Kompensation för arbetsgivaravgifter inom idrotten

I samband med regeringens första sparplan under hösten
beslutades att höja arbetsgivaravgiften med 1,5 procent.
Samtidigt sades att denna höjning inte skulle drabba
kommuner och landsting, utan att dessa skulle kompenseras
för de ökade kostnader höjningen innebär.

Däremot sades i beslutet ingenting om ideella
organisationer. Dessa bygger visserligen till största delen sin
verksamhet på ledarnas ideella insatser, men i många fall
finns någon anställd för att ta hand om administrationen.

Föreningslivet har redan idag en hårt ansträngd ekonomi,
bl a beroende på minskade kommunala bidrag. Det finns
dessutom en risk för ytterligare kostnadsökningar när de
ideella organisationernas momsregler under våren ses över i
ljuset av Sveriges medlemskap i EU.

I en ekonomisk svår tid spelar de idella organisationerna
en speciellt viktig roll. Det finns all anledning för samhället
att på alla sätt uppmuntra och underlätta deras arbete. Genom
ledarnas ideella insatser ger pengar satsade på föreningslivet
mångfalt igen. Att låta föreningarna betala landets dåliga
ekonomi är därför på längre sikt ingen besparing, utan
snarare tvärtom samhällsekonomiskt slöseri.

När skattereformen genomfördes 1991 sade sig bl.a.
idrottsrörelsen ha förståelse för behovet av enhetliga regler
på skattereformen. Den krävde därför inga särbestämmelser
men ville däremot ha kompensation för de fördyringar den
åsamkade genom reformen. Samma resonemang kan föras
med anledning av de nu höjda arbetsgivaravgifterna.
Regeringen bör pröva hur den ideella sektorn kan behandlas
på motsvarande sätt som den offentliga.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kompensation till de ideella
organisationerna för de kostnadsökningar höjda
arbetsgivaravgifter medför.

Stockholm den 24 januari 1995

Lennart Brunander (c)