1. Bakgrund
I betänkandet ''Öppenhet och minne'', SOU 1988:11, redovisas förslag till den framtida arkivorganisationen i Sverige. En utbyggnad av den regionala landsarkivorganisationen föreslås som ett medel för att utöka tillgängligheten. I kombination med aktiv marknadsföring och informationsspridning skall detta öka intresset för och utnyttjandet av arkiven.
Förslagen innebär att nya landsarkiv inrättas i Karlstad och Umeå. I betänkandet övervägs också inrättande av ett landsarkiv i södra Sverige, närmare bestämt i Jönköping, Växjö eller Kalmar. Något förslag härom läggs inte fram ''i frånvaro av regionala initiativ på området''.
Som utgångspunkt för betänkandets överväganden anses närhetsfaktorn vara av en avgörande betydelse. Utbyggnaden skall ske stegvis och motiveras med de behov och möjligheter till samverkan som finns på orten. Viktiga faktorer är därför om universitet eller högskola finns på orten och om livaktig kulturverksamhet förekommer i regionen.
Andra viktiga faktorer är ortens övriga utbud av arkivinstitutioner med vilka samverkan kan ske. Dessutom spelar avståndsfaktorn en viktig roll ur såväl kultur- och forskningspolitisk som demokratisk synvinkel. Vi anser att Växjö väl fyller dessa krav och föreslår att ett nytt landsarkiv lokaliseras till denna kommun. Som skäl för vårt förslag vill vi anföra följande:
2. Motiv för lokalisering av ett landsarkiv till Växjö
Växjö har gamla anor som kultur- och lärdomsstad. Lokaliseringen av ett landsarkiv till Växjö skulle ytterligare stimulera det lokala och regionala kulturlivet, samt skapa förutsättningar för ökad akademisk forskning och amatörforskning. Genom samverkan med befintliga institutioner kan landsarkivet få en helt ny och integrerad karaktär. Växjös centrala läge i Sydsverige och utmärkta kommunikationer underlättar dessutom såväl besök som insamling av material.
2.1 Forskningsanknytning
I Växjö finns flera institutioner med forskningsverksamhet inom det humanistiska området. Genom närheten till dessa skapas en bra forskarmiljö med stora samordningsvinster. Till detta kommer att man inom ramen för det s.k. professorsprogrammet planerar för 10 nya professurer.
Högskolan i Växjö är den största och mest dynamiska högskolan i Smålandsregionen. För närvarande finns det närmare 7 000 elever knutna till denna högskola. Av dessa läser ett stort antal ämnen med anknytning till det humanistiska och samhällsvetenskapliga området.
En framtida samverkan mellan universitetets humanistiska och samhällsvetenskapliga institutioner, ett tänkt ''centrum för informationssökning gemensamt för de tre högskolorna i sydöstra Sverige, landsbiblioteket och landsarkivet kommer att bli av utomordentligt värde för forskning och forskarutbildning inom de båda vetenskapsområdena liksom för allmänheten.
Riksinstitutionen Emigrantinstitutet finns placerat i Utvandrarnas Hus i Växjö. På Emigrantinstitutet finns samlat ett unikt källmaterial om den svenska emigrationen. Cirka 1 000 hyllmeter arkiv (till stor del i form av mikrofilm), forskningsbibliotek med cirka 30 000 fasta bokvolymer samt ett stort antal fotografier och utställningsföremål utgör grunden i samlingarna.
Smålands Museum i Växjö är äldst av landets landsortsmuseer. Lokalisering dit av ett landsarkiv skulle stimulera verksamheten vid museet, då källmaterial som används i det dagliga arbetet kan förvaras i museets närhet.
I Smålands Museums lokaler finns landets största glassamling. Här finns också ett unikt arkivmaterial från de småländska glasbruken som tillsammans med övriga utspridda glasbruksarkiv skulle kunna samordnas med landsarkivet.
Landsbiblioteket i Växjö har förutom en mycket omfattande boksamling om Småland en stor samling av unika handskrifter. Detta källmaterial utnyttjas flitigt av forskare och är på flera sätt ett värdefullt komplement till de handlingar som förvaras på landsarkivet.
Det regionala folkrörelsearkivet i Växjö (Kronobergsarkivet) tillkom på hösten 1984 och har efter tio års verksamhet insamlat, ordnat och förtecknat material från drygt 1 700 arkivbildare.
Folkrörelsearkivets positiva utveckling har inneburit att lokalerna blivit för små, varför nya lokaler kommer att behövas under de närmaste åren.
Kronobergsarkivet har numera också ambitionen att vara ett näringslivsarkiv för länet. Det får anses mycket angeläget att ett sådant arkiv kommer till stånd. Arkivhandlingar från industriell verksamhet är utspridda över hela länet, oftast förvarade i kalla, fuktiga och brandfarliga lokaler.
2.2 Aktiva föreningar och organisationer
Det historiska material och den kompetens som finns samlad vid Växjös kulturinstitutioner utnyttjas flitigt av den historieintresserade allmänheten, såväl på akademisk nivå som amatörnivå. Det historiska intresset kanaliseras genom de föreningar och sällskap som finns i Växjö och övriga länet. När det gäller intresset för och utnyttjandet av arkiv och deras handlingar torde kronobergarna tillhöra de mest intresserade. Några exempel:
Historiska föreningen i Kronobergs län, en hembygdsrörelse med cirka 75 hembygdsföreningar, Stiftshistoriska Sällskapet, Kronobergs läns Humanistiska Forskningsråd och Kronobergs läns Genealogiska Förening.
2.3 Samverkansmöjligheter
Ett landsarkiv i Växjö, omfattande de tre Smålandslänen, skall naturligtvis i första hand vara en arkivdepå och arkivmyndighet för de statliga arkivbildarna i regionen. Men det finns samtidigt goda möjligheter till och starka skäl för att ge detta landsarkiv en mera integrerad och samordnande funktion för samtliga typer av arkivbildare i regionen.
Landstinget i Kronobergs län har markerat ett stort intresse för att efter hand överföra sitt arkiv till ett nyskapat landsarkiv. Detsamma har Växjö kommun gjort och från ett flertal andra kommuner finns också ett påtagligt intresse. Det expansiva folkrörelsearkivet i Kronobergs län är också i hög grad intresserat av att låta sina samlingar integreras med ett nytt landsarkiv. Detsamma kan med stor fördel ske vad gäller de stora arkivsamlingar som finns hos ett flertal andra stiftelser ocn institutioner, däribland Högskolan i Växjö, Landsbiblioteket, Smålands Museum och Emigrantinstitutet i Växjö.
Dessutom finns som tidigare nämnts utspridda i regionen ett stort antal mycket gamla och unika företagsarkiv (Kosta glasbruksarkiv, Orrefors järnbruks- och glasbruksarkiv, Åryds bruksarkiv, ett stort antal mindre glasbruksarkiv m.fl.), ofta förvarade på ett mycket otillfredsställande sätt.
Skälet till detta förhållande är en kombination av landsarkivets i Vadstena oförmåga att på grund av lokalbrist ta emot dem och en motvilja från lokala intressenter mot att leverera material till en avsides liggande arkivdepå. Ett nytt landsarkiv i Växjö skulle erbjuda helt andra möjligheter att ta hand om talrika, värdefulla enskilda arkiv i Smålandsregionen som annars löper uppenbar risk att skingras eller förstöras.
Med en här skisserad modell skulle ett nytt landsarkiv i Växjö få en helt ny och integrerad karaktär. Landsarkivet skulle inom sina väggar rymma samtliga typer av arkivbildare inom regionen. Fördelarna med en sådan modell är ur forskningssynpunkt uppenbara. Den ger också påtagliga fördelar vad gäller det fältarbete som det nya landsarkivet kan bedriva inom en samlad arkivsektor.
Slutligen ger den skisserade modellen stora rationaliseringsvinster för såväl staten som övriga intressenter vid sidan av de effektivitetsvinster som uppnås för såväl forskning som den samlade arkivvården.
2.4 Växjös centrala läge
Växjö ligger centralt i Sydsverige och är lätt tillgängligt för besökare oavsett färdmedel. Ett antal huvudvägar av hög standard passerar Växjö, t.ex. väg 25 mellan Kalmar och Halmstad, väg 23 mellan Malmö och Oskarshamn och väg 30 mellan Ronneby och Jönköping.
Kollektivtrafiken på väg är väl utbyggd, och genom närheten till järnvägspunkten Alvesta nås Växjö enkelt och bekvämt av tågresenärer. Växjö flygplats erbjuder snabba direktförbindelser med Stockholm, Malmö och Köpenhamn.
3. Lokalmässiga förutsättningar
I en skrivelse till organisationskommittén för statliga arkivdepåer, daterad den 6 oktober 1990, har Arbetsgruppen för landsarkiv i Växjö presenterat flera tänkbara lösningar för en lokalisering till äldre outnyttjade byggnader i staden. Dessa alternativ kvarstår visserligen i de flesta fall, men en ombyggnad till lokaler för arkiv kräver dock genomgripande renovering.
Klimatanläggningar, bärighetshöjande åtgärder, brandskydd och säkerhetsanordningar är några viktiga krav för ett landsarkiv. Preliminära kostnadsbedömningar och erfarenheter från andra delar av landet visar att ett nybyggnadsalternativ ofta är den långsiktigt bästa lösningen.
Just nu pågår nybyggnation av ett bibliotek vid Högskolan i Växjö. Ett nytt integrerat landsarkiv skulle kunna samordna sina resurser och byggnader med detta bibliotek på ett för båda institutionerna fruktbart sätt. Detta är därför den utan jämförelse bästa lösningen på lokalproblemet.
4. Sammanfattning
Man kan alltså konstatera, att Växjö har alla de förutsättningar som krävs för etablerandet av ett landsarkiv för Småland, nämligenEn medelstor högskola med en omfattande forskningsverksamhet, som ytterligare kommer att byggas ut.Flera institutioner med forskningsverksamhet inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området.Aktiva föreningar och organisationer med starkt intresse för bl.a. släkt- och hembygdsforskning.Goda möjligheter till samverkan med övriga arkivinstitutioner och därmed förutsättningar för samlokaliseringar av arkivverksamheten.Centralt läge och goda kommunikationer.Förslag till lokaler med mycket bra läge.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nytt landsarkiv i södra Sverige bör lokaliseras till Växjö.
Stockholm den 23 januari 1995 Lars Hedfors (s) Tomas Eneroth (s)