En bärande idé i liberalismen är tilltron till den enskilda
människan, till hennes förmåga till förnuftigt tänkande och
till individens möjligheter att växa och att skapa.
Människans skapande är ett viktigt medel för att
åstadkomma ett gott samhälle. En människas skapande kan
öka möjligheterna till ett bättre liv även för andra. Skapande
kan också vara ett medel för personlighetsutvecklingen. Då
handlar det inte bara om att ge utrymme för det geniala och
banbrytande skapandet, utan även för det amatörmässiga och
vardagliga. Alla människor kan växa och skapa och alla
måste ges möjlighet till detta -- naturligtvis inte enbart
materiellt, utan även socialt och inte minst kulturellt.
Tron på den skapande människan är en av de allra
viktigaste utgångspunkterna inför framtiden. Vi måste
återskapa framtidstron och optimismen, vi måste bryta
defaitismen och den inlärda hjälplöshetens murar.
Det förra sekelskiftet präglades av en strid för demokrati
och sociala reformer, men också av strid för folkbildning mot
okunnighet och fördomsfullhet. Hela folket skulle göras
delaktigt i den kunskap och det kulturarv som hittills hade
varit förbehållet ett litet privilegierat skikt. I denna process
var liberala radikala folkbildare drivande -- och
framgångsrika.
I det liberala samhället är människor fria att själva utforma
sina liv utan pekpennar från överheten. Människan krymper
i ett samhälle utan valmöjligheter. Vi kan inte heller växa om
vi saknar fästpunkter i tillvaron och i tidigare generationers
erfarenheter. Livschanser förutsätter både förankring och
möjligheter att välja. Ur detta följer en liberal bildnings-- och
kultursyn, som bygger på begrepp som kunskap, öppenhet,
kritiskt tänkande och tolerans. Det är dessa värden som är
grunden för varje personlig utveckling. Det är också dessa
värden som utgör vårt främsta skydd mot fördomar,
populism och rädsla för det nya och avvikande.
För liberaler är folkbildningssträvanden och kulturpolitik
att understödja ett stort antal livschanser för den enskilde
genom att slå vakt om både en mångfald alternativ och den
enskildes möjligheter att uppleva dem. Det är inte så att en
viss kultur är mer högtstående, mer ideologiskt rätt eller mer
i överenstämmelse med vår nationella särart och historia.
Kulturpolitik kan för liberaler aldrig enbart handla om att
reproducera tidigare gjorda skapelser, eller att enbart pressa
in skapande i på förhand uppgjorda mallar. Nytolkningar och
experiment -- inte sällan djärva och utmanande -- ökar
ständigt mångfalden och medverkar till att olika konstformer
berikar varandra.
Kultur är inte en form av förströelse eller ett medel för
avkoppling. Kultur är kommunikation mellan människor,
som ser på sig själva och sitt liv och som skapar nya språk
och uttrycksformer för att beskriva och påverka sin värld.
Varje totalitär makt har insett kulturens kraft och därför sökt
kontrollera den. Därför är mångfald på detta område extra
viktig och centralstyrning extra farlig i ett fritt samhälle.
I stor utsträckning kan kultur fungera enligt marknadens
villkor. Vi anser dock att en helt marknadsreglerad
kultursektor skulle riskera att leda till en fattigare kultur --
med färre alternativ och uttrycksformer. Trots allt är
marknaden ofta konservativ -- nyskapande möter motstånd
och är därför inte alltid kommersiellt gångbart.
Kulturpolitiken bör i så hög grad som möjligt vara
generell, som när Folkpartiet i den stora skattereformen
medverkade till att kulturverksamhet befriades från moms.
Politiken skall syfta till att stödja utveckling och mångfald,
utan att ta ställning till exakt vilka alternativ som skall växa
fram, utan att ge pekpinnar till vad som skall skapas och
utvecklas. Detta synsätt bör även i framtiden prägla svensk
kulturpolitik. Det finns också inom den europeiska unionen
en acceptans för att den nationella kulturen stöds genom
generella åtgärder.
Kulturpolitiska mål
De kulturpolitiska mål som idag ligger till grund för såväl
statens som kommuners och landstings kulturpolitik har
funnits sedan 1974. Då var samsynen mellan de politiska
partierna i riksdagen mycket stor. Den parlamentariska
kulturutredning som just nu arbetar och under våren skall
presentera sina förslag eftersträvar också att uppnå en
gemensam syn på målen för den statliga kulturpolitiken.
Självfallet är detta av värde, men samtidigt vill vi
understryka att strävan efter samsyn inte får leda till att de
kulturpolitiska målen sättes så vaga, att de inte ger
vägledning för politiska beslut och när ekonomiska
prioriteringar skall göras.
En liberal kulturpolitik måste sträva efter att så många
människor som möjligt blir delaktiga i kulturverksamhet av
olika slag. Det får inte vara så att människor i stora delar av
landet enbart blir hänvisade till massmarknadens produkter.
Detta gör också det kommunala stödet till kulturen så viktigt.
Att förmedla kvalitetskultur i hela Sverige är en betydelsefull
uppgift för kulturpolitiken.
Kreativitet och uttrycksbehov finns hos alla människor.
Amatörerna har stor betydelse för kulturklimatet i samhället.
En aktiv och engagerad publik innebär också ett
medskapande. Ideella insatser i kulturensembler av olika
slag håller kulturintresset levande även i delar av landet, som
inte i det dagliga kulturutbudet erbjuds direktkontakt med
professionella ensembler. Det är angeläget att professionella
kulturskapare får stöd att utöva sin yrkesroll, samtidigt som
stimulans av amatörverksamhet är en annan viktig uppgift
för bidragsgivare inom kulturområdet.
Stiftelsen Framtidens kultur
Det är av stort värde att bidragen till kulturverksamhet
kommer från olika håll i samhället -- från organ och
institutioner som är fria i förhållande till varandra. Just i det
perspektivet skapade kulturminister Birgit Friggebo och den
borgerliga regeringen unika möjligheter för kulturlivet när
stiftelsen Framtidens kultur inrättades. Stiftelsen skulle
under minst en tioårsperiod få möjlighet att självständigt
agera med bidragsgivning inom kulturverksamhetens vida
område. Stiftelsestyrelsen skulle själv göra prioriteringarna
och ha ett självständigt ansvar.
Genom att kulturminister Margot Wallström utsett ny
styrelse, som utfäst sig att låta stiftelsens pengar bli en
integrerad del av den statliga bidragsgivningen, har en stor
del av stiftelsens syfte förfuskats. Detta visar tydligt
skillnaden mellan liberal och socialdemokratisk
kulturpolitik. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
till känna att vare sig Statens kulturråd eller
Riksantikvarieämbetet skall ha avgörande inflytande över
hur stiftelsens medel skall fördelas.
Informationsteknisk utveckling
I kulturavsnittet i regeringens budgetproposition saknas
enligt vår uppfattning en tydlig markering av den
informationstekniska utvecklingens betydelse för
kulturverksamheten. Kulturevenemang som idag når en liten
krets kan med teknikens hjälp föras ut till miljoner tittare och
lyssnare. Med nya kommunikationsmöjligheter kan både
konsumtion av och medskapande i kulturevenemang ske
trots att deltagarna finns på olika platser -- var som helst på
jordklotet. Vi förutsätter, att dessa möjligheter aktualiseras i
kulturutredningen och att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag inom detta område.
Budgetpropositionen
Trots storvulna löften från socialdemokrater under förra
budgetåret -- i valrörelsen och i regeringsdeklarationen -- har
regeringen nu presenterat ett budgetförslag som innebär
försämrat stöd till kulturområdet.
Någon motsvarighet till det utrymme för reformer som
presenterades av den borgerliga regeringen under de tre
senaste åren -- och som socialdemokraterna givit Birigt
Friggebo eloge för -- finns inte i Margot Wallströms
budgetförslag.
Folkpartiet föreslår i denna motion att de tre senaste årens
satsningar på kulturområdet fullföljes. Eftersom ett brett
utredningsarbete pågår finner även vi det rimligt att inte
föreslå några mer omfattande omprioriteringar eller
utgiftsökningar. Vårt förslag innebär att merparten -- 38
miljoner kronor av 49 miljoner kronor -- av de medel som
socialdemokraterna vill spara genom en neddragning av
förvaltningsanslagen kommer att stanna kvar inom
kulturområdet.
Kultur i arbetslivet, föreningslivet och i bostadsområden
Vi anser att de nya medlen till kultur i arbetslivet och ökat
stöd till kulturverksamhet i föreningslivet också skall kunna
användas för projekt med beteckningen kultur i
bostadsområden. Folkbildningens organisationer har god
erfarenhet av de tre delar som enligt vårt förslag skall kunna
få stöd via detta anslag. Vi föreslår därför att stödet fördelas
av Folkbildningsrådet.
Operan och Dramaten
Vi anser, att nationalscenernas -- Kungliga Dramatiska
Teatern (Dramaten) och Kungliga Teatern (Operan) --
ekonomiska situation inte tål så stora minskningar av
anslagen som regeringen föreslår. Vi föreslår att statens
anslag ökas med 4 miljoner kronor per år till vardera av dessa
institutioner -- vilket innebär sammantaget 12 miljoner
kronor under nästa budgetår.
Barn- och ungdomskultur
Vi anser att det är rimligt att föreslå en reform för att kunna
förstärka insatserna för barn- och ungdomskultur, trots att
utredningsarbete pågår. Det är särskilt angeläget att stödja
ungdomsgruppen. Inte minst i storstadsområden -- ofta i
stadsdelar med stora invandrargrupper -- kan olika former av
kulturverksamhet betyda mycket för att öka ungdomarnas
samhörighet och minska utanförskapet.
Ungdomar deltar i väldigt liten utsträckning i det offenligt
subventionerade kulturlivet. Ändå är ungdomskulturen
mycket stark. Ett mycket stort antal musikgrupper spelar
t.ex. regelbundet i alla tänkbara typer av lokaler över hela
landet. En mängd konserter lockar också mycket stor
ungomspublik.
Runt om i landet finns eldsjälar som arbetar med projekt
för ungdomar. Projekten ser väldigt olika ut, men de har ett
gemensamt: Det saknas pengar för att idéer skall kunna
förverkligas.
Vi föreslår att totalt 15 miljoner kronor, 5 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslår, anslås för barn- och
ungdomsprojekt vilket innebär att nästa budgetårs anslag
skall öka med 7,5 miljoner kronor jämfört med regeringens
förslag. Av detta bör två tredjedelar reserveras för
ungdomsgruppen. Fördelningen av dessa medel bör göras av
Statens kulturråd -- inte av regeringen.
Marionetteatern
Kulturrådet har i sina förslag till regeringen påpekat att det
statliga stödet till Marionetteatern bör öka. Folkpartiet delar
den uppfattningen. Marionetteatern -- som är unik i Sverige
och internationellt välrenommerad -- kommer därigenom att
öka sin turnéverksamhet. På årsbasis bör stödet öka med 0,7
miljoner kronor -- vilket innebär att nästa budgetårs anslag
skall öka med 1,05 miljoner kronor jämfört med vad
regeringen föreslagit. Totalt statsbidrag till Marionetteatern
för budgetåret 1995/96: 2,643 miljoner kronor.
Fria teatergrupper
De senaste åren har de fria teater- och dansgrupperna fått
ökade resurser. Vi menar att det finns starka kulturpolitiska
skäl att staten tar ett utvidgat ansvar för de fria gruppernas
verksamhet. Det kan förhoppningsvis leda till att de fria
grupperna även i framtiden kan fungera som en viktig del av
det konstnärliga utvecklingsarbetet och nyskapandet i
kulturlivet. På årsbasis bör stödet öka med 5 miljoner
kronor -- vilket innebär att nästa budgetårs anslag skall öka
med 7,5 miljoner kronor.
Östersjöns konstcentrum
Genom ett aktivt stöd av kulturminister Birgit Friggebo
kunde Östersjöns författar- och översättarcentrum på
Gotland växa fram. Centret har blivit en mycket uppskattad
träffpunkt för författare och andra litterärt verksamma runt
hela Östersjön. Vi anser att denna verksamhet har ovärderlig
betydelse inte minst för de nya demokratierna i Baltikum.
Nu finns långt framskridna planer på att även inrätta ett
konstcentrum i Visby. Konstcentret skall vara öppet för
svenska och utländska konstnärer, som där skall kunna
arbeta och även samarbeta kring gemensamma projekt. För
att detta skall vara möjligt att genomföra krävs att staten
bidrar till driften av konstcentret. Folkpartiet anser att detta
är mycket angeläget och föreslår ett årligt statligt bidrag med
1,5 miljoner kronor -- vilket innebär ett anslag för nästa
budgetår med 2,25 miljoner kronor.
Skånebaletten, Norrbottens Kammarorkester och fria
grundbelopp
Stödet från staten till regionala teater-, dans och
musikinstitutioner är en viktig del av kulturpolitiken. Vår
utgångspunkt att är att kvalitetskultur skall vara tillgänglig i
hela Sverige. Därför måste den regionala organisationen vara
stark. Utbyggnaden har kommit långt, men vi menar att det
finns goda skäl fortsätta att öka de statliga insatserna på sätt
som Kulturrådet har föreslagit.
Skånebaletten bör inrättas som en ny institution. För att
detta skall vara möjligt krävs ett tillskott i form av 10 nya
fasta grundbelopp och 20 rörliga grundbelopp (totalt
6 741 000 kronor).
Norrbottens Kammarorkester har fått särskilda
projektmedel under en treårsperiod. För att garantera att
orkestern -- som finns i Piteå -- skall kunna fortsätta sin
verksamhet, behövs ett mer stabilt statligt stöd. Vi föreslår
att riksdagen medger att kammarorkestern får 7 grundbelopp
(1 834 000 kronor).
För teater- och dansinstitutioner finns ett antal fria
grundbelopp som utnyttjas framför allt för barn- och
ungdomsprojekt. Motsvarande resurser bör finnas på
musikområdet. Därför föreslår vi att även
musikinstitutionerna får sådana möjligheter. De bör anvisas
18 nya grundbelopp (4 715 000 kronor).
Sammantaget innebär dessa förslag att anslaget till
regionala teatrar för nästa budgetår ökas med 13 291 000
kronor.
Internationellt kulturutbyte
Ett fritt kulturutbyte över nationsgränserna ökar vitaliteten
och kvaliteten i ett lands kulturliv. Möjligheten att få kontakt
med andra idéer och kulturyttringar berikar vår egen kultur
och skaparkraft. För ett litet kulturområde, som det svenska,
är detta livsviktigt. Ett levande kulturutbyte gör det också
möjligt för svenska kulturutövare att möta en ny publik och
de utmaningar som detta medför.
Vi anser, att det finns anledning att stärka statens bidrag
till kulturutbyte och föreslår därför 5 miljoner kronor extra
per år till Svenska institutet -- vilket innebär en ökning nästa
budgetår med 7,5 miljoner kronor till 10 608 000 kronor.
Filmen
Den svenska filmen firar i år 100-årsjubileum. Vår svenska
filmtradition är stark och filmen är en viktig del av kulturlivet
i vårt land. Genom det filmavtal som träffades under Birgit
Friggebos tid som kulturminister ökade statens stöd till
produktion av svensk kvalitetsfilm väsentligt. Staten tog då
också ett renodlat ansvar för den filmkulturella
verksamheten. Vi menar att det är rimligt att inom ramen för
detta ansvar anslå extra medel -- 5 miljoner kronor -- till
filminstitutet med anledning av 100-årsjubileet.
Kulturmiljövård
En viktig del av kulturpolitiken är att skapa förståelse för
och vårda vårt gemensamma kulturarv. Det är särskilt viktigt
när vi nu skall delta i den europeiska integrationen liksom
vid andra former av internationellt samarbete. Kanske är
bristen på säker kunskap om ''det svenska'' en av
förklaringarna till den främlingsrädsla, som finns?
Satsningen på det s.k. historieprojektet i våra museer möttes
med ett stor intresse -- inte minst från unga besökare. Det
visar att det lönar sig att lyfta fram vårt eget kulturarv.
Intresse för det svenska kulturarvet är inte exempel på
inskränkt nationalism. Vårt kulturarv har formats både
genom internationella och inhemska impulser. I denna
smältdegel har det som vi idag kallar svensk kultur bildats.
Genom kunskap och förståelse för den historiska
utvecklingen skapar vi också förutsättningar för oss själva att
förstå att vår kultur hela tiden förändras.
Att vårda det svenska kulturarvet innebär inte bara att
vårda bokliga kunskaper om vår kulturella utveckling. Det
är minst lika viktigt att slå vakt om och vårda vår kulturmiljö.
Under kulturminister Birgit Friggebos tid gjordes mycket
stora insatser för att bevara kulturmiljöer som höll på att gå
förlorade. Enbart under 1994 avsattes närmare 500 miljoner
kronor för upprustning av värdefulla kulturmiljöer runt om i
landet. En orsak till att dessa stora insatser var möjliga trots
det pressade statsfinansiella läget var insatsernas betydelse
för sysselsättningen.
Även i årets budgetproposition har kulturdepartementet
föreslagit att särskilda medel -- 235 miljoner kronor -- skall
avsättas för sysselsättningsinsatser på kulturområdet.
Förslaget är välkommet. Regeringen föreslår att huvuddelen
av medlen skall avsättas för det som museiutredningen har
kallat ''en räddningsaktion för kulturarvet''. Dessutom skall
det inom dessa medel rymmas även andra angelägna
sysselsättningsinsatser inom kultur- och kulturmiljöområdet.
Vi anser att dessa insatser bör vara betydligt större -- totalt
435 miljoner kronor.
Vi föreslår att för räddningsaktionen under nästa budgetår
avsättes 175 miljoner kronor. Av dessa medel bör 3 miljoner
reserveras för de mycket angelägna uppgiften att restaurera
vår filmskatt som annars riskerar att bli förstörd.
Sammanlagt bör medlen för kulturmiljövård ökas med 130
miljoner kronor och medeln för ''icke-statliga kulturlokaler''
med 130 miljoner kronor för fortsatta angelägna insatser. Av
dessa medel skall anvisas 60 miljoner kronor till de
respektive anslagen under kulturdepartementets huvudtitel.
Resterande 200 miljoner kronor skall anvisas från
arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel --
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
I budgeten föreslås också att länsstyrelsernas
kulturmiljövårdsenheter skall få ytterligare medel. Vi
välkomnar detta förslag, som presenterades redan av den
borgerliga regeringen. Då ansåg socialdemokraterna att
utbyggnaden inte var så angelägen att man ville stödja
förslaget i riksdagen. Det är positivt att socialdemokraterna
nu ändrat uppfattning i detta ärende.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kulturpolitiken skall vara
generell och stödja utveckling och mångfald,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Stiftelsen Framtidens kultur
bör ges rätt att fördela medel utan avgörande inflytande av
andra bidragsförmedlare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de kulturpolitiska målen bör
anges så tydligt att de ger god vägledning för politiska beslut
och när prioriteringar skall göras,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den informationstekniska
utvecklingen bör utnyttjas i kulturverksamhet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att medel för kultur i arbetslivet
och i föreningslivet också skall kunna användas för kultur
i bostadsområden, samt att det anslagna bidraget för dessa
ändamål bör fördelas av Folkbildningsrådet,
6. att riksdagen för budgetåret 1995/96 anvisar 6 000 000
kr till Operan och 6
000
000
kr till Dramatiska teatern utöver vad regeringen föreslagit
eller således totalt 933
000
000
kr för bidrag C
10,
7. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. för särskilda kulturinsatser för barn och
ungdom för budgetåret 1995/96 anslår 7
500
000
kr utöver vad regeringen föreslår -- totalt 22
500
000
kr -- varav 15
000
000
kr reserveras för ungdomsgrupper samt att Statens
kulturråd fördelar bidragen,
8. att riksdagen för att ge Marionetteatern möjlighet till
utökad turnéverksamhet för budgetåret 1995/96 till Bidrag
till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. anslår
1
050
000
kr mer än regeringen föreslår eller totalt 2
643
000
kr till anslagsposten Marionetteatern,
9. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. för budgetåret 1995/96 anslår 2
250
000
kr till en ny anslagspost -- Östersjöns konstcentrum i
Visby,
10. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. till anslagsposten Stiftelsen
Svenska institutets disposition för internationellt
kulturutbyte för budgetåret 1995/96 anslår 7
500
000
kr utöver vad regeringen föreslår -- totalt 10
608
000
kr,
11. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 7
500
000
kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 95
384
000
kr,
12. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1995/96 anvisar
13
291
000
kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 586
684
000
kr,
13. att riksdagen till Stöd till filmkulturell verksamhet för
budgetåret 1995/96 anvisar 5
000
000
kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 95
780
000
kr,
14. att riksdagen till Sysselsättningsinsatser för
kulturområdet för budgetåret 1995/96 anvisar 60
000
000
kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 175
000
000
kr för ''räddningsaktion för kulturarvet'' och att av dessa
medel 3
000
000
kr anslås för restaureringsinsatser i Sveriges filmskatt,
15. att riksdagen till Kulturmiljövård för budgetåret
1995/96 anvisar 30
000
000
kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 142
406
000
kr,
16. att riksdagen till Stöd till icke-statliga kulturlokaler för
budgetåret 1995/96 anvisar 30
000
000
kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 80
000
000
kr.1
Stockholm den 24 januari 1995
Lars Leijonborg (fp)
Isa Halvarsson (fp)
Margitta Edgren (fp)
Christer Eirefelt (fp)
Eva Eriksson (fp)
Elver Jonsson (fp)
Anne Wibble (fp)
Carl-Johan Wilson (fp)
Kenth Skårvik (fp)
1 Yrkande 16 hänvisat till BoU.