Operakonsten är månghundraårig och den första
föreställningen lär ha ägt rum i Florens i början av 1600-
talet. Men för Norrlands del dröjde det ända till 1974, då en
fast ensemble etablerades i Umeå.
Etableringen av Norrlandsoperan har beskrivits som ett
typiskt exempel på ''foten i dörren-tekniken''. Det
ursprungliga lokaliseringsbeslutet uppfattades knappast som
stort och avgörande. En liten ensemble och en relativt måttlig
ekonomisk satsning, ansåg man. Men den blygsamma
musikteatergruppen började växa till en opera, en konstform
som hittills varit förbehållen en privilegierad storstadspublik.
Till uppgiften hörde då liksom nu att vara en
musikteater/opera för hela norra regionen med möjligheter
att turnera.
Efter provisoriska spel- och repetitionslokaler kunde
Norrlandsoperan 1984 flytta in i egna arbetslokaler, och två
år senare invigdes också IDUN-teatern med en operascen. Vi
kan konstatera att Norrlandsoperan nu är fast etablerad i
Umeå med ett ökande nationellt erkännande.
Trots det har Norrlandsoperan -- som är en
musikteaterscen för hela Norrland och med stora
konstnärliga och publika framgångar -- inte fått de
ekonomiska resurser som detta uppdrag kräver.
För säsongen planerar Norrlandsoperan två produktioner
till vilka man saknar medel till scenografi. Jag föreslår därför
att riksdagen anvisar ytterligare 40 grundbelopp till
Norrlandsoperan -- det innebär ett tillskott nästa budgetår på
9 miljoner kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen med anledning av vad i motionen anförts om
Norrlandsoperan, till Bidrag till regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1995/96 anvisar
9 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
582 393 000 kr.
Stockholm den 25 januari 1995
Torsten Gavelin (fp)