Under de senaste åren har frågan om regionala filmfonder och resurscentra diskuterats på central nivå liksom lokalt på flera platser i Sverige. Intresset för lokala investeringar inom mediesektorn har manifesterats via landsomfattande seminarier såväl som lokala filmfonder och filmpooler. Längst har arbetet kommit i Norrbotten via Film Pool Nord och i Västsverige via Västsvenska Filmfonden. I Skåne arbetar man med Syd Poolen och även i Jämtland och Dalarna arbetar man med lokala mediesatsningar, mest i form av resurscentra.
Gemensamt för alla dessa satsningar är dels tanken på att berika den svenska filmen med pengar och nya kreatörer, dels att göra satsningar inom filmsektorn utifrån regionalpolitiska utgångspunkter.
Bakgrund
Produktionen av svensk biograffilm har i mycket stor utsträckning varit en Stockholmsföreteelse. Huvuddelen av distributions- och biografbolagen har också sina säten där, liksom alla centrala myndigheter med uppgifter inom filmområdet.
Koncentrationen av Filmproduktionen till huvudstaden har medfört att vi har fått en svensk film som berättarmässigt, språkligt och geografiskt skildrar en verklighet som är begränsad. Detta tror vi har en direkt hämmande effekt på den kvalitetsmässiga utvecklingen av svensk film. Att städer och regioner utanför Stockholm sällan blivit exponerade inom det publikt viktiga filmområdet, har också medfört att man aldrig fått del av de positiva effekter detta har. Det gäller inte bara den rent PR-mässiga delen, utan här finns också en rent ekonomisk snedfördelning.
Filmproduktionen i Sverige är ju till stora delar subventionerad med statliga medel och den 10-procentiga skatten på biobiljetter. På grund av att den mesta produktionen sker i Stockholm stimulerar dessa pengar näringslivet där och huvuddelen hamnar till slut i denna stads kassakista. Detta är uppenbart orättvist.Regionala filmfonder är ett instrument som skall hjälpa till att förändra detta.
Filmfonder -- en presentation
Biograffilm är en massmedial företeelse men det är självfallet också ett konstnärligt uttrycksmedel, något som man här i Europa alltid har erkänt. Som alla andra seriösa konstyttringar är filmen i behov av bidrag, och på grund av den oerhörda dominansen av underhållningsfilm från USA har produktionen av film i Europa sedan början av 60-talet på ett eller annat sätt varit beroende av subventioner. Olika former av statliga fonder har fördelat dessa stöd.
I uppbyggandet av Europa, som nu pågår, har regionaliseringen fått en stor betydelse. Detta gäller inte bara inom näringslivet och det politiska området utan också för kulturen. Med Tyskland som förebild, har man inom filmområdet kompletterat de statliga stödorganen med regionala fonder. Tyskland är en federal stat och saknar därför överstatliga stödsystem, och delstaterna har med hjälp av fonderna sett till att dra produktioner till sin region och på så sätt fått in mera pengar i skatteintäkter än man satsat i fonderna.
I dag har t.ex. nästan alla franska regioner egna fonder och i Danmark finns det en jylländsk filmfond med säte i Århus. I Norge finns en regional fond i Bergen. I Skottland startade man i januari 1994 Glasgow Film Fund.
Syftet med en filmfond 1. Att profilera en stad, en region som en betydelsefull film-, media- och kulturproducent.
2. Att dra in pengar till regionen.
3. Att berika den svenska filmen.
4. Att attrahera kreativa människor att stanna kvar eller återvända som yrkesverksamma skapare, tekniker, skådespelare och administratörer i den region där de vuxit upp.
Grundidé
Inom en region ska kommuner, länsstyrelser, landsting, näringsliv, organisationer etc. övertygas om att se satsningen på regionala filmfonder som en betydelsefull idé.
Uppbyggnaden av t.ex. Västsvenska Filmfonden är helt i linje med detta. Den står också väl i samklang med de intentioner för regional filmproduktion som kulturutskottet tidigare sagt sig vilja stödja. Filminstitutet är också helhjärtat positivt till att stödja den regionala produktionen.
För Filminstitutet blir det en satsning där man via produktionsstödet sätter in pengar som lösgör ytterligare kapital regionalt samt stimulerar en kreativ verksamhet på nya orter, i nya konstellationer, i nya projekt. För filmproducenterna blir detta en möjlighet att få tillgång till en bottenfinansiering som kan öka projektens attraktion eller bli en aktör då det gäller den svåra toppfinansieringen.
En filmfond kommer att också vara en institution som aktivt söker upp och stimulerar nya projekt. Den skall också sammanställa uppgifter över tekniska och personella resurser i regionen samt hjälpa till med att sammanföra produktioner med de tillgångar som finns inom de kulturella institutionerna i området. En filmfond blir även en drivkraft för regional utbildning i samarbete med universitet och högskolor.
De olika satsningar på uppbyggnad av filmpooler och filmfonder som sker runtom i landet tar sig olika uttryck, främst på grundval av lokala särdrag. Det står klart att filmpooler oftast står för resurscentra vad gäller främst teknik inom video och film. I fallet filmfonder bygger de på förekomsten av resurser, och inriktar sig på att initiera, stimulera och finansiera professionella produktioner inom filmområdet, dvs. kort-, dokumentär- och långfilm för bio. Filmfonder bör finnas i södra, västra och norra Sverige.
Västsvenska Filmfonden hanterar i dag drygt 3 miljoner för sitt första verksamhetsår. Målet är att uppnå 6--7 miljoner årligen för att kunna vara en kraftfull aktör och kunna satsa på ett antal kortfilmer, dokumentärer och spelfilmer. (En svensk långfilm kostar i genomsnitt 13--14 miljoner.)
Vår bedömning är att ett centralt = statligt stöd är avgörande för att dessa filmfonder ska kunna permanentas och utvecklas. Dels handlar det om att öka stödet till en viktig, men av tradition oerhört svagt stödd kultursektor i Sverige, dvs. filmen. (I dag ca 60 milj kr/år av statliga medel till produktion). Dels handlar det om att bevara de regionala initiativen med statliga medel för att aktivt stödja och befästa verksamheten. Som ett första steg bör 5 miljoner kronor ur anslaget för Stöd till svensk filmproduktion m.m. avsättas till en pott för fördelning proportionerligt mellan fonderna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till regionala filmfonder genom en omfördelning med 5
miljoner kronor i anslaget för Stöd till svensk filmproduktion.
Stockholm den 24 januari 1995 Erling Bager (fp) Anneli Hulthén (s) Marianne Andersson (c) Ingrid Näslund (kds) Johan Lönnroth (v) Eva Flyborg (fp)