Folkbibliotekens service till samerna har i Sverige varit mycket bristfällig och frågan om hur den skall förbättras har utretts och diskuterats under ett antal år och i olika sammanhang. En jämförelse med de nordiska grannländerna ger vid handen att såväl Finland som Norge kommit längre. Enligt förslag i proposition 1992/93:32, Samerna och samisk kultur m.m. inrättades en tjänst som samisk bibliotekskonsulent, tills vidare placerad vid Lånecentralen för Norrland i Umeå.
Verksamhetens framtida inriktning har utretts av en arbetsgrupp med representanter från Sameätnam, Svenska samernas riksförbund och Umeå kommuns kulturförvaltning. Gruppen föreslår att ett samiskt ansvars-, special- eller huvudbibliotek inrättas, finansierat med statliga medel och med följande ansvarsområden/arbetsuppgifter:Ansvara för bevakning, inköp och utlåning av samespråkiga och samiskrelevanta medier i form av litteratur, fonogram, språkkurser, videogram etc.Svara för kompletterande litteraturservice till kommunbibliotek, länsbibliotek och andra institutioner genom att ha lånecentralansvar för samiskspråkiga och samiskrelevanta medier samt vara depåbibliotek för dessa. Ta emot pliktleveranser av allt samiskt tryck som utges i Sverige, d.v.s. ha nationalbiblioteksuppgifter för det samiskspråkiga materialet.Svara för den löpande registreringen av referenser till svenskproducerat material på samiska och om samiska förhållanden i Nordisk samisk databas.Svara för informations- och rådgivningsverksamhet till bibliotek och andra institutioner, samiska organisationer och institutioner, samebyar och sameföreningar, samiska småföretagare, samisk allmänhet och övriga intresserade.Arbeta för att den samiska befolkningen i större grad än hittills lånar böcker och använder folkbibliotekens informationstjänst genom bl.a. uppsökande verksamhet, författarbesök och andra läsfrämjande projekt.Samarbeta med motsvarande institutioner i Norge och Finland.
Vad gäller lokaliseringen av den befintliga bibliotekskonsulenttjänsten som utgör första steget mot föreslagna huvudbibliotek, föreslår utredningsgruppen tre alternativ, Sametingets kansli i Kiruna, samiskt informationscenter på sydsamiskt område, som ännu inte etablerats, eller en sammanslagen institution bestående av Sametingets kansli och kommande samiska informationscenter.
Utredningen påpekar att sydsamiskan i dag är starkt tillbakaträngd då nord- och lulesamiskan dominerar och att en lokalisering till sydsamiskt område skulle tjäna som motvikt. I det sydsamiska området finns i dag ett samiskt bibliotek i Vilhelmina med bl.a. en unik pressklippssamling omfattande över 20 pärmar. Finansieringen av denna pressklippssamling har varit ett problem under ett antal år och samlingen hotas nu av nedläggning. För Vilhelmina talar också närheten till och kontakterna med det sydsamiska kulturcentret Sijti Jarnge i Hattfjelldal på norska sidan. Med modern ADB-teknik skulle också samlingarna successivt kunna bli lätt tillgängliga för alla intresserade.
En samlad lösning borde nu genomföras med lokalisering av bibliotekskonsulenttjänsten till Vilhelmina och upprättande av ett statligt finansierat samiskt huvudbibliotek där pressklippsamlingens fortbestånd tryggas, allt som en grund för uppbyggandet av ett samiskt informationscenter. Kostnaderna för biblioteksverksamheten skulle, enligt utredningen, uppgå till ca 1,5 miljoner kronor och för klippsamlingen till ca 0,5 miljoner kronor. Av detta finns i dag anslaget 0,5 miljoner kronor.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett samiskt huvudbibliotek,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringen av bibliotekskonsulttjänsten och det samiska huvudbiblioteket inom sydsamiskt område till Vilhelmina,
3. att riksdagen för finansiering av samiskt huvudbibliotek och pressklippssamling i Vilhelmina anslår 1
500
000 kr från anslaget C 16. Bidrag till regional biblioteksverksamhet.
Stockholm den 23 januari 1995 Torsten Gavelin (fp)