Turism
Resor, rekreation och fritidsaktiviteter har blivit en allt viktigare del i våra liv. Turism- och besöksnäringen är en av de snabbast växande näringarna i världen. Den svenska rese- och turistnäringen är på framfart och konkurrenskraften har ökat. Ökad miljömedvetenhet och ökat intresse för naturupplevelser och vildmarksäventyr gör att Sverige är intressant som turistmål.
Turismen som näringsgren är en stor inkomstkälla som ger mycket tillbaka pengar till stat, kommuner och landsting i form av skatter och avgifter. Enligt Riksskatteverket går ca 60 % av omsättningen tillbaka. Turistnäringen är en sysselsättningsintensiv bransch med många små företag som har en bättre regional spridning än de flesta andra näringar. En utökad satsning på turism utifrån lokala möjligheter och intressen skapar fler arbetstillfällen, inte minst på landsbygden. Turismen har stor betydelse för livskvaliteten, ekonomin och sysselsättningen. Det är viktigt att medverka till en positiv utveckling för alla orter och landsdelar, inte bara för dem som idag är välkända.
Mycket tyder på att turismen är värd att satsa på. Det finns stora grupper människor som både har lust och råd att se sig om. Resor är idag ingen lyx. Det är nu vi måste fortsätta utveckla turismen. Vi kan som turistland erbjuda upplevelser som naturen, det svenska landskapet, vildmarksäventyr, ren miljö, tystnaden, den svenska maten, svensk historia och kultur, storstadsliv m.m. För att vi ska nå så många som möjligt måste vi till viss del anpassa oss efter resenärernas önskemål och behov, bli bättre på marknadsföring och information och ha en tydligare profilering.
En av förutsättningarna för att vi ska kunna ta tillvara de goda möjligheter till ökad turism som nu finns är att turismen som näring upplever stabilitet och kontinuitet. De organisatoriska förändringar som föreslås i propositionen stämmer ganska väl med de tankar som Centern fört fram tidigare. Vi kan acceptera den lösning beträffande ny myndighet och bolag som presenterats men vill poängtera vikten av kontinuitet och långsiktighet i turistpolitiken. Det är viktigt att omedelbart slå fast att det nya bolaget tar över Next Stop Sweden i dess helhet och att verksamheten kan fortsätta planerade aktiviteter nu eftersom mycket av detta sker just nu på våren. Vi har inte råd att tappa tempo. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Dessutom anser vi att det är oacceptabelt att i detta strategiska läge med så många möjligheter för turismen dra ner och strypa en stor del av verksamheten. Redan tidigare har de svenska turistsatsningarna minskat kraftigt. Vi föreslår därför att anslaget ska öka med 12 miljoner till det nya bolagets verksamhet så att man har tid att anpassa sig till nya förhållanden.
Utvecklad turism
För att Sverige ska kunna hävda sig som turistland, nationellt och internationellt, måste vi utveckla turismen som näringsgren och inte bara satsa på den traditionella turismen utan även på t ex kulturturism, ekoturism eller varför inte golfturism. Ett av de vanligaste motiven för resande till Sverige är den svenska naturen i form av ''orörda vidder'', och i detta begrepp förutsätts det svenska kulturlandskapet ingå. Det är miljön och det lokala kulturlivet som många gånger sätter ortens namn på kartan. Vi måste utveckla turismen så att den inte bara ger upplevelser för stunden utan även ger fördjupade kunskaper och nya intressen. När upplevelsen blir det viktiga för kunden kommer lokala initiativ att bli betydelsefulla. Platser med genuina unika upplevelser i natur och kultur kommer att vara framtidens konkurrensmedel.
Kulturturism
Idag kan vi se en positiv attitydförändring från samhällets sida när det gäller att sätta in kulturen i ett regionalpolitiskt perspektiv. Det finns idag ett samhällsintresse som bygger på en ny och lite annorlunda medvetenhet om kulturens roll för människors välbefinnande, som ser kulturen och kulturmiljön som en drivkraft för ekonomisk utveckling och sysselsättning. Den allmänna uppfattningen idag är att den globala turismen är en expanderande näringsgren. Det anses också att satsningar på kulturprojekt kan vara lönsamma investeringar, att kultursatsningar kan generera inkomster och ge ett starkt bidrag till den lokala ekonomin. Det är en syn som gradvis vuxit fram och som fått starkt genomslag internationellt. Det politiska intresset är uppenbart. Men också kommersiellt kan vi se ett ökat intresse för kultur och kulturverksamhet och för kulturmiljö.
Mycket av det vi söker, när vi reser i Sverige, finns i våra traditioner, vår historia och våra etniska särarter. Turister söker gärna det udda och exotiska. Hemmablindhet gör tyvärr att många inte uppfattar de egna kvaliteterna. Därigenom vågar de inte heller lita på bl a sin kulturella attraktionskraft. Paradoxalt nog är det just vardagskulturen som av många turister upplevs som särskilt intressant. Den lokala kulturen är en av förutsättningarna för turism, både här hemma och utomlands.
Kulturella sevärdheter och evenemang som marknadsförs professionellt får lättast de stora besöksskarorna. Väl marknadsförd kultur kan få oss svenskar att resa mer här hemma. Det behövs samverkan mellan kulturlivet och turistorganisationerna för att göra landets kultur och konstnärliga verksamhet mer känd och lättillgänglig. Den svenska kulturen, kulturarvet och historien är för många dessvärre relativt okända. Det är nödvändigt att satsa på en bättre marknadsföring av kulturen om man vill nå en större publik än idag. Ett sätt att nå detta mål är att ge researrangörerna ökad insikt och större kunskap om det svenska kulturutbudets mångfald och betydelse.
Kulturen stärker bygdens och ortens självtillit. I utvecklingen i kommuner och län tilldelas kulturen en viktig roll. Syftet är att bibehålla eller förstärka de positiva inslagen i samhällsmiljön, som gör att människor trivs och att företag finner platsen eller området attraktivt och värt att satsa på för framtiden. Genom att uppmärksamma en bygds traditioner skapas en känsla av stolthet över det man har åstadkommit och vad man betyder i regionen och landet. Det kan gälla att uppmärksamma lokala hantverkstraditioner. Det kan också handla om att ta tillvara och uppmärksamma byggnader och fornminnen som ger en spännvidd över seklerna. Här kan framförallt hembygdsrörelsen spela en framträdande roll. Genom lokalt förankrad verksamhet på socken- /församlingsnivå och genom omfattande ideellt arbete av funktionärer och medlemmar utgör rörelsen en betydelsefull resurs i kulturmiljövården. Hembygdsföreningarna medverkar till att bevara och levandegöra den lokala kulturtradition som ger människorna en kulturell identitet. Det är också angeläget att exempelvis länsmuseerna ger hjälp och stöd i detta arbete.
För att folk ska trivas på en ort är det viktigt att den nämns i positiva sammanhang. Människor måste uppleva att även andra upplever trakten som positiv. Detta är särskilt viktigt om man vill locka turister till sig. Från senare tid vill vi bara nämna t ex Hultsfred där kultursatsningar har dragit uppmärksamhet till orten. Genom de årligen återkommande rockfestivalerna i Hultsfred har denna ort för flertalet placerats inte bara på Sveriges utan sannolikt på hela Skandinaviens karta.
Kulturskapande innebär ofta att det är något udda eller avvikande som framställs. En orts eller bygds vilja att ta till sig innovationer på det kulturella planet löper ofta parallellt med förmågan till nyskapande av industriprodukter eller tjänster. För bygder med svag innovationstradition kan alltså kultursatsningar vara ett sätt att bygga upp en entreprenörsanda. Kultur främjar kreativitet och skapar kontaktpunkter. Det är viktigt att lokala kultursatsningar inte enbart inriktas på att ta tillvara det lokala. Inriktningen måste också vara att ortens människor känner att de står i nära kontakt med både det nationella och internationella skeendet.
Ekoturism
Turismen ökar kraftigt, både internationellt och i Sverige. Trenden inom turismen går från massturism med sol och bad som viktigaste element mot en turism som bygger på kultur och natur. Sverige har en turistpotential men vi är dåliga på marknadsföring och på att utnyttja kraften i de upplevelser som naturen ger.
Inom den internationella turismen är ekoturismen den sektor som växer snabbast. Ekoturism kan sägas vara resande under ansvar, där hänsyn tas till såväl miljön som lokalbefolkningen. Ekoturismens grundtanke är att dimensionera antal turister och deras aktiviteter utifrån naturen och dess förutsättningar. Turisterna reser och bor enkelt, och åtföljs oftast av en guide (en person med god kännedom om bygden). Ekoturismen måste ha stark förankring i lokal kultur.
Förhoppningarna är stora att turismen ska ge nya inkomster, jobb och en ny typ av landsbygdsutveckling. Men turismen kan innebära konflikter med miljön, allemansrätten och äganderätten -- detta kan minskas om turismen utformas på rätt sätt. Tankegången med ekoturism är att öka medvetenheten, att vårda natur och kultur, uppleva natur, söka kunskap, ändra attityder och handling samt skydda natur och kultur. En på detta sätt bärkraftig turism kan hjälpa till att bevara turism på vissa ställen och bidra till att både bevara biologisk mångfald och skydda viktiga kulturmiljöer.
Basen för ekoturism utgörs av en unik miljö -- hotas denna av överutnyttjande och förslitning hotas själva basen/förutsättningen för ekoturismen. Det är detta som gör att ekoturism kan ha goda möjligheter att vända turismens negativa effekter för miljön till något som kan skydda unik natur och unika djurmiljöer. Ekoturismen har därmed förutsättningar för att kunna utvecklas till en långsiktigt hållbar verksamhet, men det förutsätter att turismen utvecklas på ett sunt sätt.
Turismen måste styras för att den inte ska slita ner områden genom att koncentrera människor till små ytor. Istället för att utgå från vad människor vill får naturen sätta gränser. Ett känsligt område kan kanske inte besökas av så många. Hållbar turism handlar om att ta in kretsloppstänkandet i alla delar inom näringen.
Ekoturismen måste -- för att utvecklas på ett fortsatt positivt sätt -- innebära stort lokalt inflytande över uppläggning och intäkter av arrangemang. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Naturguider
Inom all miljöturism är det viktigt att ta hänsyn till naturen och miljön. Systemet med naturguider som används inom ekoturismen kan med fördel användas inom all miljöturism. Naturguider kan utbildas bland ortens invånare och får till uppgift att bistå naturturistgrupper. Det är inte ovanligt och i vissa länder obligatoriskt med lokal guide för utländska reseoperatörers resenärer. Svenska turister använder sig av sådana guider och får betala för det utan att protestera. Genom urbaniseringen i vårt samhälle känner många stor osäkerhet inför längre ensamvistelse i naturen. Även i sådana fall skulle naturguider kunna spela en stor och viktig roll.
Bra information före och under resan är en självklarhet där välutbildade guider har en nyckelfunktion. Vi förespråkar en utveckling av utbildning av naturguider. Exempelvis kan detta ske i studieförbundens regi.
Allemansrätten
Den växande turismen i de nordiska länderna inrymmer både lovande och vissa skrämmande perspektiv.
Allemansrätten innebär rättigheter, men även skyldigheter. Det krävs god planering av olika aktiviteter och hänsyn till naturens egna förutsättningar för att allemansrätten ska fungera på ett bra sätt. För att minska förslitningen på vår natur är det viktigt att aktiviteter sprids så att det inte blir för många människor på ett litet område. Utländska gäster är ofta främmande för allemansrätten och behöver hjälp och information för att rätt förstå den. Inom vissa attraktiva naturområden är det inte ovanligt att utländska reseoperatörer själva ombesörjer resor, uthyrning av kanoter och annan utrustning för friluftsliv. Man fraktar helt enkelt resenär, utrustning och mat från hemlandet och använder naturen utan att lämna en enda turistkrona till vårt land. I sådana fall innebär det inte bara att vi går miste om inkomster utan även att allemansrätten kommer i kläm.
Med allemansrätten som alibi förekommer kommersiellt utnyttjande av land- och vattenområden för turism utan att tillräcklig hänsyn tas till naturen och till dem som lever av naturområdena. Turistanläggningar i värdefulla och sårbara naturområden, slitage, avfall och störningar av växt- och djurliv är exempel på problem som turismen kan medföra. Därför bör vår naturskyddspolitik bygga på:att även turistnäringen utarbetar handlingsplaner med kvalitetsmål för natur och miljöatt man utvecklar en strategi för hållbar turism i harmoni med natur och landskap samt lokala och regionala förutsättningaratt man i synnerhet i samband med turism iakttar försiktighet. Turistnäringen har i större utsträckning än de flesta andra näringssektorer ett särskilt intresse att etablera sig i de mest känsliga natur- och kulturområdenaatt man får information om allemansrätten redan vid inresa till Sverige.
Detta bör ges regeringen tillkänna.
Marknadsföring
De produkter vi har att erbjuda i Sverige är helt unika: naturen, det svenska landskapet, vildmarksäventyr, ren miljö, tystnaden, svensk historia och kultur, storstadsliv m m. Turismen är en exportprodukt av omvänd karaktär -- det är inte en produkt som kan skickas iväg för försäljning utan vi måste locka köparna att komma hit. Hittills har marknadsföringen av Sverige varit alltför allmänt hållen, ofta utan tydliga målgrupper och budskap. Vi måste satsa på aktiv och segmenterad marknadsföring. Olika länders medborgare efterfrågar olika turistupplevelser; norrmän besöker Sverige för shopping och för att uppleva det kulturella livet i storstäderna, medan t ex många tyskar efterfrågar den oförstörda naturen med dess skogar och vattendrag. Därför är det viktigt att vi genom marknadsundersökningar definierar olika målgrupper och deras behov och efterfrågan av turistupplevelser.
Samarbete är ett nyckelord när det gäller marknadsföringen av Sverige som turistland. Idag bedrivs mycket av arbetet av enskilda aktörer, ofta små företag på regional nivå, och man ser t ex det lokala turistföretaget i grannkommunen som en konkurrent. Det krävs istället samarbete både regionalt och nationellt, mellan staten, myndigheter, organisationer och de enskilda operatörerna i branschen, för att kunna erbjuda turister vad de efterfrågar, t ex paketresor i form av en kombination av storstadsliv och vildmarksliv. Det är våra grannländer Norge, Danmark och Finland som är de verkliga konkurrenterna i kampen om turisterna. Dessa länder satsar tre till fyra gånger så mycket per capita på marknadsföring av sina länder som Sverige. Ökat samarbete, fantasi, kunskap om turisters behov och ökad kompetens är vad vi behöver i dag för att kunna marknadsföra Sverige som ett turistland.
Goodwill
Olika typer av evenemang har stor ekonomisk betydelse för svenskt näringsliv. Det kan vara idrottsevenemang, musik-, kultur- och teaterarrangemang och olika typer av mässor och kongresser. Rätt utnyttjade skulle dessa arrangemang kunna ge inkomster till turistnäringen, marknadsföra Sverige som turistland och därmed ge goodwill åt svensk turistnäring. Vid liknande arrangemang utomlands bör särskilda marknadsförare för svensk turism vara självklara medföljare.
Ett nytt samordningsorgan
Turistbranschen har under en lång tid kännetecknats av samordningsproblem och splittring. Därför förordar vi ett samordningsorgan, som har ansvar för samordningen av olika resurser för marknadsföring av svensk turism. Genom bättre samordning mellan olika aktörer såsom representanter för näringen, branschorganisationer, kommuner och myndigheter kan en bättre och tydligare ansvarsfördelning åstadkommas. Med ett centralt organ underlättas samordning och dialog vilket bör leda till att man både på kort och lång sikt utformar strategier -- en policy för svensk turistpolitik. Ett övergripande ansvar bör gälla uppföljning och utveckling av den småskaliga turismen. Många spännande företag och projekt har på senare tid vuxit fram på landsbygden, t ex bo på lantgård och sameturism. Dessa nya företag behöver stöd bl a vad gäller utveckling och marknadsföring.
Inom branschen finns behov av underlag för såväl marknadsföring och investeringar som kunskapsuppbyggande. Detta är något som tyvärr varit eftersatt. Ett nytt organ måste ta fasta på det behov som finns av underlag och analys. Mycket av materialet finns redan men det behöver spridas och bättre komma näringen till del. Här kan det organ som vi skisserat fylla ytterligare en viktig funktion. Inte minst finns det ett behov av kompetensutveckling inom branschen. Information såväl inom som utom Sverige måste samordnas. Inte minst gäller det informationen om allemansrätten, detta för att vi ska kunna bevara den unika tillgång som allemansrätten är.
Sveriges turistråd lades 1992 ned med motiveringen att turistbranschen själv bättre kunde sköta uppgiften att planera och genomföra marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland än en statligt finansierad organisation. En ny turistmyndighet inrättades, Styrelsen för Sverigebilden. Riksdagen beslutade att avsätta 100 miljoner kronor per år under tre år för marknadsföringen av Sverige utomlands. Myndigheten skulle förvalta de statliga medlen och ansvara för upphandlingen av marknadsföringstjänster. Styrelsen för Sverigebilden skulle bidra till spridandet av information om Sverige utomlands och bistå med sådana exportfrämjande marknadsföringsåtgärder som kommer svenskt näringsliv och främst turismen tillgodo.
Nu ska Styrelsen för Sverigebilden läggas ner, och regeringen föreslår att en ny myndighet inrättas för samordning av olika insatser för att stärka turistnäringens utveckling.
Ett nytt aktiebolag bildades av 317 intressenter i den svenska turistnäringen: Swedish Travel & Tourism Council/Next Stop Sweden. Next Stop Swedens affärsidé är ''att genom samverkan mellan besöksnäringen, den svenska regeringen och annan Sverigeintressent sälja Sverige som destination till personer i Sverige, på närmarknaderna och på andra prioriterade marknader som reser privat eller i tjänsten''. Denna typ av organisation medverkar, enligt vår mening, till att alla intressenter i turistnäringen inte har råd att medverka i den gemensamma nationella marknadsföringen. Detta gäller främst mindre aktörer på regional och lokal nivå. Vi anser därför att det är bra att regeringen nu anslår resurser till ett marknadsföringsbolag som ska syssla med internationell marknadsföring
Svenska Turistföreningen
Det folkrörelsearbete som Svenska Turistföreningen (STF) bedriver är omistligt och bör stödjas. STF har i över 100 år verkat för att stimulera svenskars turism och rekreation i det egna landet.
Småföretag -- lokal utveckling
Turismen, liksom andra näringar, är beroende av politiska beslut som underlättar utvecklingen av näringen. Genom reducerad moms på boende, restaurangbesök och resor har konsumenternas kostnader sänkts, något som gett turistnäringen bättre utvecklingsmöjlighet. Till största delen är turismen småskalig och branschen styrs både av entusiasm och affärsmässighet. Större boendeanläggningar (hotell, stugbyar och campingplatser) lider ofta av lönsamhetsproblem, främst beroende på kostnadskrävande investeringar och lågt utnyttjande.
Uthyrning av privata fritidshus
På ett flertal orter är det mer realistiskt att erbjuda turistboende i privata fritidshus och bostäder. Detta kräver bl a en ökad skattemässig stimulans av privata initiativ, t ex vad gäller uthyrning av privata fritidshus. Kring dessa fritidsbostäder kan lokal turistutveckling byggas med visning av sevärdheter, guidning, kursverksamhet etc.
Småföretagsamhet
Arbete och trygghet kan skapas genom en kombination av olika typer av arbeten, anpassade till den enskilda ortens förutsättningar. Exempel på sådana kombinationer kan vara bensinstationer och campingplatser, lantbruk och uthyrningsstugor, sportaffärer och cykel-/mopeduthyrning, lanthandel och stugby. Sådana företag ger möjlighet för både företagen och anställda till åretruntarbete.
Kommunala anläggningar som badhus, idrottsanläggningar, skidbackar m m har i första hand tillkommit för att tillfredsställa behov för kommunens invånare. Ofta kan även anläggningarna betjäna både kommunens invånare och tillfälliga besökare. På många orter är inte dessa möjligheter fullt utnyttjade och i anslutning till sådana anläggningar kan privat småföretagsamhet byggas upp.
Turistinformation
De flesta kommuner har någon form av kommunal turistbyråverksamhet, som ofta är i funktion endast under säsong. För besökande finns behov av information året runt. Det är viktigt att den informerande personalen har goda kunskaper om olika sevärdheter och arrangemang i bygden. Det är inte självklart att den ska bedrivas uteslutande av säsongsanställd kommunal personal. Den kommunala turistbyråverksamheten kan samverka med och utnyttja det nätverk som finns bl a genom att använda byutvecklingsgrupper eller privata företag.
Utbildning och forskning
Precis som för andra näringar är turistnäringen i behov av forskning och utveckling. Idag satsas inte tillräckliga resurser på forskning inom turism. Större delen av den forskning och utbildning som bedrivs finns i Östersund, där den enda professuren inom turism finns. Ökade satsningar på forskning och utbildning skulle definitivt betyda mycket för näringens utveckling. Även i vidare bemärkelse behöver kompetensutveckling inom turistnäringen stimuleras. Inte minst handlar det om språkkunskaper. Analyser, underlag och statistik måste spridas och komma hela näringen till del. Här krävs en bättre samordning vad gäller insamling och distribution. Regeringen bör i den forskningspolitiska propositionen återkomma med förslag.
Det finns på några håll kommuner som erbjuder gymnasieutbildning med inriktning på turistsektorn. Vi menar att detta fyller en viktig funktion i att förse sektorn med värdefull kompetens. Fler kommuner borde följa efter och erbjuda detta som lokal profilering.
Turistnäringen är en utpräglad småföretagarnäring. Många elever kommer några år efter gymnasie- eller högskolestudier att vara de som driver egna mindre eller medelstora företag inom turistbranschen. För att tillgodose deras behov av kunskap bör det erbjudas kurser i entreprenörskap. Detta bör kunna ske inom såväl gymnasieskola och komvux som högskola. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det nya bolaget tar över Next Stop Sweden i sin helhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riksdagen anslår 12 miljoner kronor utöver vad regeringen anslagit för turistsatsningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturturism,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekoturism,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allemansrätten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marknadsföring,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nytt samordningsorgan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokal utveckling,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning.
Stockholm den 7 april 1995 Marianne Andersson (c) Andreas Carlgren (c) Marie Wilén (c) Erik Arthur Egervärn (c)