I denna motion föreslår vi att regeringen tillsätter en
parlamentarisk beredning med uppgift att på olika vägar och
i nära samverkan med breda delar av det svenska samhället
stärka svenska språkets ställning.
I en tid av stora förändringar och nära samverkan med
andra länder förändras språket snabbt. Nya föremål och
företeelser måste snabbt inlemmas i det svenska språket.
Vårt språk förändras och berikas ibland av främmande ord,
men samtidigt sker en förflackning och uttunning av det
ursprungliga svenska språket.
Risken för ökade kulturella klyftor mellan medborgare i
olika generationer och samhällsgrupper är stor. Missförstånd
och oklarheter kan också bli följden om inte alla som verkar
i vårt land hjälps åt att berika och utveckla i stället för att
förflacka vårt språk.
Svenska språknämnden, Svenska Akademien, flera
högskolor och särskilda resurser i form av regeringens egna
språkvårdare gör betydelsefulla insatser för att hävda
svenska språkets ställning. Vi saknar inte heller riktlinjer för
hur vårt språk ska utvecklas. Bland många anvisningar har
Konstitutionsutskottet särskilt uppmärksammat följande:
Gröna boken, Statsrådsberedningens anvisningar för
författningsskrivning,Myndigheternas skrivregler, tredje
bearbetade upplagan Ds 1994:1,Redaktionella och
språkliga frågor i EES-arbetet, PM 1992:2 från
Statsrådsberedningen.
De språkvårdare regeringen har knutit till sig bevakar --
oftast framgångsrikt -- regeringens handlingar till riksdag
och myndigheter för att med hjälp av bland annat Svenska
språknämnden finna svenska begrepp för nya företeelser.
Ändå blir kampen ofta ojämn: Språkvårdarna arbetar med de
statliga myndigheterna och möter ofta nya företeelser när de
sedan länge etablerats på den svenska marknaden. De för inte
alltid någon enkel kamp mot enskilda handläggare eller
politiker. Det märker vi bland annat när t.o.m.
utbildningsdepartementet kan lägga förslag om
traineeutbildning och konstitutionsutskottet använder ''must
carry'' i ett betänkande om ny lagstiftning för
kabelsändningar.
De som först mött det nya har sällan sett som sin
huvuduppgift att omforma begreppen så att de hör hemma i
svenska språket. Ofta har engelska begrepp anammats
ganska okritiskt vare sig det gäller television, video, hearings
eller chips. Inom vissa samhällsområden är detta särskilt
vanligt. Det gäller bland annat den informationsteknik, som
sannolikt kommer att prägla mycket av framtidens vardag
och bankvärlden.
Bilden är dock inte entydig. På senare år finns fina exempel
på att svenska språket berikats. Begrepp som gräddfil,
skrivare och maskrosbarn visar att det går att skapa nya ord
som bygger på svensk tradition. Säkert uppskattar också
många av oss begreppet yuppienalle som en skämtsam
beteckning på den nya allemanstelefonen. Fina exempel på
att invandrarspråk berikat svenskan kan också ges -- det
gäller inte minst den svenska tantens omvandling till tjej.
Vi menar att svenska språket är värt en ordentlig kamp
också i en tid med stort inflytande utifrån. Sannolikt är inte
de ambitiösa insatser som görs från berörda myndigheter till
fyllest -- inte för att dessa inte gör ett bra jobb utan helt enkelt
för att språkutveckling inte bara sker genom formella regler
och aldrig så goda myndighetsföreträdare.
En väg att höja statusen på språkfrågorna skulle vara att ge
en brett sammansatt parlamentarisk beredning i uppdrag att
i nära samverkan med näringslivet, folkrörelser, skolor och
media utveckla metoder för att stärka svenska språkets
ställning. Beredningen skulle stå fri att själv söka vägar för
att skapa intresse för språkfrågorna. En väg kan vara att ägna
särskilt intresse åt samhällsområden, där utvecklingen just
nu är särskilt snabb. Här finns bankvärlden med ett nymornat
intresse för att finna goda svenska begrepp för nya
företeelser. Ett annat område kan vara informationstekniken,
som kommer att få stor betydelse i framtidens Sverige.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en parlamentarisk beredning med
uppgift att finna nya vägar för att stärka svenska språkets
ställning.
Stockholm den 20 januari 1995
Inger Lundberg (s)
Britta Sundin (s)