Rooseum startade 1988 på privat initiativ men drivs nu i
stiftelseform. Museet erövrade snabbt en central position i
regionen och dess betydelse har ständigt ökat.
Rooseum har nu en central plats i kulturlivet såväl i södra
Sverige som i Danmark. Det fungerar som en mäktig och
oumbärlig katalysator i regionens kulturliv och är en, inte
minst med tanke på den avancerade verksamheten,
publikmagnet av stora mått. Dess oomtvistat goda rykte har
dessutom spritt sig internationellt. Det faktum att en av
museets utställningar 1994 av den amerikanska tidskriften
Artforum utnämndes till en av världens bästa, är ett av många
påtagliga bevis för detta.
Det torde vara unikt att en regional institution, med
avancerad nutida konst som sitt främsta verksamhetsområde,
på så kort tid skapar ett så grundmurat intresse.
Att institutionen med denna karaktär är regionalt och
lokalt fast förankrad torde mer än väl stämma överens med
andan i de mål för kulturverksamhet som staten satte upp
1974.
I den sittande museiutredningen understryks museets
betydelse. Man menar att Rooseum är unikt utanför statlig
och till stora delar kommunal sektor och man vill placera in
det som ett av de sammanlagt sju konstmuseer man föreslår
skall ingå i den statliga museiorganisationen. Av dessa sju
museer finns endast två utanför Stockholm, varav Rooseum
är det ena.
Museets fortlevnad framstår som en central kulturpolitisk
nödvändighet.
Med nuvarande anslagsgivning är verksamhetens
fortlevande i fara.
Rooseum bedriver sin verksamhet till betydligt lägre
kostnader än andra institutioner av samma storlek.
Malmö kommun är en av de kommuner i landet som satsar
mest pengar på kulturverksamhet. Inte heller Rooseum är
lottlöst i denna satsning, bidraget från kommunen belöper sig
på drygt 2 miljoner
kronor. Med tanke på nuvarande
kommunalekonomiska läge i Malmö torde ökade
kommunala anslag vara mindre troliga, snarare förefaller det
bli svårt för kommunen att bibehålla nuvarande anslagsnivå.
Rooseum planerar nu med en budget som varit oförändrad
sedan 1990. I denna 18-månadersbudget saknas drygt 1,5
miljoner kronor. Att skära i den mycket strama budgeten är
liktydigt med att diskutera institutionens vidare existens.
Nu har framförts möjligheten att avsätta pengar ur
''Framtidens kultur'' för att ge en stabil tillvaro åt
institutioner som likt Rooseum har vuxit upp ''utanför
systemet'', som inte passar in i rådande anslagssystem, och
därför dras med kroniska ekonomiska svårigheter.
Detta är möjligtvis en lösning för att på längre sikt
säkerställa verksamheten för en kulturellt och kulturpolitiskt
omistlig institution som Rooseum.
Det torde för sittande kulturpolitiska utredning och
likaledes för museiutredningen vara av centralt intresse att
Rooseums speciella problem och möjligheter ges ett
betydande intresse för att säkerställa detta konstnärliga
centrums vidare verksamhet. Till dess en lösning på längre
sikt kan nås, måste museets kortsiktiga problem beaktas för
att verksamheten skall kunna överleva.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Rooseum.
Stockholm den 25 januari 1995
Kurt Ove Johansson (s)
Nils T Svensson (s)