Konstnärernas situation
Miljöpartiet de gröna vill förbättra de ekonomiska möjligheterna för kulturarbetare. Ett sätt är att inrätta generella kulturfonder, som exempelvis Författarfonden. Konstnärerna är en hårt utsatt yrkesgrupp, de har lång utbildningstid och därefter ett mycket snävt försörjningsutrymme. Ofta blir de beroende av gallerister eller tvingas till olika bisysselsättningar.
Samtidens visionärer
Konstnären är en av samhällets visionärer, viktig för utvecklingen, viktig för människans behov av ''nya ögon'' och livslust. Det är en yrkesgrupp, som trängs hårt i vår materialistiska och datoriserade vardag, där snabba värdebyten och informationstekniker sällan ger oss möjlighet att känna djupare inlevelse och förståelse för våra medmänniskors livsvillkor. Konstnären gestaltar lidandet i dess vida bemärkelse och kommunicerar till djupare bottnar i vårt inre. Därför är konstnären så viktig för ett demokratiskt, humant, socialt solidariskt samhälle.
Visningsersättning 1982 tillkom anslagsposten ''Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer''. För att fördela medlen skapades Bildkonstnärsfonden (BKF) med en styrelse dominerad av områdets huvudorganisationer (ungefär som Författarfonden och dess konstruktion av styrelse). Såväl den övergripande Konstnärsnämnden som de olika fördelningsorganen fick partssammansatta styrelser där upphovsmannaorganisationerna utsåg representanter för de konstnärliga yrkesutövarna. Sedan dess har konstnärernas inflytande successivt minskat. 1993 avskaffades den del av ''visningsersättningen'', som utbetalades individuellt till upphovsmän och under våren 1994 fråntogs konstnärsorganisationerna inflytande över visningsersättningsmedlen genom en ändring av förordningen om styrelserepresentation. I årets budgetproposition (prop. 1994/95:100) fullföljer den nuvarande regeringen denna handlingslinje och föreslår avskaffande av den särskilda bildkonstnärsfonden. Istället koncentreras bidragen till ett antal arbetsstipendier, bidrag till internationellt kulturutbyte och förstärkta pensionsbidrag.
Samhällets ansvar
Konstnärerna är en liten yrkesgrupp i samhället. Vi måste ha råd, inte minst i ekonomiskt svåra tider, att trygga möjligheterna till försörjning för denna samhällets viktiga ''spjutspets''.
Minst 1% av kostnaden för offentliga lokaler och byggnader skall, enligt Miljöpartiet de gröna, avsättas för konstnärlig utsmyckning. Urholkningen av en mycket gammal rekommendation till kommunerna bör återupplivas och förstärkas. Vi föreslår att Konstnärsnämndens styrelse och dess fördelningsgrupper tillsätts av regeringen på förslag från Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS). Vi föreslår att det statliga visningsersättningsanslaget får namnet Konstnärsfonden och härur avsätts medel (den tidigare individuella visningsersättningen) som förslagsvis fördelas genom Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). Detta anslag särskiljs från den övriga visningsersättningen och benämns ''personlig visningsersättning åt bild- och formkonstnärer''. Anslaget fastställs årligen genom förhandlingar mellan staten och BUS och relateras till utvecklingen av det offentliga konstinnehavet. På det här sättet förtydligas skillnaden mellan ersättningsmedel och kulturpolitiskt betingade stödåtgärder. Miljöpartiet de gröna vill också påpeka att det vi här har framfört självklart gäller alla seriöst yrkesverksamma konstnärer, oavsett organisationstillhörighet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minst 1 % av byggnadsvärdet för offentliga lokaler och byggnader bör avsättas för konstnärlig utsmyckning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Konstnärsnämndens sammansättning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att visningsersättningsanslaget i fortsättningen benämns Konstnärsfonden,
4. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om inrättande av ett särskilt anslag ur den statliga visningsersättningen för personlig visningsersättning enligt vad som anförts i motionen.
Stockholm 25 januari 1995 Per Lager (mp) Ewa Larsson (mp) Peter Eriksson (mp) Barbro Johansson (mp)