Kulturen är en gemensam tillgång som berikar livet. När
det gäller att nå många människor, är de konstnärliga
uttrycksformerna oslagbara. De föder kreativitet och fantasi.
Fantasin kan lyfta tankar och känslor, hjälpa oss att se
verkligheten med andra ögon.
Enligt vår mening är en av kulturens viktigaste uppgifter
att skapa gemenskap och höja människors livskvalitet. En rik
kultur skall också medverka till att underlätta den enskilda
människans personliga utveckling. Människans välfärd
beror inte bara på tekniska och ekonomiska faktorer. Det
handlar i lika hög grad om ett inre välbefinnande. I kulturen
finns tillfredsställelse genom skapande, historia, känsla och
upplevelse. Genom att själv producera, låta känslor och
åsikter komma till uttryck i ord, toner, bilder, hantverk etc.
får människan utlopp för sin kreativitet.
Kulturverksamheten spelar en central roll för demokratisk
förnyelse och utvecklingskraft. Stimulans till debatt och
kritisk granskning av företeelser i vårt samhälle är därför en
central uppgift för kulturen. Det måste också konstateras att
det är en legitim uppgift för kulturen att ge berikande
underhållning och avkoppling för människorna i dagens
komplicerade samhälle.
Kulturellt samarbete över gränserna är viktigt. Mötet med
nya kulturer utvecklar den egna förmågan och ger nya
impulser. Det är få områden där förståelse och samarbete
mellan grupper blir större och den egna självkänslan stärks
som där kulturutbyte kommer till stånd. Den egna kulturen
utvecklas och stärks samtidigt som förståelsen och respekten
för andra ökar. Kulturen bygger internationella broar och kan
skapa förståelse på ett omedelbart och oslagbart sätt.
Kulturell mångfald och den kontaktyta med omvärlden som
invandrare och flyktingar bidrar med berikar i hög grad
kulturlivet.
Kultur är inte bara skapande och nyskapande verksamhet.
Det handlar lika mycket om det vi redan har skapat -- att
vårda ett kulturarv. I våra kulturhistoriska miljöer i samhället
runt omkring oss får vi historiens erfarenheter, som kan
förklara varför samhället och tingen omkring oss ser ut och
fungerar som de gör. Det ger känslor av förankring och
trygghet, speciellt i den föränderliga tid som vi lever i idag,
att kunna identifiera sig med tidigare generationers
människor och kunna tolka spåren av deras liv och arbete.
Det hjälper oss att förstå vår egen tid. Allt finns runt oss --
det gäller bara att kunna ta del av det -- att se det. Samhället
har ett betydande ansvar för att kulturarvet kan föras vidare.
Kulturpolitik ska inte bara användas till den professionella
konstnärliga verksamheten. Den måste vara bredare än så.
Kulturen skall finnas i vardagsmiljön. Det är i det dagliga
livet som intresset kan väckas. I arbetet, omsorgen och inte
minst i barns och ungdomars värld i skolan, på fritids, dagis
etc. finns stora möjligheter att skapa förutsättningar för ett
mer aktivt kultur- liv.
Det är viktigt att poängtera att trots det svåra ekonomiska
läget stärktes kulturbudgeten under fyrklöverregeringens tid.
I avvaktan på den stora utredningen om kulturpolitikens
inriktning vill vi inte göra några större förändringar i
kulturbudgeten utan accepterar i princip de besparingar som
är föreslagna. Däremot vill vi göra en del omprioriteringar
till förmån för barn- och ungdomskulturen.
I denna motion behandlar vi endast barn- och
ungdomskultur. Övriga kulturfrågor tar vi upp i särskilda
motioner.
Barn- och ungdomskultur
Från olika håll, kulturarbetare, kulturinstitutioner och inte
minst från både den förra och den nuvarande regeringen, har
man framfört att barn- och ungdomskultur bör prioriteras.
Alla är eniga om att vi ska uppmuntra barns och ungdomars
eget skapande och att vi ska erbjuda dem att tidigt få delta i
kvalitativa kulturaktiviteter.
Musiken och den rörliga bilden dominerar alltfler
ungdomars kulturliv och fritidstillvaro. Det är ett viktigt mål
för kulturpolitiken att öka medvetenheten hos ungdomen vad
gäller originalitet, kvalitet och förnyelse. Bilden ger ofta en
helhet av kom- plexa delar men kan också användas för att
manipulera eller för att förhärliga våld t ex. Musiken berikar
lyssnaren och den som själv musicerar, men syftet är ibland
främst att berika försäljningsbolaget.
För att arbetet med att utveckla och bredda barn- och
ungdomskulturen ska bli framgångsrikt, måste vi satsa mer
resurser till detta. De 15 000 000 kr som regeringen anslår i
budgetpropositionen till detta ändamål och även den
anslagsförstärkning med 4 000 000 kr som föreslås för
kulturverksamhet i föreningslivet, med särskild inriktning på
barn och ungdom, anser vi är bra men otillräckliga. Mer
resurser behövs för att nå ett långsiktigt och bra resultat. Om
vi satsar mer på barn- och ungdomskultur kommer vi i
framtiden att få en bredare och större publik och ett mer
dynamiskt kulturliv.
Enligt undersökningar som gjorts kan man idag se en
tendens att de unga i mindre utsträckning tar del av det
kulturutbud som i huvudsak finansieras med offentliga
medel. Om inte nuvarande utveckling bryts, blir
kulturutbudet alltmer begränsat och når mest ut till de äldre.
Ett aktivt kulturintresse grundläggs för många människor
redan i barndomen. Barn och ungdomar måste få hjälp att
hitta vägen till det som har kvalitet men som för den skull
inte behöver vara tungt och svårt.
Det hör till de mest angelägna uppgifterna att erbjuda barn
och ungdomar en rikare kulturmiljö och förbättra deras
möjligheter till eget skapande. Barnets iver att upptäcka,
känna och uppleva med sina sinnen och skapa med sina
händer måste få utrymme. De behöver stimulans och
upplevelser för att lära sig nya begrepp och utveckla ett
levande och mångskiftande språk. Barn måste få utvecklas
genom fantasi och skapande. Nödvändigheten av handens
och hjärnans samspel, av teori och praktik, av skapande och
inlärning, är en förutsättning för att kunna utvecklas som
individ. Om man ensidigt inriktar sig på endast teoretisk
kunskap, riskerar man att missa kunskapsmålet.
Samspelet mellan handen och hjärnan är en förutsättning
för att få den entreprenöranda, den företagsamhet och de nya
uppfinningar och innovationer som är nödvändiga för att
klara av vår tids stora överlevnadsfrågor. Vi kan se tillbaks
till tiden runt sekelskiftet, då den konstnärliga verksamheten
blommade och vi hade många stora konstnärer och
författare. Samtidigt gjordes de stora uppfinningarna, som
lade grunden till Sveriges framgångsrika utveckling under
1900-talet.
Kultur som motkraft
Med kulturens hjälp kan vi ge motbilder och motkrafter till
mycket av det destruktiva som finns runt omkring oss i vår
tillvaro idag. Varje människa är utrustad med förmåga att
vara kreativ och med outtömliga möjligheter till gestaltning.
Om man inte får utlopp för sin kreativitet -- vart tar den då
vägen?
I den hårda värld, som många barn och ungdomar växer
upp i, kan kultur och skapande verksamhet vara som en
livförsäkring. Vi kan ta kulturen till hjälp för att skapa
trygghet. Det kan vara ett verktyg att stärka självförtroendet
och självkänslan. Att vara en del i ett skapande arbete kan
vara ett sätt att bearbeta konflikter, att formulera kritik som
behöver komma fram, att få utlopp för sina känslor och
tankar, att få tillfälle att känna igen sina och andras problem.
Eftersom vi aldrig kommer att kunna förbjuda destruktivt
styrande krafter eller censurera bort allt våld i vår tillvaro,
måste vi i stället arbeta med att skapa motkrafter. Motkrafter
mot t.ex. vissa av de rollspel som är vanliga bland barn och
ungdomar idag. Många rollspel är bra när barn och
ungdomar vill använda sin fantasi och kreativitet. Men vi har
också dessvärre sett att en del av rollspelen har ett destruktivt
innehåll. Inför sådana destruktiva företeelser får vi inte stå
handfallna. Vi måste inom kulturpolitiken arbeta med att ge
motkrafter till detta och därigenom ange tonen och
färdvägen.
Vi vill slå fast att ett våldsamt och/eller kriminellt beteende
aldrig någonsin kan försvaras eller bortförklaras. Alla måste
ta ansvar för sina handlingar. Annars hamnar vi i en ohållbar
situa tion. Däremot kan vi göra mycket för att lyfta fram det
positiva i varje människa.
Kultur är mycket bra när det gäller att på ett konstruktivt
sätt kanalisera den kraft som finns inom barn och ungdomar.
Eftersom kultur innefattar så många områden -- teater,
musik, slöjd, dans -- etc. är det möjligt att fånga upp de allra
flesta i olika kulturella verksamheter. Allt behövs om vi ska
ha en chans att möta de stora problem vi står inför idag och
som orsakas av rotlöshet, utanförskap, historielöshet och
brist på meningsfull sysselsättning. Arbetet med
konstnärliga uttrycksformer och andra verksamheter för barn
och ungdomar är redskap i arbetet.
Alla är rörande överens om att det är under barn- och
ungdomsperioden man formar sin individualitet som
människa och sin framtida identitet. Om vi vuxna menar
någonting med det vi säger, att barn- och ungdomsperioden
är viktig, då måste vi nu visa det och använda våra resurser
till förmån för barn och ungdomar. Det är upp till oss vuxna
att visa vad det är för värderingar och samhällsetik vi vill
föra över till de yngre i vårt samhälle. Genom kulturpolitiken
kan vi ta vårt ansvar och lägga mer resurser på barn och
ungdomar.
Förstahandsansvaret för barns och ungdomars kulturella
utveckling och fostran ligger naturligtvis hos föräldrarna.
Förutsättningar att med framgång klara denna uppgift är
emellertid mycket varierande. Därför måste andra funktioner
i vårt samhälle vara beredda att träda in och ge stöd. För att
vi ska kunna ge rättvisa åt barn- och ungdomskulturen krävs
det samordning av många krafter. Det behövs framför allt ett
lyhört och aktivt engagemang i skolorna, hos kommunala
politiker, i organisationslivet och hos statliga
kulturinstitutioner och myndigheter. Vad vi ovan anfört om
kulturens betydelse för barns och ungdomars utveckling bör
ges regeringen till känna.
Barn- och ungdomskultur idag
Det finns idag många bra exempel på kulturverksamhet för
barn och ungdomar runt om i landet. Inom t.ex. teatern har
ett flertal av våra institutioner skapat mer eller mindre
självständiga barn- och ungdomsensembler som t ex Unga
Klara, Backa Teatern och Unga Riks. De fria grupperna är
en annan stor resurs när det gäller barn- och ungdomsteater.
Av de fria teatergruppernas föreställningar är ca 65 % barn-
och ungdomsföreställningar. Av det totala utbudet för barn-
och ungdomsföreställningar i landet svarar nu de fria
grupperna för mellan 50 och 60 % av verksamheten.
Inom musiken finns t.ex. Svenska Rikskonserter och de 20
länsmusikorganisationerna, som varje år presenterar ett
omfattande utbud av musikproduktioner avsedda för främst
grundskolan.
Föreningslivet och studieförbunden har mycket bra
ungdomsverksamhet, där man erbjuder ungdomar tillgång
till musikhus, konst- och kulturskolor, medieverkstäder etc.
Folkbildningen når ut till många olika grupper och har en
stor geografisk spridning över hela landet.
Ett annat bra exempel är utställningen Slöjdtåget som
turnerar runt om i landet och som riktar sig till skolorna. Där
får barn och ungdomar möjligheter att pröva på slöjd och att
använda sin fantasi och kreativitet. Slöjdtåget har rönt stort
intresse och har följts upp med olika aktiviteter. Några
exempel utifrån landet är: Slöjdfredag på ungdomsgård,
Öppen slöjdverkstad dit ungdomar kan komma och pröva på,
Slöjdkafé för ungdomar, Slöjdskola för både mindre och
större barn. Man arbetar också med att ta till vara
invandrarungdomars hantverksbakgrund. Det ger dem stärkt
identitet samt bygger broar mellan svenskar och invandrare.
Detta är några exempel på verksamheter för barn och
ungdomar som alla har mötts av stort intresse. Trots att det
finns mycket bra verksamhet ute i landet, finns det en hel del
att utveckla. Det är mycket angeläget att barn och ungdomar
i hela landet får samma möjlighet till kulturverksamhet.
Mycket av arbetet med barn- och ungdomskultur sker på
ideell basis men det är också nödvändigt med utökade
resurser för att detta ska kunna växa tillräckligt.
Kultur i skolan
Skolan, Sveriges Radio och TV samt biblioteken är de
viktigaste medierna för att nå barn och ungdomar.
Eftersom vi lever i ett massmedialt samhälle är det av
största vikt att vi använder oss av dessa resurser för att nå ut
till barn och ungdomar. Folkbiblioteket är den mest spridda
kulturinstitutionen i samhället. Biblioteken är inte endast en
plats för ut- och inlåning av böcker utan utgör även i en
vidare mening ett centrum för kultur och information.
Med den centrala roll som skolan har för barn och
ungdomar är skolan den viktigaste institutionen i samhället
för att nå ut till barn och ungdomar. Grund- och
gymnasieskolan har en mycket stor, för att inte säga
avgörande, betydelse för att väcka ungdomars intresse för
kultur. Samarbetet mellan skolan och kulturlivet fungerar
olika i kommunerna. Det finns både bra och dåliga
erfarenheter.
För att kunna vidga arbetet med kultur i skolan, betona
elevernas eget skapande och uppmuntra samverkan mellan
skola, barnomsorg, fritid och det lokala kulturlivet bör
särskilda resurser avsättas till detta. Skolan bör på ett mer
aktivt sätt arbeta med kultur t.ex. genom projektverksamhet,
samarbete med lokala och regionala kulturinstitutioner och
genom att engagera kulturskapare i skolans verksamhet.
Kulturen bör tas in i skolplanen där tydliga mål och konkreta
åtgärder skall anges för kulturverksamheten i skolan. I
många kommuner har man redan skolplaner innefattande
kulturverksamhet men vi efterlyser fler. Detta bör ges
regeringen till känna.
Prioritera barn och ungdomar i kulturverksamhet
För att lyckas i arbetet krävs också större flexibilitet hos
kulturinstitutioner, organisationer, muséer etc. Det borde vara
naturligt och ingå i deras planering att dels satsa på barn- och
ungdomsföreställningar, utställningar etc, dels att bedriva en
del av verksamheten ute i de miljöer där barn och ungdomar
befinner sig. Kulturen skall finnas i vardagsmiljön. Det är i
det dagliga livet som intresset kan väckas.
För att nå de långsiktiga effekterna måste man också
betona intresset kring angelägna frågor som berör barn och
ungdomar. Vi måste vara mer lyhörda för barns och
ungdomars önskemål, låta barn och ungdomar själva delta i
planeringen och utformningen av kulturverksamheten. På så
sätt rekryterar man nya deltagare och ökar motivationen hos
barn och ungdomar att i framtiden ta del av och själva skapa
kultur.
Centern vill prioritera och ge resurser för en långsiktig
investering i bra kulturpolitik för barn och ungdomar.
Omprioriteringar är ingen lätt uppgift. Men när man vet att
resultatet kan leda till ett rikt kulturliv, med en levande
mångfald och ett i allra högsta grad präglat humanistiskt
samhälle, är uppgiften inspirerande. Vuxna måste avstå en
del till förmån för barn och ungdomar i kulturinstitutionernas
verksamhet. Därför anser vi att en växande andel av all
kulturverksamhet och i alla kulturinstitutioner skall inriktas
mot barn och ungdomar. Detta bör ges regeringen till känna.
Kungliga Teatern (Operan)
Det sceniska förloppet i opera och balett, kopplat till
musiken, framförd av artister och en stor orkester, kan bjuda
på unika teaterupplevelser. Att få ta del av detta kan ge
oerhört mycket för många människor. Kungliga Teatern
(Operan) producerar många bra föreställningar, inte minst
många fina barn- och familjeföreställningar. Trots detta når
man endast ut till en begränsad publik.
Kungliga Teatern är en nationalscen och det är mycket
angeläget att man når ut till så många människor som möjligt
i hela landet. Undersökningar visar dock att en
överväldigande del av publiken både vid vuxen- och
barnföreställningarna kommer från Stockholmsområdet. Vi
menar nu att det är nödvändigt att styra verksamheten både
mot barn och ungdom samt mot en verksamhet i hela landet.
Det innebär olika former av uppsökande verksamhet, i
skolorna med någon/några artister som berättar vad opera är,
hur man arbetar och ger något smakprov.
För att göra detta möjligt anser vi att 20 000 000 kr bör
avdelas till uppsökande verksamhet i skolor över landet. I
nuvarande statsfinansiella läge bör detta åstadkommas
genom omfördelning.
Statens bidrag till Kungliga Teatern är högt jämfört med
vad staten ger till andra teatrar (se tabell) vilket också gör
det ännu mer angeläget att nå en bredare publik. (I Kungliga
Teaterns utgifter ligger visserligen hyreskostnader men den
överväldigande delen är personalkostnader) Därför bör
statens Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och
Dramatiska Teatern minskas med 20 000 000 kr. Vi föreslår
i stället att ett särskilt anslag, Bidrag till Kungliga Teaterns
uppsökande verksamhet bland barn och ungdomar, inrättas
och anslår för detta ändamål 20 000 000 kr.
Minskningen av anslaget får täckas bl a genom
rationaliseringar i teaterns verksamhet eller genom ökning
av biljettintäkterna. Fördelningen av prishöjningar bör i
första hand ske så att barn- och balettföreställningar får de
lägsta höjningarna.
Det är rimligt att vuxna kan betala högre biljettpriser för
att ge större möjligheter för barn och ungdomar i hela landet
att ta del av den fina konstform som Operan representerar.
Med centerns förslag blir fördelningen följande:n
1994/95
Centerns
förslag
1995/96
(varav juli
1995--juni 1996)
1. Bidrag till Svenska riksteatern
203 225 000
(306 464 000
(203 225 000)
2. Bidrag till Operan
253 563 000
(368 329 000
(239 563 000)
3. Bidrag till Dramatiska teatern
150 030 000
(226 217 000
(150 030 000)
4. Särskilt anslag Bidrag till Operans
. uppsökande verksamhet bland barn
. och ungdomar
Regeringen har föreslagit ett anslag,
Sysselsättningsinsatser på kulturområdet, på 235 000 000 kr.
Detta är främst till en engångsinsats för registrering,
dokumentation, gallring, konservering och magasinering av
föremålssamlingar vid främst de statligt stödda museerna.
Det finns ett stort uppdämt behov av att ta vara på det stora
''vårdberg'' och vi har länge inom centern kämpat för att få
resurser för att rädda dessa föremålssamlingar. Det är
positivt att regeringen nu anslår medel för detta ändamål, inte
minst eftersom staten har ett betydande ansvar för att rädda
föremålssamlingar och på så vis föra kulurarvet vidare.
Vi vill i sammanhanget poängtera vikten av att arbetet
fördelas ut i hela landet och även att länsmuseerna tar ett
ansvar för att hembygdsmuseer med stora föremålslager kan
få ta del av projektet. Hur mycket resurser som exakt behövs
för arbetet är svårt att bedöma. Likaså är det tveksamt om
det går att genomföra detta på så kort tid. Ett sådant arbete
kräver kvalificerad handledning av t.ex. konservatorer.
Denna tvekan delas uppenbarligen av regeringen, eftersom
man föreslår att delar av medlen även skall kunna användas
för andra angelägna insatser inom kultur- och
kulturmiljöområdet. Det måste vara möjligt att ganska snart
avläsa utvecklingen inom föremålsvården för att få en bild
av resursutgången. Vi vill då betona behovet av ökade
insatser för barn- och ungdomskultur. Prioriteringar till
förmån för barn och ungdomar ger betydande
sysselsättningseffekter för många grupper. Detta bör ges
regeringen till känna.
Stiftelsen Framtidens kultur
Den förra regeringen tillsatte Stiftelsen Framtidens kultur.
Stiftelsen har tilldelats ca 500 000 000 kr att disponera under
en tioårsperiod och beräknas ha en årlig bidragskapacitet på
ca 75 000 000 kr i fast penningvärde. Pengarna överfördes
från de avvecklade löntagarfonderna. Stiftelsen skall bl.a.
arbeta för att stödja långsiktiga och nyskapande
kulturprojekt och ''stödja det regionala kulturlivet i vid
mening och syfta till att stärka tillväxt och utveckling''.
Genom att bilda denna stiftelse visade den förra regeringen
att man ville satsa på kulturen.
Centern är starkt kritisk till den nuvarande regeringens
beslut att förändra stiftelsens styrelsesammansättning för att
själv ta kontroll över stiftelsens verksamhet. Regeringen
sätter sig genom detta över demokratiskt fattade beslut.
Riksdagen borde ha fått tillfälle att yttra sig över denna
förändring.
Nu är förändringen genomförd. Vi menar då att, eftersom
de största kulturbehoven finns hos barn och ungdomar, bör
stiftelsens resurser satsas på barn och ungdomar ute i
skolorna. Den största delen bör kanaliseras via Statens
Kulturråd. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen
med förslag om hur Stiftelsen Framtidens kultur skall
använda sina pengar i enligt med vad ovan anförts.
Stimulera utvecklingsarbetet inom barn- och
ungdomskulturen
Regeringen har förslagit att det i anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, 5.1 Särskilda
insatser för barn och ungdom, satsas 15 000 000 kr för att
stimulera barn- och ungdomskulturen. Vi anser att dessa
resurser bör användas i arbetet med barn- och ungdomskultur
i skolorna.
Kultur i arbetslivet
Regeringen föreslår att anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, 5.2 Kultur i
arbetslivet, ökas med 4 000 0000 kr, för att öka delaktigheten
i kulturlivet. Det kan i och för sig vara angeläget men enligt
vår uppfattning har människor med arbetsinkomst större
möjligheter att själva bekosta sin kulturkonsumtion än barn
och ungdomar. Vi menar därför att dessa pengar ska inriktas
på barn och ungdomar och fördelas via Statens Kulturråd.
Distribuering av resurserna till barn- och ungdomskultur
Vi har i det föregående genom omprioriteringar föreslagit
ökade resurser till kultur bland barn och ungdomar,
företrädesvis kanaliserade via Statens Kulturråd, som har att
behandla ansökningar. Inriktningen vid fördelningen bör
vara att de ska nå ut till skolor i hela landet och även nå de
områden där behoven av insatser är störst. Kulturrådet bör
ha en referensgrupp bestående av bl.a. företrädare för skolan
till hjälp vid fördelningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kulturens betydelse för barns och
ungdomars utveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbete med kultur i skolan,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en växande andel av all
kulturverksamhet inriktas mot barn och ungdomar,
4. att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern, Operan
och Dramatiska teatern för budgetåret 1995/96 anvisar
20 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller
således 901 010 000 kr,
5. att riksdagen beslutar att inrätta ett särskilt anslag,
Bidrag till Kungl. Teaterns verksamhet till barn och
ungdomar, för budgetåret 1995/96 och till detta anvisa
20 0000 000 kr,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att medlen för
sysselsättningsinsatser inom kulturområdet skall komma
hela landet till del och även via länsmuseerna kanaliseras till
hembygdsmuseer med stora föremålssamlingar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sysselsättningsinsatser inom
kulturområdet, förutom föremålsvården, även skall innefatta
kulturinsatser riktade till barn och ungdomar,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
användningen av Stiftelsen Framtidens kulturs resurser i
enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet, 5.1 Särskilda insatser för barn och ungdom,
för budgetåret 1995/96 anvisar 4 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 20 0000 000 kr att
användas i enlighet med vad i motionen anförts,
10. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet, 5.2 Kultur i arbetslivet, för budgetåret
1995/96 anvisar 4 000 000 kr mindre än vad regeringen
föreslagit eller således 6 997 000 kr,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om fördelningen av resurser till
barn- och ungdomskulturen.
Stockholm den 23 januari 1995
Olof Johansson (c)
Per-Ola Eriksson (c)
Helena Nilsson (c)
Agne Hansson (c)
Andreas Carlgren (c)
Marianne Andersson (c)
Elving Andersson (c)
1 Yrkande 2 hänvisat till UbU