Den 1 oktober 1994 invigdes GöteborgsOperan. Efter
årtionden av debatt, förberedelser, uppläggning av
finansiering stod äntligen Västsveriges nya operascen klar.
GöteborgsOperan stärker Västsveriges kulturliv men
kommer säkert att få stor betydelse också för hela landets
kulturliv. Intresset är mycket stort, vilket tillströmningen av
publik sedan invigningen har visat.
Europarådet efterlyste 1991 vid en genomgång av den
svenska kuturpolitiken, starka kulturcentra utanför
huvudstaden med internationellt renommé.
Av direktiven till den statliga parlamentariska utredningen
om kulturpolitikens inriktning framgår att utredningen skall
undersöka hur satsningar skall ske på kulturella centra
utanför huvudstaden.
Uppförandet av GöteborgsOperan, med en
samfinansiering mellan stat, kommuner, företag och enskilda
får ses som en satsning i den riktningen.
Riksdagen beslutade, på initiativ av regeringen, att i
budgeten 1994/95 anslå ca 10 miljoner kronor (80
grundbelopp) extra i statligt stöd till GöteborgsOperan. Det
var ett välkommet tillskott inför det första spelåret i den nya
teatern.
Statens kulturråd har dock föreslagit att GöteborgsOperan
skulle tillföras ytterligare 10 miljoner kronor för att kunna
utvecklas på ett tillfredsställande sätt.
Sammantaget får GöteborgsOperan ca 46 miljoner kronor
i statligt stöd. Göteborgs stad avsätter 86 miljoner kronor i
kommunbidrag till verksamheten.
Detta skall jämföras med förslaget i årets
budgetproposition att anslå 260 miljoner kronor till Operan
i Stockhom helt finansierad med statliga medel. Även efter
det att hänsyn tagits till skillnaderna i befolkningsunderlag
kan konstateras att det råder betydande skillnader på statens
satsningar till de båda regionerna.
Det talas ofta om de nationella scenernas betydelse för
utvecklingen och stimulansen inom kulturområdet. Men de
regionala institutionerna har även stor betydelse för de
nationella. Nationalscenens främsta uppgift anses vara att
vårda det nationella kulturarvet. I kulturarvet ingår även
regional kultur som inte får glömmas bort.
Med tillkomsten av GöteborgsOperan får vi den första fullt
utbyggda musikteaterinstitutionen utanför Stockholm. Med
en repertoar av opera, operett, musikal och balett kommer
GöteborgsOperan att ha ett omfattande spelprogram.
GöteborgsOperan har antagit en utvecklingsplan för åren
1995--97 med utblickar mot år 2000. Utvecklingsplanen
genomförs i tre steg under de första tre åren med en
förstärkning av såväl sångare, dansare som orkester.
På huvudscenen kommer 220--270 evenemang att äga rum
årligen. Därutöver görs ca 100 föreställningar på den lilla
scenen, huvuddelen för barn och ungdom men även
experimentell musikdramatisk produktion. Spelsäsongen
förlängs.
Den totala repertoaren på huvudscenen kommer att stiga
från 15 produktioner spelåret 95/96 till ca 23 produktioner
spelåret 97/98.
Därutöver tar man emot gästspel och gör turnéer,
samarbetar med bl.a. Göteborgs Symfoniorkester och
universitetets konstnärliga utbildningar samt förverkligar
samarbetsprojekt i Norden.
Vid jämförelse med övriga operascener i Norden kommer
GöteborgsOperan att ha den högsta produktiviteten.
Det finns för närvarande ett tilltagande intresse för
musikdramatik. Det återspeglas i publiksiffror från
operahusen runt om i världen och har också konstaterats av
teaterutredningen.
I EU-samarbetet kommer enskilda regioner att få allt större
betydelse. Det är därför av stort intresse för riksdagen att se
till att likvärdiga villkor gäller för Sveriges olika regioner.
Med tanke på den kritik som tidigare riktats mot den
nationella kulturpolitiken om fördelning av statsbidrag är det
av rättviseskäl angeläget att få en jämnare fördelning av de
statliga kulturanslagen.
Vi föreslår att GöteborgsOperan får en ökning av det
statliga anslaget med 80 grundbelopp, ca 10 miljoner kronor.
Motsvarande minskning söks av anslaget för Operan och
Dramaten i Stockholm.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att GöteborgsOperan 1994/95 genom
en omfördelning från Operan och Dramaten i Stockholm
anvisas ytterligare 80 grundbelopp dvs. 10
000
000 kr utöver de föreslagna.
Stockholm den 23 januari 1995
Erling Bager (fp)
Anneli Hulthén (s)
My Persson (m)
Elving Andersson (c)
Ingrid Näslund (kds)
Johan Lönnroth (v)
Kia Andreasson (mp)