Miljöpartiet de gröna vill förbättra de ekonomiska
möjligheterna för kulturarbetare. Ett sätt är att inrätta
generella kulturfonder, som exempelvis Författarfonden.
Konstnärerna är en hårt utsatt yrkesgrupp, de har lång
utbildningstid och därefter ett mycket snävt
försörjningsutrymme. Ofta blir de beroende av gallerister
eller tvingas till olika bisysselsättningar.
Samtidens visionärer
Konstnären är en av samhällets visionärer, viktig för
utvecklingen, viktig för människans behov av ''nya ögon''
och livslust. Det är en yrkesgrupp, som trängs hårt i vår
materialistiska och datoriserade vardag, där snabba
värdebyten och informationstekniker sällan ger oss
möjlighet att känna djupare inlevelse och förståelse för våra
medmänniskors livsvillkor. Konstnären gestaltar lidandet i
dess vida bemärkelse och kommunicerar till djupare bottnar i
vårt inre. Därför är konstnären så viktig för ett demokratiskt,
humant, socialt solidariskt samhälle.
Visningsersättning 1982
tillkom anslagsposten ''Visningsersättning åt bild-
och formkonstnärer''. För att fördela medlen skapades
Bildkonstnärsfonden (BKF) med en styrelse dominerad av
områdets huvudorganisationer (ungefär som Författarfonden
och dess konstruktion av styrelse). Såväl den övergripande
Konstnärsnämnden som de olika fördelningsorganen fick
partssammansatta styrelser där
upphovsmannaorganisationerna utsåg representanter för de
konstnärliga yrkesutövarna. Sedan dess har konstnärernas
inflytande successivt minskat. 1993 avskaffades den del av
''visningsersättningen'', som utbetalades individuellt till
upphovsmän och under våren 1994 fråntogs
konstnärsorganisationerna inflytande över
visningsersättningsmedlen genom en ändring av
förordningen om styrelserepresentation. I årets
budgetproposition (prop. 1994/95:100) fullföljer den
nuvarande regeringen denna handlingslinje och föreslår
avskaffande av den särskilda bildkonstnärsfonden. Istället
koncentreras bidragen till ett antal arbetsstipendier, bidrag
till internationellt kulturutbyte och förstärkta
pensionsbidrag.
Samhällets ansvar
Konstnärerna är en liten yrkesgrupp i samhället. Vi måste
ha råd, inte minst i ekonomiskt svåra tider, att trygga
möjligheterna till försörjning för denna samhällets viktiga
''spjutspets''.
Minst 1% av kostnaden för offentliga lokaler och
byggnader skall, enligt Miljöpartiet de gröna, avsättas för
konstnärlig utsmyckning. Urholkningen av en mycket
gammal rekommendation till kommunerna bör återupplivas
och förstärkas. Vi föreslår att Konstnärsnämndens styrelse
och dess fördelningsgrupper tillsätts av regeringen på förslag
från Konstnärliga och litterära yrkesutövares
samarbetsnämnd (KLYS). Vi föreslår att det statliga
visningsersättningsanslaget får namnet Konstnärsfonden och
härur avsätts medel (den tidigare individuella
visningsersättningen) som förslagsvis fördelas genom
Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). Detta anslag
särskiljs från den övriga visningsersättningen och benämns
''personlig visningsersättning åt bild- och formkonstnärer''.
Anslaget fastställs årligen genom förhandlingar mellan
staten och BUS och relateras till utvecklingen av det
offentliga konstinnehavet. På det här sättet förtydligas
skillnaden mellan ersättningsmedel och kulturpolitiskt
betingade stödåtgärder. Miljöpartiet de gröna vill också
påpeka att det vi här har framfört självklart gäller alla seriöst
yrkesverksamma konstnärer, oavsett
organisationstillhörighet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att minst 1 % av byggnadsvärdet
för offentliga lokaler och byggnader bör avsättas för
konstnärlig utsmyckning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Konstnärsnämndens
sammansättning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att visningsersättningsanslaget i
fortsättningen benämns Konstnärsfonden,
4. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om
inrättande av ett särskilt anslag ur den statliga
visningsersättningen för personlig visningsersättning enligt
vad som anförts i motionen.
Stockholm 25 januari 1995
Per Lager (mp)
Ewa Larsson (mp)
Peter Eriksson (mp)
Barbro Johansson (mp)