg (m)

Eva Björne (m)

Lennart Fridén (m)