Under de senaste åren har frågan om regionala filmfonder
och resurscentra diskuterats på central nivå liksom lokalt på
flera platser i Sverige. Intresset för lokala investeringar inom
mediesektorn har manifesterats via landsomfattande
seminarier såväl som lokala filmfonder och filmpooler.
Längst har arbetet kommit i Norrbotten via Film Pool Nord
och i Västsverige via Västsvenska Filmfonden. I Skåne
arbetar man med Syd Poolen och även i Jämtland och
Dalarna arbetar man med lokala mediesatsningar, mest i
form av resurscentra.
Gemensamt för alla dessa satsningar är dels tanken på att
berika den svenska filmen med pengar och nya kreatörer,
dels att göra satsningar inom filmsektorn utifrån
regionalpolitiska utgångspunkter.
Bakgrund
Produktionen av svensk biograffilm har i mycket stor
utsträckning varit en Stockholmsföreteelse. Huvuddelen av
distributions- och biografbolagen har också sina säten där,
liksom alla centrala myndigheter med uppgifter inom
filmområdet.
Koncentrationen av Filmproduktionen till huvudstaden har
medfört att vi har fått en svensk film som berättarmässigt,
språkligt och geografiskt skildrar en verklighet som är
begränsad. Detta tror vi har en direkt hämmande effekt på
den kvalitetsmässiga utvecklingen av svensk film. Att städer
och regioner utanför Stockholm sällan blivit exponerade
inom det publikt viktiga filmområdet, har också medfört att
man aldrig fått del av de positiva effekter detta har. Det gäller
inte bara den rent PR-mässiga delen, utan här finns också en
rent ekonomisk snedfördelning.
Filmproduktionen i Sverige är ju till stora delar
subventionerad med statliga medel och den 10-procentiga
skatten på biobiljetter. På grund av att den mesta
produktionen sker i Stockholm stimulerar dessa pengar
näringslivet där och huvuddelen hamnar till slut i denna stads
kassakista. Detta är uppenbart orättvist.Regionala
filmfonder är ett instrument som skall hjälpa till att förändra
detta.
Filmfonder -- en presentation
Biograffilm är en massmedial företeelse men det är
självfallet också ett konstnärligt uttrycksmedel, något som
man här i Europa alltid har erkänt. Som alla andra seriösa
konstyttringar är filmen i behov av bidrag, och på grund av
den oerhörda dominansen av underhållningsfilm från USA
har produktionen av film i Europa sedan början av 60-talet
på ett eller annat sätt varit beroende av subventioner. Olika
former av statliga fonder har fördelat dessa stöd.
I uppbyggandet av Europa, som nu pågår, har
regionaliseringen fått en stor betydelse. Detta gäller inte bara
inom näringslivet och det politiska området utan också för
kulturen. Med Tyskland som förebild, har man inom
filmområdet kompletterat de statliga stödorganen med
regionala fonder. Tyskland är en federal stat och saknar
därför överstatliga stödsystem, och delstaterna har med hjälp
av fonderna sett till att dra produktioner till sin region och
på så sätt fått in mera pengar i skatteintäkter än man satsat i
fonderna.
I dag har t.ex. nästan alla franska regioner egna fonder och
i Danmark finns det en jylländsk filmfond med säte i Århus.
I Norge finns en regional fond i Bergen. I Skottland startade
man i januari 1994 Glasgow Film Fund.
Syftet med en filmfond 1.
Att profilera en stad, en region som en betydelsefull
film-, media- och kulturproducent.
2. Att dra in pengar till regionen.
3. Att berika den svenska filmen.
4. Att attrahera kreativa människor att stanna kvar eller
återvända som yrkesverksamma skapare, tekniker,
skådespelare och administratörer i den region där de vuxit
upp.
Grundidé
Inom en region ska kommuner, länsstyrelser, landsting,
näringsliv, organisationer etc. övertygas om att se satsningen
på regionala filmfonder som en betydelsefull idé.
Uppbyggnaden av t.ex. Västsvenska Filmfonden är helt i
linje med detta. Den står också väl i samklang med de
intentioner för regional filmproduktion som kulturutskottet
tidigare sagt sig vilja stödja. Filminstitutet är också helhjärtat
positivt till att stödja den regionala produktionen.
För Filminstitutet blir det en satsning där man via
produktionsstödet sätter in pengar som lösgör ytterligare
kapital regionalt samt stimulerar en kreativ verksamhet på
nya orter, i nya konstellationer, i nya projekt. För
filmproducenterna blir detta en möjlighet att få tillgång till
en bottenfinansiering som kan öka projektens attraktion eller
bli en aktör då det gäller den svåra toppfinansieringen.
En filmfond kommer att också vara en institution som
aktivt söker upp och stimulerar nya projekt. Den skall också
sammanställa uppgifter över tekniska och personella
resurser i regionen samt hjälpa till med att sammanföra
produktioner med de tillgångar som finns inom de kulturella
institutionerna i området. En filmfond blir även en drivkraft
för regional utbildning i samarbete med universitet och
högskolor.
De olika satsningar på uppbyggnad av filmpooler och
filmfonder som sker runtom i landet tar sig olika uttryck,
främst på grundval av lokala särdrag. Det står klart att
filmpooler oftast står för resurscentra vad gäller främst
teknik inom video och film. I fallet filmfonder bygger de på
förekomsten av resurser, och inriktar sig på att initiera,
stimulera och finansiera professionella produktioner inom
filmområdet, dvs. kort-, dokumentär- och långfilm för bio.
Filmfonder bör finnas i södra, västra och norra Sverige.
Västsvenska Filmfonden hanterar i dag drygt 3 miljoner
för sitt första verksamhetsår. Målet är att uppnå 6--7 miljoner
årligen för att kunna vara en kraftfull aktör och kunna satsa
på ett antal kortfilmer, dokumentärer och spelfilmer. (En
svensk långfilm kostar i genomsnitt 13--14 miljoner.)
Vår bedömning är att ett centralt = statligt stöd är
avgörande för att dessa filmfonder ska kunna permanentas
och utvecklas. Dels handlar det om att öka stödet till en
viktig, men av tradition oerhört svagt stödd kultursektor i
Sverige, dvs. filmen. (I dag ca 60 milj kr/år av statliga medel
till produktion). Dels handlar det om att bevara de regionala
initiativen med statliga medel för att aktivt stödja och befästa
verksamheten. Som ett första steg bör 5 miljoner kronor ur
anslaget för Stöd till svensk filmproduktion m.m. avsättas till
en pott för fördelning proportionerligt mellan fonderna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökat stöd till regionala filmfonder
genom en omfördelning med 5
miljoner kronor i anslaget för Stöd till svensk
filmproduktion.
Stockholm den 24 januari 1995
Erling Bager (fp)
Anneli Hulthén (s)
Marianne Andersson (c)
Ingrid Näslund (kds)
Johan Lönnroth (v)
Eva Flyborg (fp)