Motion till riksdagen
1994/95:Kr413
av Michael Stjernström m.fl. (kds)

Idrottspolitiken


''Ett samhälle utan idrottsliv skulle bli gråare och tristare.
Idrottens svaghet och styrka, dess bekymmer och
glädjeämnen har blivit en nästan allas angelägenhet och
intresse.''
Dr Olle Hallden
Inledning
Idrott i alla dess olika former spelar en viktig roll i många
människors liv. Många utövar idrott aktivt, ännu fler får en
rikare fritid genom att som åskådare intressera sig för
idrottens värld. Idrottsrörelsen bidrar i allra högsta grad till
ett rikare socialt liv, meningsfulla aktiviteter och en god
folkhälsa. Idrottsrörelsen har idag ca 25 milj. medlemmar
inom ca 40.000 lokalföreningar. Hundratusentals ideella
ledare lägger varje år ner mer än 140 miljoner timmar på att
ta hand om mer än hälften av alla barn och ungdomar i över
18.000 aktiviteter varje dag året om.
Samhällsutvecklingen har lett till att många beslut i
folkvalda organ är styrande för idrottsrörelsen och enskilda
människors idrottsutövande. Från kristdemokratiskt håll
anser vi att idrottsrörelsen skall ha samhällets stöd men vara
självständig i förhållande till stat, kommun och näringsliv.
Under 1900-talet har fritiden ökat kraftigt bl a genom att
arbetstiden förkortats och att nya tekniker utvecklats.
Människor har fått mer tid att disponera efter eget intresse
och läggning. Folkrörelserna spelar en mycket viktig roll för
att kanalisera engagemang och skapa gemenskapskänsla
inom en förening, en stadsdel, en ort eller ett land.
Idrottsrörelsen har under generationer tillfört samhället
oersättliga värden. Många unga människor har inom
idrottsrörelsen fostrats till ansvarskännande, solidariska
medborgare och ett gott kamratskap. De mer än 400.000
ideellt arbetande ledarna gör ett arbete och en insats som för
samhället som helhet är ovärderlig. Arbetet med att integrera
invandrare sker helt naturligt inom idrotten och tjänar som
förebild i det svenska samhället.
Regeringens förslag för idrottsrörelsen
Vissa besparingar drabbar idrottsrörelsen liksom alla andra
sektorer i samhället. Det är av största vikt att besparingar
ändå görs på ett genomtänkt sätt. Majoriteten av de 63
specialförbunden under Riksidrottsförbundets tak är starkt
beroende av det statliga bidraget för sin verksamhet. Även
om kristdemokraterna betonar att idrottsrörelsen och andra
folkrörelser måste kunna ges goda möjligheter att finansiera
verksamhet med lotterier m.m., måste slås fast att det
samhälleliga stödet måste ligga på en rimlig nivå.
Kristdemokraterna välkomnar att inga besparingar görs på
det lokala aktivitetsstödet i Civildepartementets
budgetförslag. Detta stöd är mycket viktigt för barn- och
ungdomsverksamheten. Längre fram i motionen återkommer
vi utförligare kring frågan om spelverksamhet.
Idrottens etik
Idrotten spelar en viktig fostrande roll för många barn och
ungdomar. Där lär man sig ofta vad ansvarstagande och
samarbete innebär. I idrottens värld finns vissa givna regler
som måste följas -- sanktioner följer omedelbart på brott --
vilket ofta är positivt och lärorikt. Ungdomsidrotten bidrar
till att förebygga och motverka missbruk av alkohol och
andra droger och sparar på så sätt årligen mycket stora
belopp åt samhället.
Idrottsrörelsen gör stora ansträngningar för att motverka
användningen av dopningsmedel och andra droger.
Dopningen är idag främst ett problem utanför den
organiserade idrottsrörelsen. Idrottsrörelsens kunskaper och
erfarenheter utgör en viktig del i arbetet med att bekämpa
den ökande spridningen av dopningsmedel. På detta och
andra områden kan och är idrottsrörelsen till stor del en
motkraft. Genom mediabevakning når elitidrotten alla
människor. Idrottens etiska hållning och avståndstagande
från dopning och det idrottsanknutna våldet är viktig inte
minst då elitidrottare utgör förebilder för många barn och
ungdomar.
Fusk via dopning är oacceptabelt framförallt mot
bakgrund av de extremt stora medicinska riskerna. Svensk
idrottsrörelse bör nationellt och även i internationella
sammanhang verka för kraftfulla sanktioner mot idrottsmän
som nyttjar otillåtna preparat.
En viktig aspekt av god etik är hur barn- och
ungdomsidrotten utformas. Det bör vara självklart att inte
medverka till utslagning och elittänkande när det gäller barn-
och ungdomsidrott. Idrottsrörelsens egen etiker, Bengt
Wallin, hävdar vikten av att ''barn leker idrott till 10-
årsåldern'' och betonar också risken av tävlande i för tidiga
år.
Idrotten i skolan
I skolans undervisning skall friluftsliv och idrottsutövande
ingå som en naturlig del. Undervisningens mål skall vara att
skapa intresse för regelbunden motion och skapa
medvetenhet om kostens betydelse för välbefinnande. Den
fysiska träningen skall vara anpassad efter den enskilde
elevens förutsättningar. Ungdomsidrott, oftast med
skolidrottsförbundet som arrangör, typ Mjölkkannan,
Piggelin och Skoljoggen, tredjeklassarnas jorden runt-sim,
ger tillfälle att prova på många idrotter utan krav på
prestationer. Skolidrotten ger även möjlighet till att ta vara
på ledarämnen och ge dem lämplig utbildning vilket är
viktigt för nyrekryteringen av ungdomar och utvecklingen av
idrotten. Skolidrottsförbundet, tillsammans med ett antal
andra förbund (Ridsportens f.b., Fritidsfrämjandet, Vi Unga
och fältbiologerna) arbetar för närvarande med ett särskilt
projekt för att stärka unga tjejer i föreningslivet med
särskilda ledarutbildningskurser. För gymnasieskolorna kan
ett system med distriktsvisa serier och riksspel tillskapas för
att stärka skolandan.
När det gäller barn- och ungdomsidrott är det av största
vikt att föreningar och enskilda idrottsledare beaktar riskerna
med en alltför tidig specialiserad träning i tidiga år. Spontana
idrottsaktiviteter måste få gott om utrymme i barns och
ungdomars liv.
Breddidrott -- elitidrott
Alla människor som vill ska ha möjlighet att delta i
idrottandet. Breddidrotten som mer betonar kamratskap och
vikten att vårda sin hälsa än de faktiska idrottsprestationerna
lever i ett ömsesidigt beroendeförhållande med elitidrotten.
Elitidrotten bygger på de många människornas idrotts- och
motionsaktiviteter och den är för många motionärer och
friskvårdare en inspirationskälla. För att svensk idrott även i
framtiden ska kunna fostra idrottsutövare på toppnivå fordras
alltså satsningar på de många människornas idrottsutövande.
Breddidrotten bidrar till många människors välbefinnande
och minskar riskerna för sjukdom. Denna friskvård spar
årligen mycket stora summor för svensk sjukvård och
hindrar mycket lidande.
För att stimulera breddidrott är det nödvändigt att
elitidrotten får rimliga verksamhetsvillkor.
Elitidrottsutövarna fungerar idag som inspiratörer och
förebilder.
Antalet idrottsgymnasier bör byggas ut allteftersom
intresset ökar. Lovande idrottsutövare ges där en chans att
utvecklas idrottsmässigt utan att försumma studierna.
Kristdemokraterna ser positivt på det extra anslag och nya
ansvar riksidrottsförbundet får för specialidrotterna vid
riksidrottsgymnasierna. Detta innebär sannolikt att
förutsättningarna för elitidrotten i Sverige förbättras.
Handikappidrott
Rätten till goda och lika möjligheter till idrottsutövande är
grundläggande för kristdemokraternas idrottssyn. Idrotten
har stor betydelse i rehabiliteringen av handikappade liksom
vid integrering i samhället i övrigt.
Idrottsarenorna måste vara tillgängliga för personer med
funktionsnedsättning. Idrottsarenorna måste
handikappanpassas så att de möjliggör för handikappade att
utöva idrott och även delta som åskådare.
Ekonomiskt har handikappidrotten svårigheter genom små
biljettintäkter och svårigheter att få sponsorer från
näringslivet. Vidare är ofta kostnaderna mycket höga för den
enskilda idrottsutövaren som behöver särskilda hjälpmedel
för sin idrottsverksamhet. Svårigheter finns även med att få
fram ledsagare till träning och tävling samt transporter till
och från träning och tävling.
På handikappidrottens område krävs ökade statliga
satsningar. Sveriges radio och television bör också ta sitt
ansvar för att spegla de handikappades idrottsprestationer
som idag ofta görs i det tysta. Sverige bör också i
internationella sammanhang aktivt verka för att få arrangera
tävlingar för att öka intresset och bilda opinion för större
satsningar på idrottsutövare med funktionsnedsättningar.
Sverige kan också via forskning bidra till utveckling och
vidare utveckling av teknik som gör det möjligt för
handikappade att utöva nya idrottsgrenar.
Kvinnoidrott
Kvinnoidrotten tilldrar sig än idag ett betydligt mindre
intresse än motsvarande idrott för män. Detta gäller såväl i
massmedierna som rent allmänt. Kvinnoidrotten behöver en
starkare ställning bl a 
vad gäller träningstider och tillgänglighet till befintliga
anläggningar. Fler kvinnor kan och bör aktiveras inom
idrottsrörelsen och därför är rekryteringen av kvinnliga
idrottsledare av största betydelse för idrottens framtida
utveckling.
Massmedierna, inte minst radio och TV, har ett oavvisligt
ansvar när det gäller att spegla kvinnoidrotten. Genom en bra
redovisning av de idrottsprestationer som kvinnor gör kan
intresset för idrott öka genom att framförallt unga flickor får
kvinnliga idrottsutövare att identifiera sig med och inspireras
av.
Intagningen på idrottsgymnasierna bör kvoteras så att lika
många flickor som pojkar får möjlighet att utöva och
utveckla sin idrott samtidigt som de studerar.
Riksidrottsförbundet har arbetat fram ett
jämställdhetsprogram som ska utvärderas vid
riksidrottsmötet 1995. Det är av mycket stor vikt att idrottens
egna mål i det gällande idrottsprogrammet kan uppnås.
Riksidrottsförbundet avser att år 1996 stå som värd för en
europeisk konferens på tema kvinnor och idrott. Detta är ett
mycket positivt initiativ.
Idrottsforskning
Högre utbildning och forskning inom idrotten spänner över
en lång rad av områden såsom fysiologi, medicin och teknik
till beteende- och samhällsvetenskapliga ämnen.
Utbildningen och forskningen är en förutsättning för
idrottens utveckling vad gäller såväl barn- och
ungdomsidrott som bredd- och elitidrott. Utökad kunskap
behövs kring idrotten som folkrörelse. Idrottsrörelsen har
också pekat på behovet av forskning kring kvinno- och
jämställdhetsfrågor. Inte minst viktig är denna
kunskapsutveckling som bas för idrottens ledarutbildning.
Med tanke på idrottens betydelse för våra barn och
ungdomar är det angeläget att idrottsledarna ges goda
möjligheter till utbildning, som står på en solid vetenskaplig
grund.
Kristdemokraterna ser mycket positivt på tillskapandet av
ett Centrum för idrottsforskning (CIF) och inrättandet av en
självständig Idrottshögskola. Den forskning som bedrivs vid
CIF finansieras i huvudsak av idrottsrörelsen själv. Det finns
en stark vilja från såväl CIF som Idrottsrörelsen att CIF
frigörs från det huvudmannaskap under Karolinska
sjukhuset som man står under idag och istället omvandla CIF
till ett fristående forskningsråd. Kristdemokraterna menar att
det finns all anledning att denna fråga prövas.
Samtidigt som det är viktig att stimulera och stödja
forskning på idrottsrelevanta områden på samtliga högskolor
är det naturligt att se Idrottshögskolan i Stockholm som ett
nationellt centrum för idrottslig kunskapsutveckling. Vid den
kommande översynen är det viktigt att se över fördelningen
av forskningsanslagen så att Idrottshögskolan ges fasta
forskningsresurser. Idrottshögskolan måste också ges rätt att
utdela sedvanliga akademiska examina (kandidat-, magister-
och doktorsexamen).
Internationellt idrottssamarbete
Idrottsrörelsens egna prioriteringar i det internationella
arbetet är mycket positiva. Fokus sätts på att utveckla
samarbetet med östeuropeiska idrottsrörelser med särskild
tyngdpunkt på de baltiska staterna. Vidare vill man gå vidare
i samarbete med idrottsrörelsen i södra Afrika för att efter
apartheids fall bidra med svenskt kunnande i den nya och
positiva uppbyggnadsfasen. Riksidrottsförbundet avser att
aktivt delta i arbetet på att påverka idrottens förutsättningar
i EU och förstärka den svenska representationen i
internationella beslutande samlingar.
Sverige bör sträva efter ett väl utbyggt internationellt
idrottsutbyte för både ledare och aktiva på bredd- och
elitnivå. Genom kulturella och idrottsliga kontakter kan
förståelse och kunskap om andra folk och kulturer öka, till
gagn för avspänning och samförstånd.
När det gäller de olympiska sommarspelen bör Sverige
verka för att de permanent förläggs till en och samma ort
eller land. Allteftersom spelen vuxit och kraven på
idrottsanläggningarnas kvalitet ökat, har kostnaderna för
arrangemangen ökat. Samtidigt har också spelen vid flera
tillfällen utsatts för bojkottaktioner. Detta talar för att de
olympiska sommarspelen permanent bör förläggas till
exempelvis ursprungsstaden Aten i Grekland.
Idrottens ekonomi
Idrottsrörelsen arbetar idag i mycket hård konkurrens med
ett alltmer kommersialiserat utbud av fritidsaktiviteter.
Idrottsrörelsen måste i detta läge tillförsäkras resurser för sin
verksamhet. Samhället litar i stor utsträckning på att
idrottsrörelsen i framtiden ska kunna bidra till
samhällsutvecklingen på samma sätt som tidigare trots att
dess ekonomi relativt sett har försämrats.
I detta kärva ekonomiska läge är det än viktigare att värna
föreningslivets möjligheter till självfinansiering. Spel och
lotterier har traditionellt varit en viktig finansieringskälla för
folkrörelserna. Under senare år har de emellertid tappat
andelar på spelmarknaden i förhållande till de statliga
spelbolagen och ATG. Det faktum att de båda statliga
spelbolagen under det senaste året kunnat lansera nya spel --
Penningslotteriets Trissbingo och Tipstjänsts Tipsbingo --
som konkurrerar med folkrörelsernas bingo- och
BingoLottospel gör knappast saken bättre.
Den nya lotterilag som i bred politisk enighet antogs av
riksdagen i juni 1994 syftar till att ge folkrörelserna ökade
möjligheter att finansiera sin verksamhet via spel och
lotterier. Det är ännu för tidigt att uttala sig om vilken effekt
dessa förändringar kommer att få, men inte minst från
idrottsrörelsen har stora förhoppningar ställts på införandet
av de nya värdeautomatspelen, vars överskott enligt
riksdagsbeslut ska gå till det lokala föreningslivets barn- och
ungdomsverksamhet. I kulturutskottets betänkande, som
riksdagens ställde sig bakom, med anledning av regeringens
proposition om en ny lotterilag, slogs fast att koncession för
de nya värdeautomatspelen skulle gå till ett folkrörelseägt
spelbolag med statligt inflytande. Endast i undantagsfall
skulle det vara möjligt att ge koncesssion till ett statligt
spelföretag.
Det är därför angeläget att regeringen omedelbart beslutar
att ge koncession för de nya värdeautomatspelen till
folkrörelserna. Att så ännu ej har skett har väckt osäkerhet
hos folkrörelserna om regeringen verkligen tänker stå fast
vid riksdagsbeslutets grundtanke -- att förbättra
folkrörelsernas möjligheter på spelmarknaden. Regeringen
bör vidare se över de statliga spelbolagens koncessioner så
att deras agerande på spelmarknaden inte motverkar den nya
lotterilagens intentioner.
Moms på föreningsaktiviteter
I samband med Sveriges inträde i EU pågår en översyn av
momsreglerna. I regeringens proposition ''Mervärdesskatt
och EU'' (1994/95:57) undantogs frågorna rörande moms
för ideella organisationer. Dessa skulle beredas ytterligare.
Ideella organisationer, bland annat idrottens föreningar, är
idag till största delen momsbefriade.
Frågan har rests om det är möjligt för de ideella
organisationerna att ha kvar denna momsbefrielse. I
utredningen ''Mervärdesskatten och EU'' (SOU 1994:88)
menade man att det i stora stycken inte var möjligt. Denna
utredning har i sitt lagförslag angett som villkor för att en
ideell förening ska vara befriad från moms på insamlings-
och försäljningsverksamhet, att denna verksamhet endast får
bedrivas i ''skälig omfattning''. Något stöd för en sådan
generell begränsning av de ideella föreningarnas
skattebefrielse finns inte i EG:s momsdirektiv.
Enligt EG:s sjätte momsdirektiv är det endast i de fall då
skattebefrielsen medför att en motsvarande kommersiell
verksamhet missgynnas i konkurrenshänseende, som
medlemsländerna har möjlighet att införa begränsningar av
skattebefrielsen för allmännyttiga verksamheter.
Flera EU-länder har en skattesituation liknande den
svenska. I Finland har man, trots sitt inträde i EU, beslutat
att inte momsbelägga idrottsrörelsens verksamheter. Att EU-
medlemskapet med nödvändighet skulle kräva en förändring
av momsreglerna för ideella organisationer är således
mycket tveksamt.
De ideella organisationerna är redan idag hårt pressade
ekonomiskt. Kommunala besparingar har lett till såväl
minskade bidrag som höjda avgifter på lokalhyror etc.
Utvecklingen tvingar lokala föreningar att skära i
verksamheten och/eller ta ut ökade avgifter av sina
medlemmar. Det finns all anledning att värna de ideella
organisationernas möjligheter att bedriva en bred
verksamhet, speciellt i en tid när vi ser en ökning av våldet,
missbruk och andra problem bland unga. Att lägga
ytterligare administrativa och ekonomiska bördor på
föreningslivet, genom ökad momsplikt, är att direkt
motverka denna strävan.
Bidragsgivning
Den största finansiären av idrottsrörelsen är idag
näringslivet. Stödet till idrotten riktas både till elitidrotten
och till småklubbar som ägnar sig åt motions- och
breddidrott. Kristdemokraterna ser positivt till näringslivets
stöd till idrotten även om det finns vissa risker, nämligen om
sponsringen eller sponsorn skulle övergå från stödjande till
styrande. Vidare kommer sponsring aldrig att kunna ge något
ordentligt ekonomiskt tillskott för de idrotter som upplevs
som mindre massmedialt intressanta. Grunden för
idrottsrörelsens ekonomi måste vara egna insatser och
samhällets stöd.
Samhällets stöd till idrottsrörelsen utgår förutom genom
statliga anslag via landstingen och kommunerna. Stödets
målsättning bör vara att stimulera d.v.s. ge resurser och
möjligheter till idrottens utövande. Stödet bör således
inriktas på investeringar i idrottsanläggningar och på bidrag
till ungdomsverksamhet och ledarutbildning. Reglerna för
det ekonomiska stödet ska vara enkla, rättvisa och inriktade
på en obyråkratisk hantering.
Det lokala aktivitetsstödet, som är det viktigaste systemet
för stöd till idrottsföreningarna, måste bibehållas på minst
nuvarande nivå. Ett extra stöd för ungdomar i åldern 15--19
år, en ålder då många lämnar föreningslivet, är berättigat.
Försök i krisort
För att tillvarata och dokumentera idrottens stora fostrande
och förebyggande möjligheter vill kristdemokraterna att en
vetenskapllig försöksverksamhet ska inledas i någon ort som
drabbats särkilt av arbetslöshet och ekonomiska bekymmer.
Under perioder av långvarig arbetslöshet kan framförallt
ungdomar lätt förlora tron på sig själva och samhället.
Idrottsrörelsen kan självfallet inte ersätta nödvändiga
ansträngningar för att ge alla som förlorat arbeten nya och
meningsfulla sådana. Men det skulle vara utomordentligt
intressant att i en sådan ort tillförsäkra idrottsrörelsen rikliga
resurser för att göra en massiv insats för ungdomen. Därmed
skulle troligen de sociala effekterna den tid en person är
arbetslös kunna lindras. Försöket ska på ett vetenskapligt sätt
utvärderas och följas upp för att dra slutsatser som kan
tillämpas även på andra orter och i andra sammanhang.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om idrottens etik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dopningspreparat,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att friluftsliv och idrottsutövande
bör ingå som en naturlig del av skolutbildningen,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att stärka breddidrotten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att idrottsgymnasierna byggs ut i
takt med att intresset för denna utbildningsform ökar,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa rimliga villkor för
elitidrotten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om idrottsarenors tillgänglighet för
människor med funktionsnedsättningar samt om behovet av
forskning till förmån för handikappidrotten,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att jämställdhetsarbetet
inom idrotten drivs vidare,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att pröva att omvandla Centrum
för idrottsforskning till ett fristående forskningsråd,1
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fasta forskningsresurser knyts
till Idrottshögskolan samt om möjlighet att utdela sedvanliga
akademiska examina,1
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige arbetar för att sommar-
OS förläggs permanent till Aten,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ge koncession för de nya
värdeautomatspelen till folkrörelserna,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen bör se över de
statliga spelbolagens koncessioner,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om moms på ideella föreningar,2
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bidragsgivning och vikten av att
bibehålla det lokala aktivitetsstödet på nuvarande nivå,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om försöksverksamhet med en massiv
stödinsats till idrottsrörelsen och andra ideella organisationer
i en krisdrabbad ort.

Stockholm den 25 januari 1995

Michael Stjernström (kds)

Ulf Björklund (kds)

Dan Ericsson (kds)

Ulla-Britt Hagström (kds)

Göran Hägglund (kds)

Mats Odell (kds)
1 Yrkandena 3, 5, 9, 10 hänvisade till UbU.

2 Yrkande 14 hänvisat till SkU.