av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp)
Idrotten
Det svenska fotbollslandslagets framgång i VM blev en ny
påminnelse om hur idrotten engagerar och underhåller. Nära
nittio procent av svenskarna tittade på någon av matcherna i
TV och när laget kom tillbaka till Sverige var det stor
folkfest. Uppslutningen bakom OS-vinnarna i ishockey är
ytterligare ett exempel på elitidrottens betydelse som
underhållning för svenska folket.
Även om elitidrottens stora underhållningsvärde och dess
betydelse för en positiv Sverigebild inte alltid uppskattas
efter förtjänst är det den omfattande ungdomsverksamheten
och friskvårdsarbetet som motiverar ett massivt
samhällsstöd. Statistiken talar sitt tydliga språk. Det finns
ungefär 20 000 idrottsföreningar och över 500 000 ideellt
arbetande ledare. 1,8 miljoner människor idrottar själva
regelbundet. Cirka 60 procent av alla ungdomar i åldern 7
till 15 år är medlemmar i en idrottsförening och det pågår
18 000 aktiviteter varje dag året runt.
Sammantaget är svensk idrottsrörelse en enastående
tillgång när det gäller bl.a. ungdomens fostran, för att
överbrygga generationsmotsättningar och för det fysiska och
psykiska välbefinnandet. Men också, som tidigare nämnts,
för sitt stora underhållningsvärde.
Idrott och friluftsliv bedrivs inte bara inom idrottsrörelsen.
Många andra ideella organisationer har på sitt program
aktiviteter som är av lika stor betydelse inte minst för
friskvården. Men idrotten är unik så till vida att dess stora
utbud gör det möjligt för i stort sett alla att hitta en
verksamhet som passar egna förutsättningar, behov och
ambitioner.
Ekonomiska förutsättningar
Det direkta statliga stödet till idrotten har givetvis stor
betydelse för verksamheten. Anslaget går via
Riksidrottsförbundet ut till bl.a. föreningarnas
ungdomsarbete. Detta s.k lokala aktivitetsstöd är en bra
metod för att pengarna ska nå ut i verksamheten och
premierar god aktivitet.
De ideellt arbetande ledarna är idrottsrörelsens ryggrad.
Varje år lägger de ner mer än 140 miljoner oavlönade
arbetstimmar på att ta hand om våra barn och ungdomar. När
resurserna fördelas är det viktigt att det sker på ett sätt som
gör det möjligt att ta till vara dessa ledares engagemang. Det
måste t.ex. finnas väl fungerande anläggningar och resurser
för utbildning. Bra arbetsförhållanden är dessutom
nödvändigt för att rekryteringen också i fortsättningen ska
bli tillräcklig.
Två andra faktorer påverkar idrottsrörelsens ekonomiska
förutsättningar på ett avgörande sätt -- bidrag från kommun
och landsting och klubbarnas eget arbete med att skaffa
pengar.
Utan kommunernas stöd i form av olika anslag samt
resurser för byggande och drift av idrottsanläggningar skulle
stora delar av verksamheten inte gå att genomföra.
Idrottsrörelsens egenfinansiering är omfattande.
Föreningarnas uppfinningsrikedom är stor och många små
inkomstkällor hjälper till att betala hyror, redskap, resor till
tävlingar m.m.
Spel och lotterier har alltid varit en viktig
finansieringskälla för idrottens och de andra folkrörelsernas
verksamhet. Under ett par decennier har emellertid de
statliga spelbolagen och ATG tagit marknadsandelar från
folkrörelserna. Det är först under de senaste åren som främst
det framgångsrika Bingo- Lotto i någon mån motverkat
denna tendens.
Två riksdagsbeslut under 1994 kommer, under
förutsättning att de fullföljs av den nuvarande regeringen och
riksdagsmajoriteten, att långsiktigt åter öka folkrörelsernas
andel av spelmarknaden. Dels innebär den nya lotterilagen
att föreningslivet får möjlighet att öka intäkterna från spel
och lotterier, dels gav riksdagen regeringen mandat att
förhandla med folkrörelserna om ett övertagande av
Tipstjänst. Stor betydelse tillmäts också beslutet att det nya
tillståndet att anordna spel på s.k. värdeautomater ska
beviljas ett spelföretag som ägs av folkrörelser och främst
komma det lokala föreningslivets barn- och
ungdomsverksamhet till godo.
Tyvärr tvingas vi konstatera att olika regeringsföreträdare
nu redovisar en annan, och för folkrörelserna betydligt mer
negativ, syn på hur intäkterna från spel och lotterier bör
fördelas. Uttalanden från bl.a. finansministern och
civilministern tyder på att regeringen tänker återgå till en
politik som gynnar de statliga bolagen på folkrörelsernas
bekostnad.
I kombination med de kostnadsökningar och minskade
samhällsstöd som drabbar idrottsrörelsen när statens finanser
måste saneras skulle sådana åtgärder från den
socialdemokratiska regeringen innebära betydande
svårigheter för bredd- och ungdomsidrotten. Det kan vi inte
acceptera. Enligt vår uppfattning måste arbetet med att öka
folkrörelserna andel av spelmarknaden fullföljas i enlighet
med tidigare riksdagsbeslut.
Trovärdighet är viktigt
Den pågående debatten om idrottsrörelsens trovärdighet är
intressant och viktig. Idrotten har ett välförtjänt gott
anseende som det är väsentligt att man kan behålla. Det är
en förutsättning för fortsatt ekonomiskt stöd från riksdag och
kommuner. Inte heller sponsorerna nöjer sig med de
sportsliga resultaten. Också från deras utgångspunkt måste
idrotten ha ett allmänt gott anseende. Även rekryteringen
påverkas av hur idrotten uppfattas -- föräldrar och lärare
uppmuntrar inte barnen till en verksamhet som har en negativ
klang.
Jämställd idrott
En förutsättning för fortsatt trovärdighet är att kvinnor och
män, pojkar och flickor ges samma möjligheter.
Idrottsrörelsen har numera en hög ambitionsnivå i sitt
jämställdhetsarbete, men det är tveksamt om åtgärderna
räcker för att nå målen. Andelen kvinnor i styrelser,
kommittéer och arbetsgrupper ökar men inte tillräckligt
snabbt -- att påskynda det arbetet är i sin tur en viktig
förutsättning för förbättringar på andra områden, t.ex. när det
gäller en rättvis fördelning av olika resurser. Ett av de
områden som bör uppmärksammas är forskningen om
kvinnors situation i idrotten. Den har i dag låg prioritet såväl
när det gäller aktivt utövande som ledarskap.
Handikappidrottarna imponerar
För några grupper i samhället har idrotten en särskild
dimension. För många handikappade betyder idrotten en
möjlighet att bli delaktig i den sociala gemenskapen och
stärka självförtroendet.
Intresset för handikappidrott blir allt större och de aktivas
prestationer i tävlingssammanhang imponerar.
Framgångarna har också bidragit till att attityderna till
människor med handikapp i allmänhet har förbättrats till det
bättre. Handikappidrotten måste ges samma förutsättningar
som idrotten i övrigt. Det skall inte vara dyrare eller
krångligare för den handikappade att utöva sin idrott. För att
nå det målet måste bl.a. tillgången till anläggningar vara god
och hänsyn tas till handikappidrottens särskilda behov vid
fördelning av tränings- och tävlingstider.
Invandrarna berikar
För många invandrare har idrotten haft stor betydelse när
det gäller att komma in i det svenska samhället. Med sin
mångfald och lättillgänglighet har idrotten unika möjligheter
att överbrygga motsättningar och öka förståelsen för
invandrarnas situation.
Samtidigt har många invandrare på olika sätt berikat
svensk idrott som aktiva, tränare eller ledare. Det är viktigt
att idrottsrörelsen underlättar för invandrarna att ta del i de
olika verksamheterna. De problem som kan härledas till
språk- och kulturskillnader måste beaktas, bl.a. i
ledarutbilningen.
Elitidrottarna inspirerar
Vi har tidigare redovisat elitidrottens stora
underhållningsvärde och dess betydelse för en positiv
Sverigebild.
Våra elitidrottare är också viktiga förebilder och
inspirationskällor för barn och ungdomar, ett av de samband
som finns mellan elitidrottens utveckling och utvecklingen
av motions- och ungdomsverksamheten. Dessa samband gör
att tvivelaktiga företeelser inom elitidrotten också riskerar att
drabba breddidrottens trovärdighet. Trots att det t.ex. är i ett
fåtal idrottsgrenar och föreningar som de riktigt stora
penningsummorna förekommer, bl.a. i samband med
spelarövergångar och som tävlingspriser, kan detta försvåra
sammanhållningen inom idrottsrörelsen. Kontrasten mellan
å ena sidan ett fåtal elitklubbar och välbetalda stjärnor och å
andra sidan småklubbarnas bredd- och ungdomsverksamhet
blir för stor.
Dopning och annat fusk påverkar också idrottens anseende
negativt. Även om dopning i dag är ett allmänt
samhällsproblem och den stora förbrukningen av
dopningspreparat sker utanför idrotten är en fortsatt intensiv
antidopningsverksamhet från idrottsrörelsens sida viktig.
Oroväckande rapporter talar om en ökande användning av
dopningspreparat bland ungdomar som idrottar på lägre nivå
i seriesystemen. Det måste alltså till fortsatta kraftfulla
insatser i samarbete mellan bl.a. Folkhälsoinstitutet, Polisen,
Tullen och Riksidrottsförbundet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av det statliga stödet
till idrottsrörelsen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att öka folkrörelsernas andel av
spelmarknaden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en jämställd idrott,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om insatser mot dopning.
Stockholm den 25 januari 1995
Christer Eirefelt (fp)
Carl Johan Wilson (fp)
Kenth Skårvik (fp)