Svenska Emigrantinstitutet med Utvandrarnas Hus i Växjö
har mycket stor betydelse för forskning om utvandring --
särskilt om sådant som har anknytning till den stora
utvandringen från Sverige till Amerika.
För hundratusentals amerikanska medborgare med svensk
härstamning är institutets verksamhet en viktig del för den
personliga identiteten. Det är ingen överdrift att påstå, att
Svenska Emigrantinstitutet och Utvandrarnas hus verksamt
bidrar till att starka band bibehålles mellan Sveriges och
USA:s befolkning.
Den stora kunskap om migration = folkflyttning, som
utvecklats och etablerats i Svenska Emigrantinstitutet genom
den omfattande forskningen om emigration = utvandring,
kan givetvis användas även för forskning om immigration =
invandring. Därför är det mycket glädjande att Svenska
Emigrantinstitutet beslutat att successivt komplettera den till
utvandringen hittills centrerade verksamheten med forskning
och dokumentation om invandring.
Jag har fått information om att institutets dokumenterande
verksamhet därvid skall kombineras med Växjö högskolas
framgångsrika invandrarforskning. Sedan mer än ett år
förbereds ett sådant -- både för Svenska Emigrantinstitutet
och Högskolan i Växjö värdefullt -- samarbete av en särskild
kommitté, där även länsstyrelsen i Kronobergs län är
representerad. Svenska Emigrantinstitutets föreståndare,
professor Ulf Beijbom och bitr professor Jan Ekberg vid
Högskolan i Växjö har etablerat samarbete i detta ärende.
För att inom en vidare ram kunna aktivera
forskningsverksamhet och undervisning i migrationsfrågor
krävs dels att institutets omfattande emigrationshistoriska
samlingar kompletteras med immigrationsmaterial, dels en
tillbyggnad av forskaravdelningen i Utvandrarnas hus.
Forskarsalen anses sedan länge vara otillräcklig i
förhållande till den ökande volymen släkt- och
emigrationsforskare, som önskar arbeta i forskarsalen.
Sveriges största emigrationshistoriska bibliotek har till
exempel måst splittras på olika lokaler. Dessutom är behovet
av ett närarkiv för mikrofilm m m akut. Ju mer forskningen
baseras på dataregister och mikrokort desto större blir
behovet av en ny forskarsal. Av dessa anledningar har
Svenska Emigrantinstitutet tagit fram en preliminär ritning
med kostnadsberäkning för en tillbyggnad omfattande ca
400 kvadratmeter -- kostnadsberäknad till fem miljoner
kronor.
Svenska Emigrantinstitutet vidtar givetvis alla tänkbara
åtgärder för att finansiera sin verksamhet. Kontakterna med
släktforskningsintresserade amerikanska medborgare har
säkert bidragit till att institutet hittills kunna bedriva sin
omfattande verksamhet med relativt små tillskott av
allmänna medel. Jag har fått information om att institutet
lyckats avsätta medel till nödiga inköp av mikrofilmer och
litteratur rörande invandring. Det finns däremot inga
möjligheter att Svenska Emigrantinstitutet av egen kraft
skall kunna finansiera en tillbyggnad av forskarlokalerna.
Jag anser att Svenska Emigrantinstitutets verksamhet
hittills och institutets ambition att samarbeta med Högskolan
i Växjö väl motiverar den relativt blygsamma satsning som
ett anslag för tillbyggd forskarlokal innebär. Trots att denna
tillbyggnad inte egentligen innebär bevarande av gammal,
kulturellt värdefull bebyggelse, anser jag att av de medel som
i kulturdepartementets budgetförslag avsatts därför även
skall kunna användas för finansiering av forskarlokalen vid
Svenska Emigrantinstitutet i Växjö. Det bör riksdagen ge
regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att av medel upptagna i
Kulturdepartementets budget för kulturellt värdefulla
byggnadsinsatser anslå 5 000 000 kr för tillbyggnad av
forskarlokal vid Svenska emigrantinstitutet i Växjö.
Stockholm den 25 januari 1995
Carl-Johan Wilson (fp)