I Sverige finns tre stora professionella symfoniorkestrar,
Stockholms Filharmoniska Orkester, Radions
Symfoniorkester och Göteborgs Symfoniker vid Göteborgs
Konsert AB. Alla är bemannade med 100 musiker, vilket är
10--15 färre än de främsta orkestrarna i världen.
Under senare år har Göteborgs Symfoniker nått avsevärda
konstnärliga och publika framgångar. Orkestern attraherar
eftersökta världsdirigenter och solister. Den genomför
succéartade turnéer i Europa, Amerika och Asien och har en
omfattande skivproduktion, numera uteslutande för
välrenommerade skivbolaget Deutsche Grammophon.
Konserterna är alltid belagda till minst 80%. Den omfattande
barn- och ungdomsverksamheten täcker inte alls behovet.
Av totalt ca 151 210 besökare har 20 000 varit barn och
ungdom.
Omräknat till helårsverksamhet sysselsätts ca 140 fasta
och 30 tillfälligt anställda.
Ekonomi
Under senare år har Göteborgs Konsert AB haft balans
mellan kostnader och intäkter. Detta har kunnat uppnås
genom att statliga och kommunala bidrag har kunnat
kompletteras med dels ökande intäkter från konserter och
uthyrningar, dels genom att ett femårigt sponsoravtal med
AB Volvo som sträcker sig t.o.m. år 1999. Det ger 2,7 milj.kr.
per år att främst användas till turnéer och skivinspelningar.
Fördelning av statliga grundbelopp
Det statliga bidraget utgår i form av grundbelopp.
Göteborg Konsert AB:s tilldelning under innevarande
budgetår är 135 grundbelopp. Stockholms
Konserthusstiftelse fick tidigare 170 grundbelopp. I pengar
skiljde det (inkl. ca 5 miljoner kronor lönekostnadspålägg)
till Stockholms förmån.
Stockholms konserthus har dock överförts till Stockholm
läns landsting. Det statliga stödet till konserthusstiftelsen --
motsvarande 170 grundbelopp -- har överförts till Skansen.
Ojämlikheten mellan Stockholm och Göteborg kvarstår
dock eftersom 135 grundbelopp fortfarande utgår till
Göteborg. De speciella satsningar som gjorts på Stockholms
Konserthusstiftelse och Stockholms filharmoniker har aldrig
utgått till Göteborgs Konsert AB.
Det finns ingen saklig grund för denna skillnad. Tvärtom
har en statlig orkesterutredning år 1989 konstaterat att
orkestrarna och deras verksamhet är helt likvärdiga och bör
ha samma ekonomiska stöd. I detta instämde även
remissinstanserna.
Behovet av utökat statsbidrag till Göteborgs Symfoniker
Göteborgs Symfonikers behov av utökat statligt bidrag är
mycket konkret. Vi anser därför att utöver det föreslagna
stödet skall ytterligare 35 grundbelopp från staten tillföras.
Detta bör ske genom en omfördelning inom ramen för det
totala antalet grundbelopp som avsätts för landets
musikinstitutioner. Med en sådan förstärkning kan
Göteborgs Symfoniker genomföra följande aktiviteter:
-- Utöka antalet konserter.
-- Utöka verksamheten för barn och ungdom. Man har varit
mycket framgångsrik i sin barn- och ungdomsverksamhet
men kan inte på långa vägar tillgodose efterfrågan. Inte minst
kommunerna utanför Göteborg efterfrågar en utökad
verksamhet. Det finns många idéer om hur denna verksamhet
kan utvecklas i samarbete med förskola, skola och drama och
bild i Göteborgsregionen.
-- Utveckla konsertformerna och bland annat satsa på
festivaler. Under 1993 genomförde Göteborgs
Symfoniorkester en stor festival med temat Paris 1920.
Under 1994 deltar symfoniorkestern i den stora satsningen
''Kinesisk vår''. Närmast planeras en stor satsning på Wien
1900 som skall äga rum under 1996.
-- Utveckla orkestern så att ställningen som en av Europas
ledande orkestrar kan bibehållas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Göteborgs Symfoniker för
budgetåret 1994/95 anvisas ytterligare 35 grundbelopp
utöver de föreslagna genom en omfördelning inom ramen för
det totala antalet grundbelopp som avsätts för landets
musikinstitutioner.
Stockholm den 23 januari 1995
Erling Bager (fp)
Anneli Hulthén (s)
My Persson (m)
Elving Andersson (c)
Ingrid Näslund (kds)
Johan Lönnroth (v)
Kia Andreasson (mp)