Det speciella med det svenska länsmuseet är att det i varje
län finns ett regionmuseum med en likartad vetenskaplig,
pedagogisk och teknisk kompetens. Det är dessa museer
tillsammans som är ryggraden i det svenska museiväsendet
och som ger det regionala kulturlivet dess bas, numera
tillsammans med andra enheter såsom musikstiftelser och
länsteatrar.
Gemensamt för länsmuseerna är den stora
kunskapsuppbyggnaden kring länets natur, dess historia,
kulturmiljöer, folkliv och konstnärliga utveckling.
Från länsmuseet skall kunskapen om vården av
fornlämningar och kulturminnen, om byggnadsrestaurering
och om uppteckning av folkminnen spridas. Målsättningen
är att möjlighet till kulturell identitet liksom till kulturell
upplevelse och aktivitet skall nå varje länsinnevånare.
Länsmuseet skall dokumentera vår samtid och insamla vår
tids materiella och andliga kulturyttringar. Som fri
kulturinstitution skall länsmuseet medverka till kulturell
idéspridning, antingen det gäller kunskap om länets kulturarv
eller om vår tids konstnärliga förnyelse. Länsmuseet är en
plattform för debatt och diskussion, där museets samlade
kompetens ger särskilda förutsättningar att föra dagens
samhällsdebatt i ett historiskt perspektiv och därmed aktivt
medverka till samhällets utveckling.
Länsmuseet har också en rad samordnande
ansvarsuppgifter i länet. Dessa utgöres främst av att:Hålla
kompetens för att ett ändamålsenligt arbete skall kunna
bedrivas i länets museer i kommunal museiverksamhet.
Bedriva kulturminnesvård i länet och biträda länsstyrelse och
kommuner i kulturminnesvård.Belysa länets kulturhistoria
och därvid stödja kommuner med museiverksamhet, leda
och samordna forskning, samordna dokumentation och
insamling.Bedriva länsövergripande museiverksamhet
såsom vandringsutställningar, föreläsningsserier och
studieverksamhet.Svara för för länet gemensam faktabank
genom kulturhistoriskt arkiv, diabildsarkiv, referensbibliotek
m.m.Svara för gemensamma magasinslokaler av teknisk
krävande art t.ex. negativ- och bildarkiv för hela länet.
Svara för utbildning inom hembygds- och gräv-där-du-står-
rörelse.Samverka med länets organisationer, föreningar,
kommuner och myndigheter.
Det är alltså många verksamhetsgrenar som ligger inom
länsmuseerna, och kraven från olika samhällsområden ökar.
Det grundbeloppsbaserade statsbidraget till länsmuseerna
är av största betydelse. Det statliga regionmuseibidraget är
helt enkelt grundläggande för länsmuseernas finansiering.
Det är enligt min mening väsentligt att de nuvarande
huvudprinciperna bibehålls: att bidraget utgår till
museum/län, att bidraget är indexreglerat och att
konstruktionen möjliggör en rättvis fördelning mellan länen
med utgångspunkt från huvudmännens egna insatser. Detta
bör ges regeringen till känna.
Stödet till icke-statliga kulturlokaler har visat sig vara av
avgörande betydelse också för länsmuseernas möjligheter att
bygga nya ändamålsenliga lokaler och/eller bygga om eller
komplettera lokaler. Som exempel på lyckade och
nödvändiga byggnationer vill jag särskilt nämna länsmuseet
i Västernorrlands län, invigt 1994, och länsmuseet i
Jämtlands län som invigs sommaren 1995. Dessa museer ges
nu bättre möjligheter att svara mot krav från olika
samhällsområden och kan inte minst nu göra insatser när det
gäller barn- och ungdomsverksamhet, liksom inom det
område som är särskilt utmärkande och blivit mer och mer
efterfrågat inom båda dessa län, nämligen kulturturismen.
Det är naturligtvis viktigt att det i fortsättningen ges resurser
så att den verksamhet som nu genom nya och moderna
lokaler och teknik blir möjlig verkligen kan komma till
stånd.
Boverkets kompetens i handläggningen av de frågor som
rör stödet till icke-statliga kulturlokaler har varit utmärkt.
Regeringen anmäler nu att man i
kompletteringspropositionen 1995 avser att återkomma för
ställningstagande beträffande handläggaransvaret för dessa
bidrag. Från länsmuseihåll har uttalats fullt förtroende för
Boverkets handläggningskompetens. Skulle en eventuell
ändrad handläggarpart bli aktuell vill jag nämna
Riksantikvarieämbetet som lämplig att ansvara för dessa
frågor.
Satsningen med ett engångsanslag på 235 miljoner kronor
för en räddningsaktion på kulturområdet för de statligt
stödda museisamlingarna är välkommen. Detta anslag
kommer naturligt också länsmuseerna till del. Eftersom
länsmuseerna också har ansvaret för det kulturarv som
hembygdsföreningarna förvaltar är det självklart att
länsmuseerna också beaktar museisamlingar som finns i
hembygdsgårdarna.
Enligt min mening är budgetperioden alldeles för kort tid
för ett så omfattande arbete det här är fråga om. Därför bör
tiden för arbetet utsträckas till en 3-årsperiod.
Det är också viktigt att personal med specialkompetens
utför de viktiga räddningsaktionerna av det kulturarv som
våra museisamlingar utgör. Detta bör ges regeringen till
känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det grundbeloppsbaserade
statsbidraget till länsmuseerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om engångsanslaget för en
räddningsaktion för de statligt stödda museisamlingarna.