Regeringen föreslår att regler om konsumtion av närstående rättighetsinnehavares spridningsrätt skall införas. Konsumtionen av spridningsrätten till ljudupptagningar av litterära och musikaliska verk samt filmverk skall vara regional (EES-vid). Utövande konstnärer, fonogramframställare och producenter av filmupptagningar skall ha ensamrätt att bestämma över uthyrning till allmänheten av upptagningar av deras prestationer.
Av propositionen framgår att en aspekt på konsumtion av ensamrätt är vilken verkan som spridningsrätten skall ha i territoriellt avseende. Begrepp som nämns är nationell konsumtion, regional konsumtion och global konsumtion. Det sistnämnda tillämpas i Sverige i dag.
Regional konsumtion innebär att parallellimporten kan hindras, vilket innebär oönskade konsekvenser för konsumenterna. Med regional konsumtion kommer parallellimport endast att vara tillåten för varor omsatta inom EES. Däremot kommer parallellimport från länder utanför EES, exempelvis från Japan och USA, att kunna förhindras.
Statens pris- och konkurrensverk publicerade 1992 en rapport om fonogram (inspelade skivor och kassettband). Av den rapporten framgår att fem internationella koncerner, representerade genom sju bolag, dominerar marknaden i Sverige. Dessa svarar för 85--90 % av skivförsäljningen. Bolagen är skivproducenter, importörer och samtidigt grossister/distributörer till detaljhandeln. I rapporten redovisades jämförelsen av priserna på fonogram. Svenska priser ligger vanligen i nivå med de europeiska priserna medan priserna i USA är väsentligt lägre.
De lägre priserna i bl.a. USA utnyttjas av fristående importörer till parallellimport. Merparten av den parallellimport som kommer in i Sverige köps in av rena import- och grossistföretag som verkar vid sidan av de stora skivbolagen. Denna parallellimport leder till en skärpning av konkurrensen och bidrar till att hålla priserna nere. Enligt SPK är parallellimport den enda reella konkurrensen de stora skivbolagen möter.
De företag som arbetar med parallellimport har vanligen ett brett sortiment med skivor och kassetter, bl.a. från mindre bolag vilket har betydelse för mångfalden på marknaden. Huvuddelen av de fristående importörernas utbud är titlar som inte säljs av de stora skivbolagen, s.k. direktimport. Det är tack vare de mindre bolagens direktimport från exempelvis USA som dessa titlar finns på den svenska marknaden.
Att den svenska fonogrammarknaden avskärmas från direktimport utanför EG-området kan innebära att den kulturella mångfalden begränsas avsevärt. Dessutom kommer de multinationella bolagens inflytande och makt över denna del av det svenska musiklivet att cementeras hårdare än någonsin.
Om propositionen antas av riksdagen bör andra punkten utgå i övergångsbestämmelse 3 i lagen om ändring i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Övergångsbestämmelsen skulle i den föreslagna lydelsen innebära dels att en retroaktivt verkande bestämmelse infördes och dels expropriation av en ekonomisk rätt som den enskilde utövaren tillförhandlat sig. Det är dessutom tveksamt om övergångsregeln står i överensstämmelse med Rådets direktiv 92/100 EEG, artikel 13 p. 9.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:58 om uthyrning och utlåning av upphovsrättsligt skyddade verk m.m,
2. att riksdagen begär att regeringen snarast omförhandlar EES-avtalet enligt vad i motionen anförts om att konsumtionen av spridningsrätten till ljudupptagningar av litterära och musikaliska verk samt filmverk skall vara globala,
3. att riksdagen -- om yrkande 1 avslås -- beslutar att andra punkten i övergångsbestämmelse 3 i lagen om ändring i lagen ( 1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk skall utgå.
Stockholm den 30 oktober 1994 Tanja Linderborg (v) Charlotta L Bjälkebring (v) Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) Stig Sandström (v) Alice Åström (v)