Tornedalingarna bildade på eget initiativ 1981 en kulturell
organisation med avsikt att utveckla, stödja och bevara den
tornedalska kulturen. Organisationen antog namnet Svenska
Tornedalingars Riksförbund--Tornionlaaksolaiset (STR-T).
Förbundet har givetvis de flesta av sina 3 000 medlemmar i
Tornedalen där de flesta av tvåspråkigheten bor, men även
i Stockholm och Umeå, har många utflyttade tornedalingar
engagerat sig i rörelsen.
Konkret har STR-T resulterat i 40--50
amatörteaterföreställningar, översättningar av två evangelier
till tornedalsfinska, utgivningen av en trespråkig tidskrift
(MET). Ett flertal författare sjunger och skriver på både
svenska, finska och tornedalsfinska. Antalet utgivna böcker
är nu uppe i 21 st. STR-T:s arbete torde vara orsaken till att
Tornedalen under det senaste decenniet kanske har varit
Sveriges mest kulturellt kreativa landsbygd.
År 1988 bildades Academia Tornedaliensis vars uppgift är
att anordna språkkurser i tornedalsfinska och stimulera
kulturens och näringslivets kontakter mellan länderna på
Nordkalotten. I styrelsen ingår flera professorer och
framstående representanter för Tornedalens näringsliv.
Stockholms universitet har som första universitet två
kurser i tornedalsfinska under 1995. I gymnasiet finns
numera möjlighet att läsa tornedalsfinska som separat ämne
skilt från finskan i form av B- eller C-språk. Bägge två
initierade av medlemmar från STR-T och Tornedalens
akademi.
Under 1995 förhandlar STR-T om att få representation i
EU-organet European Bureau for Lesser Used Languages.
STR-T:s ekonomiska bas utgörs framför allt av
medlemsintäkter. Av kommuner, landsting, län och riksdag
erhöll STR-T under 1994 cirka 50 000 kronor i särskilt stöd
för sin reguljära verksamhet. Akademin lever till stor del på
ideellt inriktade personer och smärre medel ur lokala fonder.
Verksamheten skulle kunna utvecklas till att omfatta kurser
i tornedalsfinska samt anställa forskare i ämnet Tornedalens
kultur och språk. Det skulle inverka positivt som helhet, men
även vara identitetsförstärkande för tornedalingen i
allmänhet.
STR-T har vid olika tillfällen ansökt om kulturstöd för
organisationen från Invandrarverket (1989),
Kulturdepartementet (1989) och Civildepartementet (1994).
Samtliga instanser har avvisat ekonomiskt stöd utifrån olika
uppfattningar om vad STR-T representerar.
Civildepartementet t.ex. för att STR-T inte har tillräckligt
stort allmänintresse, Invandrarverket för att det inte är en
invandrarorganisation.
Det är viktigt att dessa två organisationer får ett
erkännande för sitt vårdarbete som det gör i denna för oss
viktiga fråga. Under 1994 har riksdagen påtalat det finska
språkets särställning med tanke på att finska alltid har talats
inom Sveriges gränser. Detta synsätt bör även gälla
tornedalsfinskan, som har den skillnaden att den under lång
tid påverkats av det svenska språket.
Om möjligheten finns till ekonomiskt stöd till STR-T och
Academica Tornedaliensis kommer det med all sannolikhet
på sikt att leda till en ökad självständig verksamhet. Därmed
ökas förutsättningarna för en långsiktig lösning, och som vi
hoppas medför att vi även i framtiden kan tala över Muonio
och Torne älvar utan att behöva ta ett tredje språk till hjälp.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheten till ekonomiskt stöd till
Svenska Tornedalingars Riksförbund--Tornionlaaksolaiset
(STR-T) och Academica Tornedaliensis.