Folkbildningen har under de senaste åren spelat en stor roll
i kampen mot arbetslösheten. Folkhögskolor och
studieförbund har fått ökade ekonomiska resurser att ta emot
många 10 000-tal nya studerande. Problemet med dessa
insatser är att de varit så kortsiktiga. Kopplingen mellan
utbildningsinsats, personliga förutsättningar och kraven från
arbetsmarknaden har varit dålig.
Med de förslag till nya angrepssätt för att komma till rätta
med arbetslösheten som moderaterna för fram kommer stora
förändringar att ske bl.a. på utbildningsområdet. Därför är
det viktigt att studieförbund och folkhögskolor inte stelnar i
de strukturer och arbetsförhållanden som byggts upp under
många år. Den nya rollen kommer att ställa stora krav på
flexibilitet, kundanpassning och affärsmässighet.
Den förra regeringen initierade ett brett kompetensprojekt,
Agenda 2000-kunskap och kompetens för nästa århundrade.
Här poängterades bl.a. studieförbundens nya och viktiga roll.
Av de mål som sattes upp i Agenda 2000-arbetet har ett
särskilt stor relevans i detta sammanhang: Vuxna skall före
sekelskiftet tillförsäkras rätt till kunskapskomplettering i
princip motsvarande gymnasieskolans kärnämnen, i ett
första steg svenska, matematik och engelska.
Kunskapskompletteringen skall ske i former som i så liten
utsträckning som möjligt påverkar möjligheterna att utföra
det arbete var och en har.
Målet för att möjliggöra en kontinuerlig
kompetensutveckling hela livet formulerades på följande
sätt:
Före sekelskiftet skall alla vuxna kunna medverka i en
kontinuerlig kompetensutveckling. Inom ett år skall
fungerande former för finansiering och utförande av den
kontinuerliga kompetensutvecklingen presenteras.
I Agenda 2000-arbetet föreslogs att en form av personliga
utbildningskonton skulle inrättas för dessa
utbildningssyften. Dragningsrätten på dessa konton skulle
den enskilde själv ha. Härigenom skulle starka incitament
skapas för personlig effektivitet och målmedvetenhet i
kompetensutvecklingen.
Uppbyggnad av utbildningskonton kan ske enligt olika
modeller. Enskilda avsättningar, tillsammans med
förmånliga skattevillkor är ett alternativ, lånemöjligheter på
pensionssparandet är ett annat.
Cirka 1,5 miljoner svenskar har i dag en grundutbildning
som i nivå ligger under genomgången gymnasieskola. Det
gör dem särskilt sårbara när konkurrensen skärps och mindre
mottagliga för andra kompetensutvecklande insatser. Vi
finner det viktigt att också ge dem tillgång till ökade
kunskaper. De svenskar som i dag saknar
gymnasiekompetens bör så snart det låter sig göras erbjudas
möjlighet till kunskapskomplettering upp till en nivå
motsvarande gymnasieskolans kärnämnen.
Det är rimligt att anta att denna komplettering till
betydande del tar den enskildes fritid i anspråk. Kraven på
god pedagogisk uppläggning och studiemotiverande former
blir därför stora. Det måste kännas meningsfullt att delta. Här
är studieförbundens erfarenheter en ovärderlig tillgång.
Ett annat viktigt område för studieförbunden i framtiden
är den kulturella verksamheten. Vi har i annat sammanhang
konstaterat att det kulturutbud som erbjuds genom
studieförbunden är det enda som tränger ut till alla delar av
det svenska samhället.
Att erbjuda medverkan i olika kulturskapande aktiviteter
och andra kulturupplevelser är och förblir studieförbundens
''andra ben.'' Även den verksamheten kan utvecklas,
formerna förändras och nya ideer och strömningar påverka
uppläggningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om folkbildningens framtid.
Stockholm den 24 januari 1995
Elisabeth Fleetwood (m)
Stig Bertilsson (m)
Lennart Fridén (m)
Jan Backman (m)
Gunnar Hökmark (m)
Birgitta Wichne (m)
Birgitta Wistrand (m)
Patrik Norinder (m)
Lars Hjertén (m)
My Persson (m)
Inger René (m)