Kultur i vidaste mening brukar definieras som odling.
Kultur inrymmer vårt arv i vid mening: språk, litteratur,
konst, teater, musik, men också ett materiellt kulturarv som
byggnader och föremål i vardagen men också i arkiv och
museer. Allt detta skall vårdas och utvecklas. Traditioner
skall föras vidare. Nya kulturyttringar skapas. Kultur och
kulturliv är en ständigt fortgående process som skall föras
vidare till kommande generationer.
Kultur har ett värde i sig även om kulturyttringar av skilda
slag värderas helt olika av olika människor. Dock finns en
bred enighet om värdet av att ha tillgång till olika former av
kulturyttringar. Vi vill kunna läsa köpta eller lånade böcker,
gå på teater, lyssna på musik eller gå på bio och museer. Vi
vill kunna lära oss slöjda, sy eller binda böcker.
Det finns i dag en tendens att se kulturen som ett redskap
för att nå andra mål. Kultur ses som lokaliseringsfaktor eller
som ett medel att öka demokratin och kulturyttringar är en
del i yttrandefriheten. Vi vänder oss mot att motivera
kulturverksamhet på detta sätt. För att kulturen skall kunna
leva, vitaliseras och vidareutvecklas måste
kulturverksamheten erkännas ha ett värde i sig.
Kultur har under de senaste årtiondena fått stadigt växande
resurser. Kulturområdet har inte på långt när drabbats lika
hårt som andra områden av besparingar.
Att det finns en stark vilja att själv svara för betydande
kulturkostnader är tydligt på en rad områden.
Ungdomsmusiken är kanske det tydligaste exemplet trots att
det även inom dessa områden finns en rad stödformer bl.a.
genom studieförbundens verksamhet.
Kraven på en med allmänna medel finansierad kultur ökar
ständigt. Dessa önskemål kommer i nuvarande
statsfinansiella läge inte att kunna infrias.
För att inte kulturområdet ständigt skall drabbas av
nedskärningar enligt ''osthyvelprincipen'' måste enligt vår
mening en större tydlighet skapas beträffande vad som skall
vara ett statligt ansvar för kulturverksamheten. Som det nu
är finns det nästan inga kulturformer som inte åtnjuter stöd
i någon form. För att värna kulturen och för att koncentrera
sig på det allra viktigaste anser vi att riksdagen bör fastställa
vad som bör vara ett statligt ansvar på kulturområdet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kulturens egenvärde,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att precisera det
statliga ansvaret på kulturområdet.
Stockholm den 24 januari 1995
Elisabeth Fleetwood (m)
Stig Bertilsson (m)
Lennart Fridén (m)
Jan Backman (m)
Gunnar Hökmark (m)
Birgitta Wichne (m)
Birgitta Wistrand (m)
Patrik Norinder (m)
Lars Hjertén (m)
My Persson (m)
Inger René (m)