Turismen och turistnäringen utgör vår största
utvecklingspotential för småföretag i Sverige i allmänhet, i
skogslänen i synnerhet. När företagens strukturbeslut och
nedläggningar drabbat fram för allt glesbygden, har en
nygammal näring spirat och utvecklats och ''tagit över''. I
synnerhet för glesa områden i skogslänen, bildar
besöksnäringen det nya underlaget för att behålla och
utveckla servicen för en mindre befolkning.
Den småföretagsamhet som med stor flexibilitet och
kombinationseffekter tagit över den gamla processindustrins
roll som motor i många samhällen, måste nu utvecklas
ytterligare.
Turistpolitiska mål
Målet för den nationella turistpolitiken bör vara att öka och
utveckla turismen/resandet i och till Sverige på ett sådant sätt
att största möjliga positiva effekter uppnås på regional
ekonomi, handelsbalansen och sysselsättningen -- inte minst
i glesbygderna, att främja den egna befolkningens
möjligheter till turism och rekreation, friluftsliv och
kulturupplevelser i eget land.
Det är först när man på detta sätt tar hänsyn till helheten
som en seriös turistpolitik kan skapas.
I proposition 1994/95:100 redovisar regeringen behovet av
samordning av turistpolitiken och att styrelsen för
Sverigebilden läggs ner.
Enligt vår mening bör en ny ''nationell myndighet'' för
utveckling av turism och rekreationspolitik inrättas. I denna
bör de viktigaste aktörerna på området vara representerade i
styrelsen, nämnas bör Kommunförbundet och näringen samt
frivilligorganisationerna.
Uppgifterna för den nya organisationen/myndigheten bör
preciseras till de områden som anges i motionen.
Utvecklingen bör hela tiden ske i nära samarbete med
näringen.
Marknadsföring
Förutsättningen för att utveckla turistnäringen är en
mycket offensiv marknadsföring. Statens delaktighet är
central, såväl nationellt som internationellt.
I perspektivet av medlemskapet i EU, kommer
marknadens förutsättningar att förändras. Skogslänens
turism utgörs i dag till största delen av svenskar. Dessa
områden liksom övriga Sverige har dock kapacitet att
utveckla nya delområden, t.ex. naturturism, som under
ordnade former inte förstör miljön och underlättar för många
fler att söka sin rekreation i och uppleva vidderna och
vildmarken.
Sysselsättningen
Inom näringen ligger ett stort antal arbetstillfällen,
naturligt kommer många att ha karaktären av säsongsarbete.
Genom kraftfulla marknadsföringsinsatser, vilka har till
syfte att attrahera nya besöksgrupper på de tider som i dag
utgör lågsäsong, skapas möjligheter till kombinationer.
Beräkningar som nyligen gjorts, visar på en
utvecklingspotential om ca 50 000
nya arbetstillfällen inom näringen. Spinnoff-effekter
skapar dessutom ytterligare arbeten. Arbeten inom turism
skapar ofta arbetstillfällen för kvinnor och ungdomar.
Utvecklingsansvaret
Det totala utvecklingsansvaret skall åligga den nya
myndigheten. Arbetet skall ske i mycket nära samarbete med
den regionala nivån. Därigenom kan man undvika en alltför
stor central myndighet.
Det arbete som görs på regional nivå behöver också
samordnas, inom marknadsföring och turismutveckling. En
aktiv näring tillsammans med länsstyrelser, landsting och
kommuner samt bransch- och frivilligorganisationerna,
utgör en kompetent och komplett bas på regional nivå.
Infrastruktur
Ökad tillgänglighet är en av de viktigaste förutsättningarna
för den fortsatta utvecklingen, inte minst gäller detta i
skogslänen. Stora delar av vägnätet i dessa områden har
begränsad framkomlighet under delar av året. Ett
upprustningsprogram utformat som ROT-program för vägar
och järnvägar, med en mycket stark miljöprofil, skulle ge
kvalitéer som turismen kan nyttja och utnyttja.
Det moderna samhället ställer dessutom krav på
teknikutveckling i glesbygden. Informations-teknologin är
ett område som tjänar flera syften inom denna bransch. Dels
kommer näringens behov att använda IT-teknik i
administrationen att ställa högre krav på en utbyggd
infrastruktur inom data m.m, dels är en utbyggnad ett
incitament för längre och oftare vistelser i området.
Möjligheterna som erbjuds genom den mobila tekniken och
behovet av tillgänglighet kan annars få en hämmande effekt
för turismen om det inte kan tillgodoses, långt ''ut i
vildmarken''.
Utformningen av den nya myndigheten
Vi anser att egenstruktur, storlek, organisationsmodell och
detaljerad målbeskrivning bör utformas av den särskilda
beredning som kommer att tillsättas av regeringen.
Beredningen bör likaså i detalj beskriva den nya
myndighetens framtida organisation, vilket skall inkludera
relationen till den regionala nivån, ansvarsområden och
finansiering. Den regionala nivån, som i dag utgör turismens
basresurs, skall ges en stor tyngd i den nya organisationen.
Under beredningsarbetet skall samtliga aktörer inom
området höras, i synnerhet näringen bör ha en avgörande roll
vid utformningen av myndigheten.
''Next stop Swedens'' roll skall särskilt utvärderas och
beskrivas. Dess eventuella framtida roll, finansiering och
organisation, samt relationen till den nya myndigheten, skall
beskrivas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ny nationell myndighet för
turismens utveckling och förvaltning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om beredningen och
beredningsarbetet.
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den regionala nivåns roll,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sysselsättningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om marknadsföring av turismen,
såväl nationellt som internationellt.
Stockholm den 20 januari 1995
Berit Andnor (s)
Bo Holmberg (s)
Per Erik Granström (s)
Georg Andersson (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Leif Marklund (s)