Under stora delar av 1980/90-talen har värdet av
lokala/regionala kultursatsningar betonats. Dessa satsningar
har setts som synnerligen viktiga för att slå vakt om den
lokala/regionala identiteten. De har skapat möjligheter till
stimulerande utbyte mellan kulturivrare och organisationer.
De har också ansetts utgöra en grund för kvalitativ
utveckling av kulturturism.
Den statliga kulturpolitiken har haft en viktig roll i att
stimulera dessa initiativ. Behovet har även beaktats i större
av staten initierade regionalpolitiska projekt i Norrland och
Bergslagen. I ett flertal fall har dessa initiativ, med eller utan
statligt bidrag, blivit motorer i den omdaningsprocess som
skett på grund av näringslivets strukturförändringar. Men
kanske inte att det i varje läge varit det som drivit regionens
utveckling framåt. Kultursatsningarna har dock varit viktiga
instrument för att initiera nya värderingar och synsätt i
regionen. Initiativen berör samtliga kulturformer och
kulturminnesvården i vidaste mening.
En av dessa, för oss motionärer, mycket central
kultursatsning är Ekomuseum Bergslagen. Ett ekomuseum
är ett instrument som formas och skapas av lokala
institutioner och invånare tillsammans. Institutionerna bidrar
med experter och andra resurser som de har. Invånarna bidrar
med sin entusiasm, kunskap och ambition. Ekomuseet är den
spegel i vilken invånarna tittar för att upptäcka sin avbild, för
att söka en förklaring till det land dit de hör och det folk som
funnits där tidigare, vare sig det rör sig om en bruten eller
obruten kedja av generationer. Det är en spegel som
befolkningen håller upp för besökarna för att skapa
förståelse och respekt för sitt arbete, sin tradition och
identitet.
Idén till Ekomuseum Berslagen härrör sig från början av
1980-talet och har ett direkt samband med den strukturella
omvandling som Bergslagens näringsliv genomgått. I
förordet till guideboken, Järn bryter bygd 1987, skriver Erik
Hofrén, då landsantikvarie i Dalarna följande:
Ekomuseum Bergslagen handlar om människa, miljö och
landskap. Att söka göra tydligt i nuet den dolda men
dynamiska attraktionskraft som finns i den dokumenterade
sociala omgivningen... Vårt Ekomuseum bör emellertid inte
vara en institution stöpt i traditionell form, utan snarare ett
perspektiv, en möjlighet att se sammanhang, men där likväl
människan och hennes miljö står i centrum... Ekomuseum
Bergslagen kan, om det utvecklas fritt och okonventionellt
och med de lokala initiativen som grund bli av betydande
vikt för skolan som läromedel i kulturkunskap, för
folkbildningen som fördjupad kunskap, för
hembygdsrörelsen som ett vidgat omvärldsseende, för
turismen som ett stimulerande möte mellan brukare på heltid
och besökare på fritid. Det kan ge arbete av olika slag med
iståndsättning, vård och underhåll av industrihistoriskt
märkliga strukturer, objekt och miljöer.
Ekomuseum Bergslagen, som idag är organiserat som en
stiftelse, har skapat ett stort lokalt engagemang. Historien
har varit både mål och medel för folkbildning. Alla
engagerade har tillsammans bidragit till att skapa förståelse
för Bergslagens historia. En historia som är av nationellt
intresse. I Bergslagen stod den svenska bergshanteringens
vagga. Järnhanteringens historia borde med det som grund
vara av stor vikt att bevara.
Genom länsmuseerna i Dalarna och Västmanland erhåller
Ekomuseum Bergslagen del av det statliga regionala
museibidraget. I SOU 1994:35 sägs att i syfte att få
erfarenheter av en större satsning på kulturturism föreslås att
ett flerårigt regionalt projekt kring Vallonbruken i Uppland
och närliggande verksamheter som Ekomuseum Bergslagen
skall inledas.
Den kulturpolitiska utredningen har i tilläggdirektiv bl a
fått i uppdrag att diskutera hur man kan stimulera regionala
och lokala ambitioner som kommer till uttryck t ex i
omsorgen om den byggda miljön, i hävdande av
odlingslandskapet och i bevarandet av hantverks- och
industriminnen. Kommittén skall särskilt överväga åtgärder
som är ägnade att bevara den regionala särarten och i det
sammanhanget beakta bl a
betydelsen av kulturturism.
Vi motionärer har uppfattningen att en ökad satsning på
Ekomuseum Bergslagen ligger väl i linje med de ambitioner
som finns i tilläggsdirektiven till kulturutredningen.
Satsningen kan förena vård av kulturmiljöer och
industriminnen med sysselsättningsskapande investeringar
och ökad kulturturism.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Ekomuseum Bergslagen.
Stockholm den 25 januari 1995
Per Erik Granström (s)
Sven-Erik Österberg (s)