Resor, rekreation och fritidsaktiviteter har blivit en allt
viktigare del i våra liv. Turism- och besöksnäringen är en av
de snabbast växande näringarna i världen. Den svenska rese-
och turistnäringen är på framfart och konkurrenskraften har
ökat. Ökad miljömedvetenhet och ökat intresse för
naturupplevelser och vildmarksäventyr gör att Sverige är
intressant som turistmål.
Turismen som näringsgren är en stor inkomstkälla som ger
mycket tillbaka pengar till stat, kommuner och landsting i
form av skatter och avgifter. Enligt Riksskatteverket går ca
60 %
av omsättningen tillbaka. Turistnäringen är en
sysselsättningsintensiv bransch med många små företag som
har en bättre regional spridning än de flesta andra näringar.
En utökad satsning på turism utifrån lokala möjligheter och
intressen skapar fler arbetstillfällen, inte minst på
landsbygden. Turismen har stor betydelse för livskvaliteten,
ekonomin och sysselsättningen. Det är viktigt att medverka
till en positiv utveckling för alla orter och landsdelar, inte
bara för dem som idag är välkända.
Mycket tyder på att turismen är värd att satsa på. Det finns
stora grupper människor som både har lust och råd att se sig
om. Resor är idag ingen lyx. Det är nu vi måste fortsätta
utveckla turismen. Vi kan som turistland erbjuda upplevelser
som naturen, det svenska landskapet, vildmarksäventyr, ren
miljö, tystnaden, den svenska maten, svensk historia och
kultur, storstadsliv m.m. För att vi ska nå så många som
möjligt måste vi till viss del anpassa oss efter resenärernas
önskemål och behov, bli bättre på marknadsföring och
information och ha en tydligare profilering.
En av förutsättningarna för att vi ska kunna ta tillvara de
goda möjligheter till ökad turism som nu finns är att turismen
som näring upplever stabilitet och kontinuitet. De
organisatoriska förändringar som föreslås i propositionen
stämmer ganska väl med de tankar som Centern fört fram
tidigare. Vi kan acceptera den lösning beträffande ny
myndighet och bolag som presenterats men vill poängtera
vikten av kontinuitet och långsiktighet i turistpolitiken. Det
är viktigt att omedelbart slå fast att det nya bolaget tar över
Next Stop Sweden i dess helhet och att verksamheten kan
fortsätta planerade aktiviteter nu eftersom mycket av detta
sker just nu på våren. Vi har inte råd att tappa tempo. Detta
bör ges regeringen tillkänna.
Dessutom anser vi att det är oacceptabelt att i detta
strategiska läge med så många möjligheter för turismen dra
ner och strypa en stor del av verksamheten. Redan tidigare
har de svenska turistsatsningarna minskat kraftigt. Vi
föreslår därför att anslaget ska öka med 12 miljoner till det
nya bolagets verksamhet så att man har tid att anpassa sig till
nya förhållanden.
Utvecklad turism
För att Sverige ska kunna hävda sig som turistland,
nationellt och internationellt, måste vi utveckla turismen
som näringsgren och inte bara satsa på den traditionella
turismen utan även på t ex kulturturism, ekoturism eller
varför inte golfturism. Ett av de vanligaste motiven för
resande till Sverige är den svenska naturen i form av ''orörda
vidder'', och i detta begrepp förutsätts det svenska
kulturlandskapet ingå. Det är miljön och det lokala
kulturlivet som många gånger sätter ortens namn på kartan.
Vi måste utveckla turismen så att den inte bara ger
upplevelser för stunden utan även ger fördjupade kunskaper
och nya intressen. När upplevelsen blir det viktiga för
kunden kommer lokala initiativ att bli betydelsefulla. Platser
med genuina unika upplevelser i natur och kultur kommer att
vara framtidens konkurrensmedel.
Kulturturism
Idag kan vi se en positiv attitydförändring från samhällets
sida när det gäller att sätta in kulturen i ett regionalpolitiskt
perspektiv. Det finns idag ett samhällsintresse som bygger på
en ny och lite annorlunda medvetenhet om kulturens roll för
människors välbefinnande, som ser kulturen och
kulturmiljön som en drivkraft för ekonomisk utveckling och
sysselsättning. Den allmänna uppfattningen idag är att den
globala turismen är en expanderande näringsgren. Det anses
också att satsningar på kulturprojekt kan vara lönsamma
investeringar, att kultursatsningar kan generera inkomster
och ge ett starkt bidrag till den lokala ekonomin. Det är en
syn som gradvis vuxit fram och som fått starkt genomslag
internationellt. Det politiska intresset är uppenbart. Men
också kommersiellt kan vi se ett ökat intresse för kultur och
kulturverksamhet och för kulturmiljö.
Mycket av det vi söker, när vi reser i Sverige, finns i våra
traditioner, vår historia och våra etniska särarter. Turister
söker gärna det udda och exotiska. Hemmablindhet gör
tyvärr att många inte uppfattar de egna kvaliteterna.
Därigenom vågar de inte heller lita på bl a sin kulturella
attraktionskraft. Paradoxalt nog är det just vardagskulturen
som av många turister upplevs som särskilt intressant. Den
lokala kulturen är en av förutsättningarna för turism, både
här hemma och utomlands.
Kulturella sevärdheter och evenemang som marknadsförs
professionellt får lättast de stora besöksskarorna. Väl
marknadsförd kultur kan få oss svenskar att resa mer här
hemma. Det behövs samverkan mellan kulturlivet och
turistorganisationerna för att göra landets kultur och
konstnärliga verksamhet mer känd och lättillgänglig. Den
svenska kulturen, kulturarvet och historien är för många
dessvärre relativt okända. Det är nödvändigt att satsa på en
bättre marknadsföring av kulturen om man vill nå en större
publik än idag. Ett sätt att nå detta mål är att ge
researrangörerna ökad insikt och större kunskap om det
svenska kulturutbudets mångfald och betydelse.
Kulturen stärker bygdens och ortens självtillit. I
utvecklingen i kommuner och län tilldelas kulturen en viktig
roll. Syftet är att bibehålla eller förstärka de positiva inslagen
i samhällsmiljön, som gör att människor trivs och att företag
finner platsen eller området attraktivt och värt att satsa på för
framtiden. Genom att uppmärksamma en bygds traditioner
skapas en känsla av stolthet över det man har åstadkommit
och vad man betyder i regionen och landet. Det kan gälla att
uppmärksamma lokala hantverkstraditioner. Det kan också
handla om att ta tillvara och uppmärksamma byggnader och
fornminnen som ger en spännvidd över seklerna. Här kan
framförallt hembygdsrörelsen spela en framträdande roll.
Genom lokalt förankrad verksamhet på socken-
/församlingsnivå och genom omfattande ideellt arbete av
funktionärer och medlemmar utgör rörelsen en betydelsefull
resurs i kulturmiljövården. Hembygdsföreningarna
medverkar till att bevara och levandegöra den lokala
kulturtradition som ger människorna en kulturell identitet.
Det är också angeläget att exempelvis länsmuseerna ger
hjälp och stöd i detta arbete.
För att folk ska trivas på en ort är det viktigt att den nämns
i positiva sammanhang. Människor måste uppleva att även
andra upplever trakten som positiv. Detta är särskilt viktigt
om man vill locka turister till sig. Från senare tid vill vi bara
nämna t ex Hultsfred där kultursatsningar har dragit
uppmärksamhet till orten. Genom de årligen återkommande
rockfestivalerna i Hultsfred har denna ort för flertalet
placerats inte bara på Sveriges utan sannolikt på hela
Skandinaviens karta.
Kulturskapande innebär ofta att det är något udda eller
avvikande som framställs. En orts eller bygds vilja att ta till
sig innovationer på det kulturella planet löper ofta parallellt
med förmågan till nyskapande av industriprodukter eller
tjänster. För bygder med svag innovationstradition kan alltså
kultursatsningar vara ett sätt att bygga upp en
entreprenörsanda. Kultur främjar kreativitet och skapar
kontaktpunkter. Det är viktigt att lokala kultursatsningar inte
enbart inriktas på att ta tillvara det lokala. Inriktningen måste
också vara att ortens människor känner att de står i nära
kontakt med både det nationella och internationella
skeendet.
Ekoturism
Turismen ökar kraftigt, både internationellt och i Sverige.
Trenden inom turismen går från massturism med sol och bad
som viktigaste element mot en turism som bygger på kultur
och natur. Sverige har en turistpotential men vi är dåliga på
marknadsföring och på att utnyttja kraften i de upplevelser
som naturen ger.
Inom den internationella turismen är ekoturismen den
sektor som växer snabbast. Ekoturism kan sägas vara resande
under ansvar, där hänsyn tas till såväl miljön som
lokalbefolkningen. Ekoturismens grundtanke är att
dimensionera antal turister och deras aktiviteter utifrån
naturen och dess förutsättningar. Turisterna reser och bor
enkelt, och åtföljs oftast av en guide (en person med god
kännedom om bygden). Ekoturismen måste ha stark
förankring i lokal kultur.
Förhoppningarna är stora att turismen ska ge nya
inkomster, jobb och en ny typ av landsbygdsutveckling. Men
turismen kan innebära konflikter med miljön, allemansrätten
och äganderätten -- detta kan minskas om turismen utformas
på rätt sätt. Tankegången med ekoturism är att öka
medvetenheten, att vårda natur och kultur, uppleva natur,
söka kunskap, ändra attityder och handling samt skydda
natur och kultur. En på detta sätt bärkraftig turism kan hjälpa
till att bevara turism på vissa ställen och bidra till att både
bevara biologisk mångfald och skydda viktiga kulturmiljöer.
Basen för ekoturism utgörs av en unik miljö -- hotas denna
av överutnyttjande och förslitning hotas själva
basen/förutsättningen för ekoturismen. Det är detta som gör
att ekoturism kan ha goda möjligheter att vända turismens
negativa effekter för miljön till något som kan skydda unik
natur och unika djurmiljöer. Ekoturismen har därmed
förutsättningar för att kunna utvecklas till en långsiktigt
hållbar verksamhet, men det förutsätter att turismen
utvecklas på ett sunt sätt.
Turismen måste styras för att den inte ska slita ner
områden genom att koncentrera människor till små ytor.
Istället för att utgå från vad människor vill får naturen sätta
gränser. Ett känsligt område kan kanske inte besökas av så
många. Hållbar turism handlar om att ta in
kretsloppstänkandet i alla delar inom näringen.
Ekoturismen måste -- för att utvecklas på ett fortsatt
positivt sätt -- innebära stort lokalt inflytande över
uppläggning och intäkter av arrangemang. Detta bör ges
regeringen tillkänna.
Naturguider
Inom all miljöturism är det viktigt att ta hänsyn till naturen
och miljön. Systemet med naturguider som används inom
ekoturismen kan med fördel användas inom all miljöturism.
Naturguider kan utbildas bland ortens invånare och får till
uppgift att bistå naturturistgrupper. Det är inte ovanligt och
i vissa länder obligatoriskt med lokal guide för utländska
reseoperatörers resenärer. Svenska turister använder sig av
sådana guider och får betala för det utan att protestera.
Genom urbaniseringen i vårt samhälle känner många stor
osäkerhet inför längre ensamvistelse i naturen. Även i sådana
fall skulle naturguider kunna spela en stor och viktig roll.
Bra information före och under resan är en självklarhet där
välutbildade guider har en nyckelfunktion. Vi förespråkar en
utveckling av utbildning av naturguider. Exempelvis kan
detta ske i studieförbundens regi.
Allemansrätten
Den växande turismen i de nordiska länderna inrymmer
både lovande och vissa skrämmande perspektiv.
Allemansrätten innebär rättigheter, men även skyldigheter.
Det krävs god planering av olika aktiviteter och hänsyn till
naturens egna förutsättningar för att allemansrätten ska
fungera på ett bra sätt. För att minska förslitningen på vår
natur är det viktigt att aktiviteter sprids så att det inte blir för
många människor på ett litet område. Utländska gäster är
ofta främmande för allemansrätten och behöver hjälp och
information för att rätt förstå den. Inom vissa attraktiva
naturområden är det inte ovanligt att utländska
reseoperatörer själva ombesörjer resor, uthyrning av kanoter
och annan utrustning för friluftsliv. Man fraktar helt enkelt
resenär, utrustning och mat från hemlandet och använder
naturen utan att lämna en enda turistkrona till vårt land. I
sådana fall innebär det inte bara att vi går miste om inkomster
utan även att allemansrätten kommer i kläm.
Med allemansrätten som alibi förekommer kommersiellt
utnyttjande av land- och vattenområden för turism utan att
tillräcklig hänsyn tas till naturen och till dem som lever av
naturområdena. Turistanläggningar i värdefulla och sårbara
naturområden, slitage, avfall och störningar av växt- och
djurliv är exempel på problem som turismen kan medföra.
Därför bör vår naturskyddspolitik bygga på:att även
turistnäringen utarbetar handlingsplaner med kvalitetsmål
för natur och miljöatt man utvecklar en strategi för hållbar
turism i harmoni med natur och landskap samt lokala och
regionala förutsättningaratt man i synnerhet i samband med
turism iakttar försiktighet. Turistnäringen har i större
utsträckning än de flesta andra näringssektorer ett särskilt
intresse att etablera sig i de mest känsliga natur- och
kulturområdenaatt man får information om allemansrätten
redan vid inresa till Sverige.
Detta bör ges regeringen tillkänna.
Marknadsföring
De produkter vi har att erbjuda i Sverige är helt unika:
naturen, det svenska landskapet, vildmarksäventyr, ren
miljö, tystnaden, svensk historia och kultur, storstadsliv m m.
Turismen är en exportprodukt av omvänd karaktär -- det
är inte en produkt som kan skickas iväg för försäljning utan
vi måste locka köparna att komma hit. Hittills har
marknadsföringen av Sverige varit alltför allmänt hållen,
ofta utan tydliga målgrupper och budskap. Vi måste satsa på
aktiv och segmenterad marknadsföring. Olika länders
medborgare efterfrågar olika turistupplevelser; norrmän
besöker Sverige för shopping och för att uppleva det
kulturella livet i storstäderna, medan t ex
många tyskar efterfrågar den oförstörda naturen med
dess skogar och vattendrag. Därför är det viktigt att vi genom
marknadsundersökningar definierar olika målgrupper och
deras behov och efterfrågan av turistupplevelser.
Samarbete är ett nyckelord när det gäller
marknadsföringen av Sverige som turistland. Idag bedrivs
mycket av arbetet av enskilda aktörer, ofta små företag på
regional nivå, och man ser t ex det lokala turistföretaget i
grannkommunen som en konkurrent. Det krävs istället
samarbete både regionalt och nationellt, mellan staten,
myndigheter, organisationer och de enskilda operatörerna i
branschen, för att kunna erbjuda turister vad de efterfrågar,
t ex
paketresor i form av en kombination av storstadsliv och
vildmarksliv. Det är våra grannländer Norge, Danmark och
Finland som är de verkliga konkurrenterna i kampen om
turisterna. Dessa länder satsar tre till fyra gånger så mycket
per capita på marknadsföring av sina länder som Sverige.
Ökat samarbete, fantasi, kunskap om turisters behov och
ökad kompetens är vad vi behöver i dag för att kunna
marknadsföra Sverige som ett turistland.
Goodwill
Olika typer av evenemang har stor ekonomisk betydelse
för svenskt näringsliv. Det kan vara idrottsevenemang,
musik-, kultur- och teaterarrangemang och olika typer av
mässor och kongresser. Rätt utnyttjade skulle dessa
arrangemang kunna ge inkomster till turistnäringen,
marknadsföra Sverige som turistland och därmed ge
goodwill åt svensk turistnäring. Vid liknande arrangemang
utomlands bör särskilda marknadsförare för svensk turism
vara självklara medföljare.
Ett nytt samordningsorgan
Turistbranschen har under en lång tid kännetecknats av
samordningsproblem och splittring. Därför förordar vi ett
samordningsorgan, som har ansvar för samordningen av
olika resurser för marknadsföring av svensk turism. Genom
bättre samordning mellan olika aktörer såsom representanter
för näringen, branschorganisationer, kommuner och
myndigheter kan en bättre och tydligare ansvarsfördelning
åstadkommas. Med ett centralt organ underlättas samordning
och dialog vilket bör leda till att man både på kort och lång
sikt utformar strategier -- en policy för svensk turistpolitik.
Ett övergripande ansvar bör gälla uppföljning och utveckling
av den småskaliga turismen. Många spännande företag och
projekt har på senare tid vuxit fram på landsbygden, t ex
bo på lantgård och sameturism. Dessa nya företag
behöver stöd bl a
vad gäller utveckling och marknadsföring.
Inom branschen finns behov av underlag för såväl
marknadsföring och investeringar som
kunskapsuppbyggande. Detta är något som tyvärr varit
eftersatt. Ett nytt organ måste ta fasta på det behov som finns
av underlag och analys. Mycket av materialet finns redan
men det behöver spridas och bättre komma näringen till del.
Här kan det organ som vi skisserat fylla ytterligare en viktig
funktion. Inte minst finns det ett behov av
kompetensutveckling inom branschen. Information såväl
inom som utom Sverige måste samordnas. Inte minst gäller
det informationen om allemansrätten, detta för att vi ska
kunna bevara den unika tillgång som allemansrätten är.
Sveriges turistråd lades 1992 ned med motiveringen att
turistbranschen själv bättre kunde sköta uppgiften att planera
och genomföra marknadsföringen utomlands av Sverige som
turistland än en statligt finansierad organisation. En ny
turistmyndighet inrättades, Styrelsen för Sverigebilden.
Riksdagen beslutade att avsätta 100 miljoner kronor per år
under tre år för marknadsföringen av Sverige utomlands.
Myndigheten skulle förvalta de statliga medlen och ansvara
för upphandlingen av marknadsföringstjänster. Styrelsen för
Sverigebilden skulle bidra till spridandet av information om
Sverige utomlands och bistå med sådana exportfrämjande
marknadsföringsåtgärder som kommer svenskt näringsliv
och främst turismen tillgodo.
Nu ska Styrelsen för Sverigebilden läggas ner, och
regeringen föreslår att en ny myndighet inrättas för
samordning av olika insatser för att stärka turistnäringens
utveckling.
Ett nytt aktiebolag bildades av 317 intressenter i den
svenska turistnäringen: Swedish Travel & Tourism
Council/Next Stop Sweden. Next Stop Swedens affärsidé är
''att genom samverkan mellan besöksnäringen, den svenska
regeringen och annan Sverigeintressent sälja Sverige som
destination till personer i Sverige, på närmarknaderna och på
andra prioriterade marknader som reser privat eller i
tjänsten''. Denna typ av organisation medverkar, enligt vår
mening, till att alla intressenter i turistnäringen inte har råd
att medverka i den gemensamma nationella
marknadsföringen. Detta gäller främst mindre aktörer på
regional och lokal nivå. Vi anser därför att det är bra att
regeringen nu anslår resurser till ett marknadsföringsbolag
som ska syssla med internationell marknadsföring
Svenska Turistföreningen
Det folkrörelsearbete som Svenska Turistföreningen (STF)
bedriver är omistligt och bör stödjas. STF har i över 100 år
verkat för att stimulera svenskars turism och rekreation i det
egna landet.
Småföretag -- lokal utveckling
Turismen, liksom andra näringar, är beroende av politiska
beslut som underlättar utvecklingen av näringen. Genom
reducerad moms på boende, restaurangbesök och resor har
konsumenternas kostnader sänkts, något som gett
turistnäringen bättre utvecklingsmöjlighet. Till största delen
är turismen småskalig och branschen styrs både av entusiasm
och affärsmässighet. Större boendeanläggningar (hotell,
stugbyar och campingplatser) lider ofta av
lönsamhetsproblem, främst beroende på kostnadskrävande
investeringar och lågt utnyttjande.
Uthyrning av privata fritidshus
På ett flertal orter är det mer realistiskt att erbjuda
turistboende i privata fritidshus och bostäder. Detta kräver bl a
en ökad skattemässig stimulans av privata initiativ, t ex
vad gäller uthyrning av privata fritidshus. Kring dessa
fritidsbostäder kan lokal turistutveckling byggas med
visning av sevärdheter, guidning, kursverksamhet etc.
Småföretagsamhet
Arbete och trygghet kan skapas genom en kombination av
olika typer av arbeten, anpassade till den enskilda ortens
förutsättningar. Exempel på sådana kombinationer kan vara
bensinstationer och campingplatser, lantbruk och
uthyrningsstugor, sportaffärer och cykel-/mopeduthyrning,
lanthandel och stugby. Sådana företag ger möjlighet för både
företagen och anställda till åretruntarbete.
Kommunala anläggningar som badhus,
idrottsanläggningar, skidbackar m m
har i första hand tillkommit för att tillfredsställa behov
för kommunens invånare. Ofta kan även anläggningarna
betjäna både kommunens invånare och tillfälliga besökare.
På många orter är inte dessa möjligheter fullt utnyttjade och
i anslutning till sådana anläggningar kan privat
småföretagsamhet byggas upp.
Turistinformation
De flesta kommuner har någon form av kommunal
turistbyråverksamhet, som ofta är i funktion endast under
säsong. För besökande finns behov av information året runt.
Det är viktigt att den informerande personalen har goda
kunskaper om olika sevärdheter och arrangemang i bygden.
Det är inte självklart att den ska bedrivas uteslutande av
säsongsanställd kommunal personal. Den kommunala
turistbyråverksamheten kan samverka med och utnyttja det
nätverk som finns bl a genom att använda
byutvecklingsgrupper eller privata företag.
Utbildning och forskning
Precis som för andra näringar är turistnäringen i behov av
forskning och utveckling. Idag satsas inte tillräckliga
resurser på forskning inom turism. Större delen av den
forskning och utbildning som bedrivs finns i Östersund, där
den enda professuren inom turism finns. Ökade satsningar
på forskning och utbildning skulle definitivt betyda mycket
för näringens utveckling. Även i vidare bemärkelse behöver
kompetensutveckling inom turistnäringen stimuleras. Inte
minst handlar det om språkkunskaper. Analyser, underlag
och statistik måste spridas och komma hela näringen till del.
Här krävs en bättre samordning vad gäller insamling och
distribution. Regeringen bör i den forskningspolitiska
propositionen återkomma med förslag.
Det finns på några håll kommuner som erbjuder
gymnasieutbildning med inriktning på turistsektorn. Vi
menar att detta fyller en viktig funktion i att förse sektorn
med värdefull kompetens. Fler kommuner borde följa efter
och erbjuda detta som lokal profilering.
Turistnäringen är en utpräglad småföretagarnäring. Många
elever kommer några år efter gymnasie- eller
högskolestudier att vara de som driver egna mindre eller
medelstora företag inom turistbranschen. För att tillgodose
deras behov av kunskap bör det erbjudas kurser i
entreprenörskap. Detta bör kunna ske inom såväl
gymnasieskola och komvux som högskola. Detta bör ges
regeringen tillkänna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det nya bolaget tar över Next
Stop Sweden i sin helhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att riksdagen anslår 12 miljoner
kronor utöver vad regeringen anslagit för turistsatsningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kulturturism,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekoturism,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om allemansrätten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om marknadsföring,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nytt samordningsorgan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokal utveckling,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning.
Stockholm den 7 april 1995
Marianne Andersson (c)
Andreas Carlgren (c)
Marie Wilén (c)
Erik Arthur Egervärn (c)