Den kristdemokratiska kultursynen grundar sig på en
helhetssyn på människan. Denna innehåller såväl en
individuell som en social dimension, såväl en materiell som
en andlig dimension.
Kulturen bidrar till att ge oss en fördjupad syn på tillvaron
och hjälper människan att växa som människa.
Kulturyttringarna kan också tillfredsställa människans
gemenskapsbehov. Friheten att ''växa med andra'' är
grundläggande för en kristdemokratisk kultursyn.
Kultursatsningar bör betraktas som investeringar och inte
som subventioner. Kulturens roll som regional
utvecklingsfaktor bör uppmärksammas i större utsträckning.
Vad är kultur?
Kultur kan definieras allmänt eller mera specifikt. Det är
bara människan som har vad vi kallar kultur. En vid
definition kan vara ''gestaltning av mänskligt liv och
mänsklig verksamhet''. Detta omfattar vetenskap, moral,
filosofi och religion. Kulturbegreppets snävaste tolkning blir
liktydig med ''konst''. Det kan röra sig om litteratur,
bildkonst, teater, dans, film, sång och musik.
Kultur kan också definieras som de erfarenheter,
kunskaper, värderingar och normer som bearbetas och sprids
och genom kommunikation blir gemensamma för gruppen
eller samhället.
Kultur definieras ofta som andlig odling. Detta uttrycker
kulturens viktiga icke-materiella sida. Kulturen är
betydelsefull som ett led i att tillgodose människans andliga
intressen. I ekonomiskt kärva tider ägnar många mer tid åt
den andliga dimensionen. I kristider får kulturen därför en
allt större betydelse.
Kultur ger samhällsgemenskap
Att utbyta idéer och erfarenheter skapar samhörighet och
engagemang. Det är grunden för all samhällsutveckling.
Kulturen utvecklar demokratin och stärker
samhällsgemenskapen.
Kulturen stärker också de sociala nätverken och ökar
kreativiteten och initiativkraften. Aktivt kulturdeltagande
bör bli en möjlighet för varje arbetslös. Kulturinsatser som
särskilt riktas till arbetslösa bidrar till att stärka
självförtroendet och kan därmed leda till bättre möjligheter
att komma igen på arbetsmarknaden.
Jämsides med en långsiktig planering av den ekonomiska
och social utvecklingen bör man planera för den kulturella
utvecklingen.
Den professionella kulturverksamheten behövs som
förebild och inspiration för amatörverksamheten. En bred
amatörverksamhet är basen för den professionella
verksamheten. De befruktar varandra.
Kulturen -- en regional utvecklingsfaktor
Utifrån en studie i Tyskland kan man dra slutsatsen att
gamla ''hårda'' lokaliseringsfaktorer har förlorat i vikt.
''Mjuka'' faktorer som till exempel kultur har blivit mer
utslagsgivande både för företag och för människor. Ett
blomstrande kulturutbud fungerar således som en magnet
och drar till sig en rad andra viktiga verksamheter.
Utredningen om kulturpolitikens inriktning har inte fått i
uppdrag att belysa detta ur ett svenskt perspektiv.
Även om kulturens betydelse inte i första hand kan
beskrivas i ekonomiska termer utan har ett egenvärde, och
även om det är nödvändigt att kulturen bibehåller sin
integritet, vore det värdefullt med en ekonomisk
expertutredning som visar på kulturens betydelse som
lokaliserings- och produktivitetsfaktor i Sverige. Detta bör
ges regeringen till känna.
Stöd till kulturen
Kulturen -- i den snäva definition som här är nödvändig --
kan aldrig vara helt marknadsstyrd. Vissa basfunktioner
krävs för en kulturell frihet och vidareutveckling. Precis som
staten tar ett grundläggande ansvar för järnvägsnätet eller bör
ta det för telekommunikationernas stamnät, bör man ta
ansvar för ett kulturellt ''stamnät'', en kulturell infrastruktur.
Förutom nationalinstitutionerna skall denna innefatta
regionala stödjepunkter.
Dessa punkter behöver inte nödvändigtvis erbjuda ett brett
kulturutbud och inte representera breda kulturella centra. De
kan representeras av en enskild institution som visat god
kvalitet ur ett nationellt såväl som internationellt perspektiv.
Utanför de grundläggande funktionerna kan man mycket
väl ha ett entreprenadtänkande eller fri företagsamhet. Det
är viktigt att detaljstyrning inte hämmar de ''ytor'' som
borde vara ''spelfria''.
Målsättningen för det statliga stödet skall vara att öka
mångfalden och tillgängligheten. Den skall inte verka alltför
styrande, men stödja kvalitetsproduktion och därigenom bli
en motvikt till massmarknadskulturen. Bidrag skall utformas
så att de främjar konstnärlig verksamhet. Staten skall svara
för basresurserna till nationalinstitutionerna. Landsting och
kommun bör inrikta sitt stöd på regionala och lokala
verksamheter. Sponsring kan vara positivt men bör inte ligga
till grund för den reguljära verksamheten.
Kulturskaparnas villkor
Kulturell frihet, mångfald och vidareutveckling skall
främjas genom att kulturskaparna får goda arbets- och
skattevillkor.
Det finns en rad bidrag direkt till kulturskapare, allt från
mindre resestipendier till livslånga inkomstgarantier som ger
en grundtrygghet. Kulturskapare ska ha rätt till ersättning när
deras verk utnyttjas.
Målsättningen bör vara, att ersättningens storlek skall följa
den allmänna löneutvecklingen. Samhället har ett ansvar för
att bland annat genom beställningar skapa arbetstillfällen för
författare, kompositörer, musiker och bildkonstnärer.
Ersättningen till dem måste lösas genom ett för varje kategori
lämpligt sätt.
Kristdemokraterna anser att det är önskvärt att stödet till
enskilda konstnärer i större utsträckning knyts till särskilda
projekt eller bestämda konstnärliga uppdrag, istället för att
utgöra inkomststöd och -garantier. Detta bör ges regeringen
till känna. Kristdemokraterna välkomnar en översyn av det
statliga stödet till konstnärer.
Minoriteter
Det svenska samhället har under de senaste årtiondena
förändrats i riktning mot större kulturell mångfald. Var
tionde person som bor i Sverige har en annan kulturell
bakgrund än den svenska.
De språkliga och etniska minoriteterna har i regel ett
levande och aktivt föreningsliv. Många föreningar har dock
stora resursmässiga problem. Staten och kommunerna bör
underlätta för minoriteterna att värna sitt kulturarv.
En samordning av kulturstödet till minoritetskulturerna
kan troligen ske både i Norden och i en större europeisk
gemenskap.
Barn- och ungdomskultur
Med kulturens hjälp kan vi integrera barn och ungdomar i
samhällsbyggandet. Människors kulturvanor grundläggs
mycket tidigt i livet. För att nå ett väsentligt högre
kulturdeltagande än idag måste barnens kulturtörst mötas
tidigt. Insatser för barn och ungdom är därför av central
betydelse. Kristdemokraterna stödjer att extra resurser satsas
på verksamhet som riktar sig till barn och ungdom.
Kulturpolitiken skall hjälpa föräldrarna att överföra ett gott
kulturarv till barnen. Ett brett kulturintresse stimuleras
genom kulturella upplevelser i hem, förskola och skola.
Förutom kulturella kontakter i förskola och skola är
kulturinstitutionernas barn- och ungdomsverksamhet viktig,
bland annat därför att de representerar en annan del av vårt
kulturarv. Dessa institutioner behöver omfördela sina
resurser till förmån för barn och ungdom. Idag är endast
omkring en fjärdedel av till exempel Operans och Dramatens
verksamhet inriktad på barn och ungdom.
Med tanke på symbolkraften och det konstnärliga värdet
borde en större del av resurserna till den institutionaliserade
kulturens flaggskepp användas för barn och
ungdomsverksamhet. De kulturinstitutioner som får statliga
bidrag bör åläggas att presentera en långsiktig handlingsplan
vad gäller satsningar inom barn- och ungdomsområdet. Detta
bör ges regeringen till känna.
När det gäller barn- och ungdomskulturen är det viktigt att
vi vågar ifrågasätta vad som menas med bra kultur. Kvalitet
har inte endast en konstnärlig aspekt. Huruvida man lyckats
tillfredsställa människors behov är också ett mått på kvalitet.
Kulturen måste anpassas till barnens och ungdomarnas
behov.
Kulturmiljövård
Det fysiska kulturarvet utgör en oundgänglig bank av
historisk kunskap och är en omistlig identitetsskapande
faktor, i synnerhet när det gäller kulturlandskapet och
sammanhängande bebyggelsemiljöer. Förutom estetiska
värden speglar de såväl regionala och nationella särdrag som
ett gemensamt europeiskt kulturarv. De ger kunskap om
gångna tiders levnadssätt, ekonomiska förhållanden,
byggnadstekniker och skönhetsideal samt inspirerar
framtidens byggnadskultur.
Begreppet kulturmiljö omfattar såväl enskilda
kulturminnen som sammanhängande kulturmiljöer, såväl
byggnader och skulpturer som hällristningar och runstenar.
Miljöförstöringen och samhällsutvecklingen i allmänhet
drabbar inte sällan det fysiska kulturarvet, och
kulturmiljövården måste ha tillräckliga resurser för att möta
dessa hot. Kristdemokraterna stödjer ansträngningarna för
att rädda olika föremålssamlingar.
Kulturmiljövården skall vara en integrerad del av den
övergripande samhällsplaneringen. Kulturminnen och det
byggda kulturarvet bör i högre utsträckning betraktas som en
resurs i samhällsutvecklingen, och det är angeläget att
formerna för samverkan mellan kulturmiljövårdens organ,
högskolan och näringslivet utvecklas när det gäller
kunskaps- och metodutveckling. Detta gäller inte minst i
tider av minskad nyproduktion inom byggsektorn.
Den offentliga organisationen för kulturmijövården bör i
högre grad utformas i enlighet med subsidiaritetsprincipen.
Riksantikvarieämbetets roll som samordnande och
policybildande myndighet samt huvudansvarig för så kallade
riksintressen bör renodlas. Kristdemokraterna välkomnar att
socialdemokraterna har anslutit sig till den förra regeringens
vilja att förstärka länsstyrelsernas roll inom
kulturmiljövården.
De regionala organen bör få en fortsatt ökad roll och nya
samverkansformer mellan olika aktörer sökas. Det är också
angeläget att utveckla beställar- och utförarroller inom de
områden där konkurrens kan bidra till högre kvalitet och
lägre kostnader, liksom att tillvarata ideella organisationers
engagemang i kulturmiljövården. Detta bör ges regeringen
till känna.
Litteratur
Det tryckta ordet har stor betydelse för opinionsbildning
och folkbildning. Boken intar en särställning i
kulturverksamheten. Litterära verk förenar generationer och
människor från olika kulturer och områden. Bokläsning
stimulerar fantasin och skapar en språklig grund. Intresse för
läsning bör därför skapas på ett tidigt stadium. Familj,
förskola, fritidshem och skola har här en grundläggande
uppgift.
Litteraturen måste nå ut till människorna. Det är viktigt att
ett allsidigt sortiment finns tillgängligt i hela landet. Det
statliga litteraturstödet är därför betydelsefullt. Det bör
kontinuerligt utvärderas för att leda till effektiva stödformer
för utgivning och spridning i syfte att skapa en mångsidig
utgivning.
Den tendens mot ökad koncentration inom
förlagsbranschen och kedjebildning inom bokhandeln som
Kulturrådet redovisar kan inte vara önskvärd. Det är därför
förvånande att regeringen inte föreslår några åtgärder för att
motverka denna utveckling. Regeringen bör till riksdagen
återkomma med sådana förslag.
I en tid då TV- och videoutbud alltmer tar över böckernas
roll som kulturbärare är det angeläget att göra resoluta
insatser för att åstadkomma en bokens renässans. I annat fall
riskerar vi att många människor förlorar de oersättliga
kulturella värden som litteraturen förmedlar.
Medborgarkontor
Den enskilda människans behov av lättillgänglig
information och service från myndigheter ökar ständigt.
Inrättandet av medborgarkontor är en viktig åtgärd för att
tillgodose dessa behov. Den alltmer utvecklade data- och
telekommunikationstekniken lämpar sig väl för att i
medborgarkontoret knyta samman olika myndigheters och
institutioners utbud av information. Det gäller olika typer av
myndighetsregister och diarier, riksdagshandlingar, register
över offentliga uppdrag, olika sakregister, arrangemang,
biljettbokning, lediga bostäder, lediga jobb, tomtkö,
utbildningsmöjligheter med mera. Detta bör ske med
beaktande av att den personliga intigriteten skyddas.
I medborgarkontoret skall finnas ''allmänhetens terminal''
där den enskilde själv med hjälp av enkla instruktioner direkt
på bildskärmen, kan hämta information. Men det skall också
finnas tillgång till personal som kan bistå den enskilde i
informationssökningen.
På biblioteken finns redan idag en stor mängd information
samlad. Vid etablering av medborgarkontor bör därför alltid
en samlokalisering med bibliotek övervägas. Terminaler
avsedda för allmänheten bör placeras ut på flera ställen i
kommunen, till exempel på stadsdelsbibliotek,
kommundelskontor eller i lokaler där människor naturligt
samlas.
Folkbildning
Folkbildningens viktiga funktion för att bevara och stärka
demokratin sker till stor del genom studieförbund och
folkhögskolor. Dessa måste stödjas. Folkbildningen har i
regeringens budgetförslag tilldelats goda resurser. För att
möjliggöra för de som fått minst utbildning att komplettera
sin utbildning har vi i en annan motion motsatt oss
regeringens förslag om försämringar i vuxenstudiestödet.
Massmedia
Massmedia spelar en ovärderlig roll som förmedlare av
samhällsinformation och opinionsyttringar och har även ett
grundläggande ansvar för att yttrandefriheten ska kunna
upprätthållas. Mediapolitiken skall syfta till självständighet
och mångfald. Monopolisering av yttrandemöjligheterna
skall motverkas.
Press
För att ett allsidigt utbud skall kunna upprätthållas och
garanteras bör offentligt stöd utgå till dagspress. Monopol
och politisk likriktning motverkas genom ett statligt
presstöd. Detta bör vara utformat så att det uppmuntrar en
god ekonomi på tidningarna. Kristdemokraterna noterar att
socialdemokraterna nu anslutit sig till den förra regeringens
bedömningar när det gäller stöd till utveckling och drift.
Radio och TV
De slagkraftigaste massmedierna i vårt samhälle är
bildmedierna, TV och film. En av anledningarna till detta är
att våra tankar och verklighetsuppfattningar är bildmässiga.
Bilder, och i synnerhet rörliga sådana, korresponderar med
våra inre bilder och påverkar dessa effektivt.
Folkrörelserna skall ges möjlighet att bedriva idéburen
programverksamhet via radio- och TV-sändningar. Med
hjälp av Sveriges Television bör de ges möjlighet till
regionala/lokala TV-sändningar utformade av dem själva. En
sorts ''allemans-TV'', reklamfri TV.
Sveriges Radio och Sveriges Television skall utveckla sitt
public service-ansvar inom ramen för nuvarande kanaler. De
bör utveckla sitt utbud av svenskt drama, kvalificerad
nyhetsbevakning och samhällsanalytiska program, liksom
dokumentärfilm.
Public service-kanalerna skall vara reklamfria. För dem
skall också gälla restrektiva regler för våldsutbud genom de
avtal som staten tecknar med dessa. Alla medier bör betänka
sitt ansvar för folkbildning och en god språkvård.
Genom inrättandet av privat lokalradio har
radiomonopolet avskaffats. Det är viktigt att arbetet med att
ta fram fler sändningsfrekvenser fortgår. En fjärde marksänd
TV-kanal bör öppnas för reklamfinansierade sändningar.
Av statsfinansiella skäl accepterar kristdemokraterna de
besparingar på radions och TV:ns område som regeringen
föreslår. Inför nästa budgetår bör dock en annan fördelning
övervägas. Det kan vara svårare att effektivisera för radion
än för televisionen utan att stora ingrepp i verksamheten
måste göras. Detta bör ges regeringen till känna.
Förbud bör råda för alkohol- och tobaksreklam samt
reklam riktad enbart till barn. Reklaminslagen skall ske i
fasta block mellan programmen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ekonomisk expertutredning om
kulturens betydelse som lokaliserings- och
produktivitetsfaktor i Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att staten skall ta ansvar för ett
kulturellt ''stamnät'', en kulturell infrastruktur, som förutom
nationalinstitutionerna även skall innefatta regionala
stödjepunkter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det statliga stödet till enskilda
konstnärer i större utsträckning bör knytas till särskilda
projekt eller bestämda konstnärliga uppdrag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att staten bör underlätta för
minoriteterna att värna sitt kulturarv,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de kulturinstitutioner som får
statliga bidrag bör åläggas att presentera en långsiktig
handlingsplan vad gäller satsningar inom barn- och
ungdomsområdet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kulturmiljövård,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Riksantikvarieämbetets roll
som samordnande och policybildande myndighet samt
huvudansvarig för s.k. riksintressen bör renodlas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de regionala organen bör få en
fortsatt ökad roll inom kulturmiljövården och att nya
samverkansformer mellan olika aktörer bör sökas,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om hur tendensen mot en ökad
koncentration inom förlagsbranschen och kedjebildning
inom bokhandeln bör brytas,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om medborgarkontor,2
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att folkrörelserna skall ges
möjlighet att bedriva idéburen programverksamhet via radio-
och TV-sändningar,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att man inför nästa budgetår bör
överväga en annan fördelning av besparingarna mellan
radion och televisionen.
Stockholm den 25 januari 1995
Fanny Rizell (kds)
Rose-Marie Frebran (kds)
Inger Davidson (kds)
Chatrine Pålsson (kds)
Tuve Skånberg (kds)
1 Yrkande 4 hänvisat till SfU.
2 Yrkande 10 hänvisat till KU.