I betänkandet ''Öppenhet och minne'', SOU 1988:11,
redovisas förslag till den framtida arkivorganisationen i
Sverige. En utbyggnad av den regionala
landsarkivorganisationen föreslås som ett medel för att utöka
tillgängligheten. I kombination med aktiv marknadsföring
och informationsspridning skall detta öka intresset för och
utnyttjandet av arkiven.
Förslagen innebär att nya landsarkiv inrättas i Karlstad och
Umeå. I betänkandet övervägs också inrättande av ett
landsarkiv i södra Sverige, närmare bestämt i Jönköping,
Växjö eller Kalmar. Något förslag härom läggs inte fram ''i
frånvaro av regionala initiativ på området''.
Som utgångspunkt för betänkandets överväganden anses
närhetsfaktorn vara av en avgörande betydelse. Utbyggnaden
skall ske stegvis och motiveras med de behov och
möjligheter till samverkan som finns på orten. Viktiga
faktorer är därför om universitet eller högskola finns på orten
och om livaktig kulturverksamhet förekommer i regionen.
Andra viktiga faktorer är ortens övriga utbud av
arkivinstitutioner med vilka samverkan kan ske. Dessutom
spelar avståndsfaktorn en viktig roll ur såväl kultur- och
forskningspolitisk som demokratisk synvinkel. Vi anser att
Växjö väl fyller dessa krav och föreslår att ett nytt landsarkiv
lokaliseras till denna kommun. Som skäl för vårt förslag vill
vi anföra följande:
2. Motiv för lokalisering av ett landsarkiv till Växjö
Växjö har gamla anor som kultur- och lärdomsstad.
Lokaliseringen av ett landsarkiv till Växjö skulle ytterligare
stimulera det lokala och regionala kulturlivet, samt skapa
förutsättningar för ökad akademisk forskning och
amatörforskning. Genom samverkan med befintliga
institutioner kan landsarkivet få en helt ny och integrerad
karaktär. Växjös centrala läge i Sydsverige och utmärkta
kommunikationer underlättar dessutom såväl besök som
insamling av material.
2.1 Forskningsanknytning
I Växjö finns flera institutioner med forskningsverksamhet
inom det humanistiska området. Genom närheten till dessa
skapas en bra forskarmiljö med stora samordningsvinster.
Till detta kommer att man inom ramen för det s.k.
professorsprogrammet planerar för 10 nya professurer.
Högskolan i Växjö är den största och mest dynamiska
högskolan i Smålandsregionen. För närvarande finns det
närmare 7 000 elever knutna till denna högskola. Av dessa
läser ett stort antal ämnen med anknytning till det
humanistiska och samhällsvetenskapliga området.
En framtida samverkan mellan universitetets humanistiska
och samhällsvetenskapliga institutioner, ett tänkt ''centrum
för informationssökning gemensamt för de tre högskolorna
i sydöstra Sverige, landsbiblioteket och landsarkivet kommer
att bli av utomordentligt värde för forskning och
forskarutbildning inom de båda vetenskapsområdena liksom
för allmänheten.
Riksinstitutionen Emigrantinstitutet finns placerat i
Utvandrarnas Hus i Växjö. På Emigrantinstitutet finns
samlat ett unikt källmaterial om den svenska emigrationen.
Cirka 1 000 hyllmeter arkiv (till stor del i form av
mikrofilm), forskningsbibliotek med cirka 30 000 fasta
bokvolymer samt ett stort antal fotografier och
utställningsföremål utgör grunden i samlingarna.
Smålands Museum i Växjö är äldst av landets
landsortsmuseer. Lokalisering dit av ett landsarkiv skulle
stimulera verksamheten vid museet, då källmaterial som
används i det dagliga arbetet kan förvaras i museets närhet.
I Smålands Museums lokaler finns landets största
glassamling. Här finns också ett unikt arkivmaterial från de
småländska glasbruken som tillsammans med övriga
utspridda glasbruksarkiv skulle kunna samordnas med
landsarkivet.
Landsbiblioteket i Växjö har förutom en mycket
omfattande boksamling om Småland en stor samling av
unika handskrifter. Detta källmaterial utnyttjas flitigt av
forskare och är på flera sätt ett värdefullt komplement till de
handlingar som förvaras på landsarkivet.
Det regionala folkrörelsearkivet i Växjö
(Kronobergsarkivet) tillkom på hösten 1984 och har efter
tio års verksamhet insamlat, ordnat och förtecknat material
från drygt 1 700 arkivbildare.
Folkrörelsearkivets positiva utveckling har inneburit att
lokalerna blivit för små, varför nya lokaler kommer att
behövas under de närmaste åren.
Kronobergsarkivet har numera också ambitionen att vara
ett näringslivsarkiv för länet. Det får anses mycket
angeläget att ett sådant arkiv kommer till stånd.
Arkivhandlingar från industriell verksamhet är utspridda
över hela länet, oftast förvarade i kalla, fuktiga och
brandfarliga lokaler.
2.2 Aktiva föreningar och organisationer
Det historiska material och den kompetens som finns
samlad vid Växjös kulturinstitutioner utnyttjas flitigt av den
historieintresserade allmänheten, såväl på akademisk nivå
som amatörnivå. Det historiska intresset kanaliseras genom
de föreningar och sällskap som finns i Växjö och övriga
länet. När det gäller intresset för och utnyttjandet av arkiv
och deras handlingar torde kronobergarna tillhöra de mest
intresserade. Några exempel:
Historiska föreningen i Kronobergs län, en
hembygdsrörelse med cirka 75 hembygdsföreningar,
Stiftshistoriska Sällskapet, Kronobergs läns Humanistiska
Forskningsråd och Kronobergs läns Genealogiska Förening.
2.3 Samverkansmöjligheter
Ett landsarkiv i Växjö, omfattande de tre Smålandslänen,
skall naturligtvis i första hand vara en arkivdepå och
arkivmyndighet för de statliga arkivbildarna i regionen. Men
det finns samtidigt goda möjligheter till och starka skäl för
att ge detta landsarkiv en mera integrerad och samordnande
funktion för samtliga typer av arkivbildare i regionen.
Landstinget i Kronobergs län har markerat ett stort intresse
för att efter hand överföra sitt arkiv till ett nyskapat
landsarkiv. Detsamma har Växjö kommun gjort och från ett
flertal andra kommuner finns också ett påtagligt intresse. Det
expansiva folkrörelsearkivet i Kronobergs län är också i hög
grad intresserat av att låta sina samlingar integreras med ett
nytt landsarkiv. Detsamma kan med stor fördel ske vad gäller
de stora arkivsamlingar som finns hos ett flertal andra
stiftelser ocn institutioner, däribland Högskolan i Växjö,
Landsbiblioteket, Smålands Museum och Emigrantinstitutet
i Växjö.
Dessutom finns som tidigare nämnts utspridda i regionen
ett stort antal mycket gamla och unika företagsarkiv (Kosta
glasbruksarkiv, Orrefors järnbruks- och glasbruksarkiv,
Åryds bruksarkiv, ett stort antal mindre glasbruksarkiv
m.fl.), ofta förvarade på ett mycket otillfredsställande sätt.
Skälet till detta förhållande är en kombination av
landsarkivets i Vadstena oförmåga att på grund av lokalbrist
ta emot dem och en motvilja från lokala intressenter mot att
leverera material till en avsides liggande arkivdepå. Ett nytt
landsarkiv i Växjö skulle erbjuda helt andra möjligheter att
ta hand om talrika, värdefulla enskilda arkiv i
Smålandsregionen som annars löper uppenbar risk att
skingras eller förstöras.
Med en här skisserad modell skulle ett nytt landsarkiv i
Växjö få en helt ny och integrerad karaktär. Landsarkivet
skulle inom sina väggar rymma samtliga typer av
arkivbildare inom regionen. Fördelarna med en sådan modell
är ur forskningssynpunkt uppenbara. Den ger också
påtagliga fördelar vad gäller det fältarbete som det nya
landsarkivet kan bedriva inom en samlad arkivsektor.
Slutligen ger den skisserade modellen stora
rationaliseringsvinster för såväl staten som övriga
intressenter vid sidan av de effektivitetsvinster som uppnås
för såväl forskning som den samlade arkivvården.
2.4 Växjös centrala läge
Växjö ligger centralt i Sydsverige och är lätt tillgängligt
för besökare oavsett färdmedel. Ett antal huvudvägar av hög
standard passerar Växjö, t.ex. väg 25 mellan Kalmar och
Halmstad, väg 23 mellan Malmö och Oskarshamn och väg
30 mellan Ronneby och Jönköping.
Kollektivtrafiken på väg är väl utbyggd, och genom
närheten till järnvägspunkten Alvesta nås Växjö enkelt och
bekvämt av tågresenärer. Växjö flygplats erbjuder snabba
direktförbindelser med Stockholm, Malmö och Köpenhamn.
3. Lokalmässiga förutsättningar
I en skrivelse till organisationskommittén för statliga
arkivdepåer, daterad den 6 oktober 1990, har Arbetsgruppen
för landsarkiv i Växjö presenterat flera tänkbara lösningar
för en lokalisering till äldre outnyttjade byggnader i staden.
Dessa alternativ kvarstår visserligen i de flesta fall, men en
ombyggnad till lokaler för arkiv kräver dock genomgripande
renovering.
Klimatanläggningar, bärighetshöjande åtgärder,
brandskydd och säkerhetsanordningar är några viktiga krav
för ett landsarkiv. Preliminära kostnadsbedömningar och
erfarenheter från andra delar av landet visar att ett
nybyggnadsalternativ ofta är den långsiktigt bästa lösningen.
Just nu pågår nybyggnation av ett bibliotek vid Högskolan
i Växjö. Ett nytt integrerat landsarkiv skulle kunna samordna
sina resurser och byggnader med detta bibliotek på ett för
båda institutionerna fruktbart sätt. Detta är därför den utan
jämförelse bästa lösningen på lokalproblemet.
4. Sammanfattning
Man kan alltså konstatera, att Växjö har alla de
förutsättningar som krävs för etablerandet av ett landsarkiv
för Småland, nämligenEn medelstor högskola med en
omfattande forskningsverksamhet, som ytterligare kommer
att byggas ut.Flera institutioner med forskningsverksamhet
inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga
området.Aktiva föreningar och organisationer med starkt
intresse för bl.a. släkt- och hembygdsforskning.Goda
möjligheter till samverkan med övriga arkivinstitutioner och
därmed förutsättningar för samlokaliseringar av
arkivverksamheten.Centralt läge och goda
kommunikationer.Förslag till lokaler med mycket bra läge.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ett nytt landsarkiv i södra Sverige
bör lokaliseras till Växjö.
Stockholm den 23 januari 1995
Lars Hedfors (s)
Tomas Eneroth (s)