Motion till riksdagen
1994/95:Kr279
av Marianne Andersson m.fl. (c)

Vissa kulturfrågor


Kulturpolitikens största motiv och syfte ska vara att höja
hela samhällets nivå, att ge alla människor möjlighet till
skapande och till kritiskt tänkande, till tolerans och trygghet,
att ge människor kraft och styrka och att stärka identiteten.
I det sammanhanget har vården av vårt kulturarv stor
betydelse.
Det statliga kulturstödet ska främja en sådan utveckling
och stödja, stimulera och påverka kulturlivet till största nytta
för människorna i hela landet med prioritering på barn och
ungdom. Stödet får inte utformas så att kulturarbetare och
kulturinstitutioner görs oberoende av besökare och publik.
Då förloras själva livsnerven i kulturlivet.
Detta tillsammans med de snabba förändringar som sker i
samhället idag med värderingsförändringar,
internationalisering, sociala förändringar, teknikutveckling
etc gör att det är av största vikt att läsa av dessa långsiktiga
trender och anpassa kulturpolitiken därefter.
Den stora utredningen om kulturpolitikens inriktning har
att beakta allt detta. I avvaktan på den föreslår vi inte några
större förändringar i kulturbudgeten. Centern accepterar i
princip de besparingar och förändringar som är föreslagna i
kulturbudgeten. Centern vill däremot göra en del
omprioriteringar till förmån för barn- och ungdomskulturen.
Dessa omprioriteringar återfinns i vår partimotion
''Kulturpolitik för barn och ungdomar''. Idrotts- och
mediafrågor återfinns i särskilda motioner. Här vill vi ändå
lyfta fram en del angelägna frågor.
Folkbildningen
Folkbildningen växte fram som ett medel i kampen att
erövra de demokratiska rättigheterna. Den har sin grund i
kampen för allas lika värde och lika rättigheter. Ett aktivt
folkbildningsarbete har breddat vägen för demokratiskt
inflytande. Man kan utan överdrift säga att folkrörelserna
och bildningsrörelserna har gått hand i hand med
utvecklingen av det demokratiska samhället.
Folkbildningen förändras i takt med det omgivande
samhället. Från början var inriktningen främst
allmänbildning och kunskap om medborgerliga rättigheter.
Genom att öka beredskapen inför samhällsförändringar och
stimulera folkrörelseengagemanget är dessa uppgifter
fortfarande aktuella för folkrörelserna. Bildningsförbunden
har med sin flexibilitet och kompetens som man under lång
tid byggt upp stora möjligheter att möta nya bildningsbehov.
Inte minst har detta bevisats under senare års utbildningar
riktade till arbetslösa. Centern har alltid varit pådrivande när
det gäller att hävda folkbildningens betydelse.
Mycket av landets kulturliv, amatörkulturen, har sin bas i
folkbildningen. Genom folkbildningen ges de kontakter med
yrkesverksamma kulturskapare som kan ge handledning och
uppmuntran. Folkbildningens stora geografiska spridning i
hela landet gör det möjligt att nå ut till många olika grupper.
Folkhögskolorna har under de senaste åren fullgjort en stor
uppgift som utbildare av arbetslösa. Genom sin flexibilitet
och vana att möta människor med högst varierande
förkunskaper och ofta med olika typer av handikapp har de
erfarenhet av att möta nya utmaningar. Folkhögskolorna
spelar en stor roll för vuxenutbildningen. Behoven av
kompetenshöjning i arbetslivet är stora och där har
folkhögskolorna en stor uppgift att fylla. I samarbete med
högskolor genomförs såväl eftergymnasiala utbildningar
som högskoleutbildningar.
Regeringen föreslår att studieförbund och folkhögskolor
ska undantas från besparingar och därutöver tilldelas
ytterligare resurser. Utifrån den principiella syn på
folkbildningen som centern konsekvent företrätt delar vi
uppfattningen att folkbildningen ska undantas från
besparingar. Mot bakgrund av det svåra statsfinansiella läget
avslår vi däremot den ökning på 40 miljoner som regeringen
föreslår under anslaget Bidrag till folkbildningen.
Riksutställningar
I Riksutställningars årsredovisning framgår bland annat att
inriktningen är att minska antalet egenproduktioner och i
ökad utsträckning gå in för samproduktioner. Vi vill kraftigt
understryka vikten av detta och i sammanhanget betona det
särskilda uppdrag som riksdagen tidigare givit
Riksutställningar, nämligen att samarbetet i ökad
utsträckning ska gälla mindre produktioner. Likaså vill vi
framhålla vikten av att ambitionen till ökad inriktning mot
barn och ungdomar förverkligas. Detta bör ges regeringen
till känna.
Museer
Länsmuseerna har en avgörande roll när det gäller vården
av och kunskapsspridningen om vårt kulturarv, inte minst
bland barn och ungdomar ute i länen. De har också stor
betydelse för kulturturism och samarbete med
hembygdsföreningar och hembygdsmuseer, ett samarbete
som bör öka i omfattning. Systemet för bidragsberäkning till
länsmuseerna, grundbeloppen, utgör basen för regional
rättvisa. Vi vill betona vikten av att detta system finns kvar
för att ge alla länsmuseer samma möjligheter att arbeta.Det
är också angeläget att samarbetet mellan länsstyrelserna och
länsmuseerna långsiktigt stärks. Detta bör ges regeringen till
känna.
Ett av uppdragen till Kommittén för kulturpolitikens
inriktning är att pröva frågan om lokalisering av
Sjöhistoriska museet. Vi menar att det är angeläget att de
tankar som finns om en lokalisering till ett nytt
marinmuseum i Karlskrona bör fullföljas. Detta bör ges
regeringen till känna.
Kulturarvet
I regeringens budgetproposition anförs på ett flertal ställen
kulturminnesvårdens stora betydelse för dels den fysiska
kulturmiljön, dels det kulturarv som representeras av
museernas föremålssamlingar. En viktig del av vårt kulturarv
är bevarandet av våra dialekter.
Vi vill peka på den stora resurs som Hembygdsrörelsen
utgör för att bevara kulturarvet. Landets hembygsgårdar är
en omistlig tillgång både för vår egen- och efterkommande
identitet, men även för turismen och för Sveriges roll i ett nu
integrerat Europa. Många hembygdsgårdar har förnämliga
föremålssamlingar där vårdinsatser kan behövas. Detta bör
beaktas i samband med fördelningen av medlen för
sysselsättningsinsatser på kulturområdet.
Våra gårds- och ortnamn är också en omistlig del av vårt
kulturarv. En utredning pågår i syfte att lägga fram lagförslag
till skydd för våra ortnamn. Riksdagen har också beslutat att
inga förändringar skall ske under tiden utredningen arbetar.
Trots detta har Posten och Kommunförbundet under tiden
bedrivit en adressändringsverksamhet. På grund av starka
protester har verksamheten nu avstannat men planer finns
ändå att genomföra förändringar innan utredningen är
avslutad. Vi menar att utredningen inte skall föregripas. En
diskussion bör tas upp om de förändringar som redan skett
skall kvarstå eller ej. Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen för budgetåret 1995/96 under anslaget B 1
Bidrag till folkbildningen anvisar 40 miljoner kronor mindre
än vad regeringen föreslagit,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av Riksutställningars
arbete,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att systemet för
bidragsgivning till länsmuseerna bibehålls,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokaliseringen av Sjöhistoriska
museet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ortnamn.

Stockholm den 25 januari 1995

Marianne Andersson (c)

Andreas Carlgren (c)

Erik Arthur Egervärn (c)

Marie Wilén (c)