År 1997 är det 600 år sedan det första samarbetsavtalet
undertecknades på Kalmar slott mellan Danmark, Norge och
Sverige. Denna historiska händelse år 1397 fick namnet
Kalmarunionen och syftade till att stärka de nordiska
länderna gentemot det ökande inflytandet från dåtidens
övriga Europa ur såväl ekonomisk som militär synpunkt.
Föreningen mellan de tre rikena var ett faktum redan 1389
under den stora nordiska drottningen Margareta och bestod
formellt till dess Gustav Vasa valdes till svensk kung 1523.
Unionen föddes vid ett nordiskt möte i samband med Erik
av Pommerns kröning i Kalmar 1397 och har dokumenterats
genom ett kröningsbrev beseglat med 67 nordiska prästers
och adelsmäns sigill. Giltigheten hos ett särskilt unionsbrev
har visserligen varit omstridd, men det väsentliga är att
unionen verkligen existerade och hade stöd bland rådsherrar
och prelater i de tre rikena.
Unionen fick snart fasta former och alla frågor som gällde
Norden handlades gemensamt. I unionens stadgar sägs att de
tre länderna skulle ha samma statsöverhuvud och
utrikespolitiskt uppträda som en stat. Inrikespolitiskt
däremot skulle varje rike styras efter sina egna lagar och
förordningar.
Kalmarunionen har kommit att stå som symbol för önskan
om ett nära samarbete mellan de nordiska länderna. När
staden Kalmar år 1997 firar 600-årsminnet av unionen är
jubileet intressant inte bara ur historisk synpunkt. Det ger
också ett tillfälle att göra 1997 till en satsning för hela
Norden.
Kalmar kommun planerar inte något jippobetonat
jubileum. Man gör i stället en långsiktig och seriös satsning
av betydelse för hela regionen. Man vill använda historien
som en hävstång in i framtiden med öppningar mot Norden,
mot Östersjöregionen och mot Europa. Man vill också med
sina satsningar skapa framtidstro och optimism.
Kärnan i jubileumsaktiviteterna är sex olika teman.
Nordisk telekommunikation är ett ganska givet tema i den
tid vi lever i. Miljöteknik kopplad till Östersjön är också ett
självklart val där Högskolan i Kalmar har inriktning på miljö
och teknik. Kvinnligt ledarskap får en historisk dimension
med tanke på drottning Margaretas betydelse för
Kalmarunionen. Ett taktiskt val är temat Nordisk design med
självklara kopplingar till konstmuseet, Capellagården och
regionens glas- och möbelindustri. Barn och ungdom i
nordisk historia samt Östersjöturism är de övriga ämnena.
Aktiviteterna har stor regionalpolitisk och nationell
betydelse. Någon form av nationellt engagemang bör därför
diskuteras. Samarbete sker redan med Nordiska Rådet och
Nordiska Ministerrådet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nationellt engagemang vid firandet av
Kalmarunionens 600-årsjubileum.
Stockholm den 25 januari 1995
Ann-Marie Fagerström (s)
Agne Hansson (c)
Bengt Kronblad (s)
Leif Carlson (m)
Chatrine Pålsson (kds)
Krister Örnfjäder (s)
Nils Fredrik Aurelius (m)
Sivert Carlsson (c)
Lennart Beijer (v)
Håkan Juholt (s)