Den 1 oktober 1994 invigdes GöteborgsOperan. Efter årtionden av debatt, förberedelser, uppläggning av finansiering stod äntligen Västsveriges nya operascen klar.
GöteborgsOperan stärker Västsveriges kulturliv men kommer säkert att få stor betydelse också för hela landets kulturliv. Intresset är mycket stort, vilket tillströmningen av publik sedan invigningen har visat.
Europarådet efterlyste 1991 vid en genomgång av den svenska kuturpolitiken, starka kulturcentra utanför huvudstaden med internationellt renommé.
Av direktiven till den statliga parlamentariska utredningen om kulturpolitikens inriktning framgår att utredningen skall undersöka hur satsningar skall ske på kulturella centra utanför huvudstaden.
Uppförandet av GöteborgsOperan, med en samfinansiering mellan stat, kommuner, företag och enskilda får ses som en satsning i den riktningen.
Riksdagen beslutade, på initiativ av regeringen, att i budgeten 1994/95 anslå ca 10 miljoner kronor (80 grundbelopp) extra i statligt stöd till GöteborgsOperan. Det var ett välkommet tillskott inför det första spelåret i den nya teatern.
Statens kulturråd har dock föreslagit att GöteborgsOperan skulle tillföras ytterligare 10 miljoner kronor för att kunna utvecklas på ett tillfredsställande sätt.
Sammantaget får GöteborgsOperan ca 46 miljoner kronor i statligt stöd. Göteborgs stad avsätter 86 miljoner kronor i kommunbidrag till verksamheten.
Detta skall jämföras med förslaget i årets budgetproposition att anslå 260 miljoner kronor till Operan i Stockhom helt finansierad med statliga medel. Även efter det att hänsyn tagits till skillnaderna i befolkningsunderlag kan konstateras att det råder betydande skillnader på statens satsningar till de båda regionerna.
Det talas ofta om de nationella scenernas betydelse för utvecklingen och stimulansen inom kulturområdet. Men de regionala institutionerna har även stor betydelse för de nationella. Nationalscenens främsta uppgift anses vara att vårda det nationella kulturarvet. I kulturarvet ingår även regional kultur som inte får glömmas bort.
Med tillkomsten av GöteborgsOperan får vi den första fullt utbyggda musikteaterinstitutionen utanför Stockholm. Med en repertoar av opera, operett, musikal och balett kommer GöteborgsOperan att ha ett omfattande spelprogram.
GöteborgsOperan har antagit en utvecklingsplan för åren 1995--97 med utblickar mot år 2000. Utvecklingsplanen genomförs i tre steg under de första tre åren med en förstärkning av såväl sångare, dansare som orkester.
På huvudscenen kommer 220--270 evenemang att äga rum årligen. Därutöver görs ca 100 föreställningar på den lilla scenen, huvuddelen för barn och ungdom men även experimentell musikdramatisk produktion. Spelsäsongen förlängs.
Den totala repertoaren på huvudscenen kommer att stiga från 15 produktioner spelåret 95/96 till ca 23 produktioner spelåret 97/98.
Därutöver tar man emot gästspel och gör turnéer, samarbetar med bl.a. Göteborgs Symfoniorkester och universitetets konstnärliga utbildningar samt förverkligar samarbetsprojekt i Norden.
Vid jämförelse med övriga operascener i Norden kommer GöteborgsOperan att ha den högsta produktiviteten.
Det finns för närvarande ett tilltagande intresse för musikdramatik. Det återspeglas i publiksiffror från operahusen runt om i världen och har också konstaterats av teaterutredningen.
I EU-samarbetet kommer enskilda regioner att få allt större betydelse. Det är därför av stort intresse för riksdagen att se till att likvärdiga villkor gäller för Sveriges olika regioner. Med tanke på den kritik som tidigare riktats mot den nationella kulturpolitiken om fördelning av statsbidrag är det av rättviseskäl angeläget att få en jämnare fördelning av de statliga kulturanslagen.
Vi föreslår att GöteborgsOperan får en ökning av det statliga anslaget med 80 grundbelopp, ca 10 miljoner kronor.
Motsvarande minskning söks av anslaget för Operan och Dramaten i Stockholm.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att GöteborgsOperan 1994/95 genom en omfördelning från Operan och Dramaten i Stockholm anvisas ytterligare 80 grundbelopp dvs. 10
000
000 kr utöver de föreslagna.
Stockholm den 23 januari 1995 Erling Bager (fp) Anneli Hulthén (s) My Persson (m) Elving Andersson (c) Ingrid Näslund (kds) Johan Lönnroth (v) Kia Andreasson (mp)