Motion till riksdagen
1994/95:Kr212
av Monica Green m.fl. (s)

Ett centrum för konservering av kulturföremål m.m. i Karlsborg


En räddningsaktion för kulturarvet 1993 
års museiutredning framhåller med stor kraft de
utomordentligt otillfredsställande förhållanden som råder i
det svenska museiväsendet vad gäller föremålssamlingarna
och deras konservering, vård och magasinering. Ett mycket
stort konserverings- och vårdbehov har ackumulerats genom
åren. Det skulle enligt utredningen krävas cirka 5 700 
årsverken att åtgärda detta ackumulerade behov.
Många magasinslokaler är också otillfredsställande ur
klimat- och hanteringssynpunkt, och drar höga kostnader.
Situationen är enligt utredningen mycket allvarlig. Den
akuta risken sammanfattas i formuleringen ''Mal och råttor
skall inte bestämma vad vi minns''. Museerna själva har i
dag helt otillräckliga resurser för att lösa problemet med
''vårdberget'', som utredningen uttrycker det. Extraordinära
åtgärder krävs. En samlad aktion för att rädda samlingarna
av föremål måste komma till stånd. Inspirationskällor och
föredömen finns. Analoga aktioner har genomförts i
Danmark och Nederländerna, svenska exempel i mindre
skala finns från Falun, Kiruna och Uddevalla. Västsvensk
konservatorsateljé i Göteborg framhålls också. Dessa
lyckosamma aktioner har motiverats och styrts av vård- och
konserveringsbehovet, men har på ett fruktbart sätt kunnat
kombineras med sysselsättningsskapande åtgärder.
En samlad nationell insats har många fördelar. Den kan
genomföras rationellare än med det uppsplittrade ansvar och
de utspridda resurser som nu står till förfogande. Forsknings-
och utvecklingsverksamheten främjas av den sammanhållna
verifierbara erfarenhet som skapas. Samverkan med
forskning och utbildning vid universitet och högskola ges
bättre förutsättningar och kan därmed bidra till en långsiktig
höjning av kompetens och kunnande på området. Aktuella
landvinningar inom modern informationsteknik kan
utnyttjas bättre inom ramen för en sådan samlad aktion, och
nya datoriserade hjälpmedel för registrering, sökning och
databearbetning utvecklas och anpassas speciellt.
I budgetpropositionen finns på kulturområdet avsatt 235
miljoner kronor för föremålsvård. Delar av dessa medel kan
med fördel användas i detta centrum för att rädda kulturarvet.
Arbetskraft och lokaler i Karlsborg
Friställd personal och friställda lokaler, inte minst inom
tidigare militära etablissemang, måste i detta sammanhang
ses som en resurs. Det är också en viktig utgångspunkt för
utredningens förslag. Karlsborg har friställd arbetskraft och
outhyrda lokaler, bl.a. byggnaderna på f.d. Västgöta
flygflottiljs (F6) område, inklusive flygverkstaden. Dessa
skulle väl passa som centrum för en räddningsaktion av det
slag utredningen föreslår.
Karlsborgs beroende av försvarsmakten är unikt för landet.
Så sent som för bara några år sedan var 35 % 
av de yrkesverksamma i kommunen anställda i militär
verksamhet.
Militära neddragningar har därför slagit hårt mot
sysselsättningen. Kommunen räknar med att, genom de år
1992 fattade och nu genomförda försvarsbesluten, ha förlorat
totalt cirka 900 arbetstillfällen, motsvarande var fjärde
arbetstillfälle. Kommunen har cirka 8 000 
invånare, tätorten 4 000.
Kommunen 
har vid upprepade tillfällen framhållit den
synnerligen allvarliga situation som den drabbats av genom
de försvarsbeslut som fattats. Regeringen har uttalat att den
har ett särskilt ansvar för de omfattande regional- och
arbetsmarknadspolitiska problem som uppstått genom
nedläggningen av F6. Försvarsutskottet har sagt sig vara
medvetet om den besvärliga arbetsmarknadssituationen i
Karlsborg och konsekvenserna av nedläggningen, och
förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med
förslag om alternativ verksamhet förlagd till Karlsborg.
Utöver att regeringen fr.o.m. 1993-04-08 inplacerat
Karlsborgs kommun i tillfälligt stödområde till 1995-06-30,
har inga andra konkreta åtgärder vidtagits för att öka
sysselsättningen i Karlsborg.
Utflyttningen är stor. 1993 minskade folkmängden med
235 personer eller i procent uttryckt 2,9 % 
(den högsta procentuella befolkningsminskningen i
riket). Genom bortfall av skattekronor och statsbidrag
urholkas kommunens ekonomi successivt. Behovet av
alternativ verksamhet och nya arbetstillfällen är mycket
stort.
Karlsborg, en lokalisering med många fördelar
En närmast idealisk ort att förlägga ett centrum för vård,
underhåll och magasinering är Karlsborg. Kommunen kan
härigenom få den ersättning för förlorade arbetstillfällen som
den har ett akut behov av, och som försvarsutskottet
förutsatte vid beslutet om nedläggning av F6.
Även mark och byggnader, som friställts genom
neddragningar inom försvaret, finns tillgängliga. I tätortens
omedelbara närhet finns på F6 tidigare område ett avsevärt
bestånd av nu oanvända byggnader för verkstäder, förråd,
kontor och administration, lektionssalar och
laborationslokaler för utbildning och förläggningsutrymmen
med matsal och kök. I byggnadsbeståndet ingår bl.a. en år
1982 byggd flygverkstad i förstklassigt skick. Byggnaden
innehåller en drygt 3 000 
m2 stor verkstadshall med cirka 8 m rumshöjd,
ytterligare cirka 2 000 
m2 verkstads- och förrådsutrymmen, cirka 400
m2 kontorslokaler och cirka 300 m2
personalutrymmen.
Ovannämnda lokaler är också lämpliga för det omfattande
omskolnings- och utbildningsprogram aktionen förutsätter.
Utbildnings- och forskningskontakter kan ordnas smidigt
med Göteborgs universitet, där institutionen för kulturvård
tillhandahåller den enda konservatorsutbildningen i landet.
Samarbete kan etableras med det eventuellt tillkommande
försvarstekniska museet i Karlsborgs fästning. Läggs
räddningsaktionen ut på en tioårsperiod, i stället för på de
fem år utredningen föreslår, kan syselsättningseffekterna bli
långsiktiga.
I Karlsborg finns en särskild kompetens inom stenområdet
genom en byggnadshydda som finns i verksamhet sedan ett
antal år.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att inrätta ett centrum för vård,
underhåll och magasinering i Karlsborg.

Stockholm den 20 januari 1995

Monica Green (s)

Kjell Nordström (s)

Birgitta Johansson (s)

Urban Ahlin (s)