En räddningsaktion för kulturarvet 1993 års museiutredning framhåller med stor kraft de utomordentligt otillfredsställande förhållanden som råder i det svenska museiväsendet vad gäller föremålssamlingarna och deras konservering, vård och magasinering. Ett mycket stort konserverings- och vårdbehov har ackumulerats genom åren. Det skulle enligt utredningen krävas cirka 5 700 årsverken att åtgärda detta ackumulerade behov. Många magasinslokaler är också otillfredsställande ur klimat- och hanteringssynpunkt, och drar höga kostnader.
Situationen är enligt utredningen mycket allvarlig. Den akuta risken sammanfattas i formuleringen ''Mal och råttor skall inte bestämma vad vi minns''. Museerna själva har i dag helt otillräckliga resurser för att lösa problemet med ''vårdberget'', som utredningen uttrycker det. Extraordinära åtgärder krävs. En samlad aktion för att rädda samlingarna av föremål måste komma till stånd. Inspirationskällor och föredömen finns. Analoga aktioner har genomförts i Danmark och Nederländerna, svenska exempel i mindre skala finns från Falun, Kiruna och Uddevalla. Västsvensk konservatorsateljé i Göteborg framhålls också. Dessa lyckosamma aktioner har motiverats och styrts av vård- och konserveringsbehovet, men har på ett fruktbart sätt kunnat kombineras med sysselsättningsskapande åtgärder.
En samlad nationell insats har många fördelar. Den kan genomföras rationellare än med det uppsplittrade ansvar och de utspridda resurser som nu står till förfogande. Forsknings- och utvecklingsverksamheten främjas av den sammanhållna verifierbara erfarenhet som skapas. Samverkan med forskning och utbildning vid universitet och högskola ges bättre förutsättningar och kan därmed bidra till en långsiktig höjning av kompetens och kunnande på området. Aktuella landvinningar inom modern informationsteknik kan utnyttjas bättre inom ramen för en sådan samlad aktion, och nya datoriserade hjälpmedel för registrering, sökning och databearbetning utvecklas och anpassas speciellt.
I budgetpropositionen finns på kulturområdet avsatt 235 miljoner kronor för föremålsvård. Delar av dessa medel kan med fördel användas i detta centrum för att rädda kulturarvet.
Arbetskraft och lokaler i Karlsborg
Friställd personal och friställda lokaler, inte minst inom tidigare militära etablissemang, måste i detta sammanhang ses som en resurs. Det är också en viktig utgångspunkt för utredningens förslag. Karlsborg har friställd arbetskraft och outhyrda lokaler, bl.a. byggnaderna på f.d. Västgöta flygflottiljs (F6) område, inklusive flygverkstaden. Dessa skulle väl passa som centrum för en räddningsaktion av det slag utredningen föreslår.
Karlsborgs beroende av försvarsmakten är unikt för landet. Så sent som för bara några år sedan var 35 % av de yrkesverksamma i kommunen anställda i militär verksamhet.
Militära neddragningar har därför slagit hårt mot sysselsättningen. Kommunen räknar med att, genom de år 1992 fattade och nu genomförda försvarsbesluten, ha förlorat totalt cirka 900 arbetstillfällen, motsvarande var fjärde arbetstillfälle. Kommunen har cirka 8 000 invånare, tätorten 4 000.
Kommunen har vid upprepade tillfällen framhållit den synnerligen allvarliga situation som den drabbats av genom de försvarsbeslut som fattats. Regeringen har uttalat att den har ett särskilt ansvar för de omfattande regional- och arbetsmarknadspolitiska problem som uppstått genom nedläggningen av F6. Försvarsutskottet har sagt sig vara medvetet om den besvärliga arbetsmarknadssituationen i Karlsborg och konsekvenserna av nedläggningen, och förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om alternativ verksamhet förlagd till Karlsborg.
Utöver att regeringen fr.o.m. 1993-04-08 inplacerat Karlsborgs kommun i tillfälligt stödområde till 1995-06-30, har inga andra konkreta åtgärder vidtagits för att öka sysselsättningen i Karlsborg.
Utflyttningen är stor. 1993 minskade folkmängden med 235 personer eller i procent uttryckt 2,9 % (den högsta procentuella befolkningsminskningen i riket). Genom bortfall av skattekronor och statsbidrag urholkas kommunens ekonomi successivt. Behovet av alternativ verksamhet och nya arbetstillfällen är mycket stort.
Karlsborg, en lokalisering med många fördelar
En närmast idealisk ort att förlägga ett centrum för vård, underhåll och magasinering är Karlsborg. Kommunen kan härigenom få den ersättning för förlorade arbetstillfällen som den har ett akut behov av, och som försvarsutskottet förutsatte vid beslutet om nedläggning av F6.
Även mark och byggnader, som friställts genom neddragningar inom försvaret, finns tillgängliga. I tätortens omedelbara närhet finns på F6 tidigare område ett avsevärt bestånd av nu oanvända byggnader för verkstäder, förråd, kontor och administration, lektionssalar och laborationslokaler för utbildning och förläggningsutrymmen med matsal och kök. I byggnadsbeståndet ingår bl.a. en år 1982 byggd flygverkstad i förstklassigt skick. Byggnaden innehåller en drygt 3 000 m2 stor verkstadshall med cirka 8 m rumshöjd, ytterligare cirka 2 000 m2 verkstads- och förrådsutrymmen, cirka 400 m2 kontorslokaler och cirka 300 m2 personalutrymmen.
Ovannämnda lokaler är också lämpliga för det omfattande omskolnings- och utbildningsprogram aktionen förutsätter. Utbildnings- och forskningskontakter kan ordnas smidigt med Göteborgs universitet, där institutionen för kulturvård tillhandahåller den enda konservatorsutbildningen i landet. Samarbete kan etableras med det eventuellt tillkommande försvarstekniska museet i Karlsborgs fästning. Läggs räddningsaktionen ut på en tioårsperiod, i stället för på de fem år utredningen föreslår, kan syselsättningseffekterna bli långsiktiga.
I Karlsborg finns en särskild kompetens inom stenområdet genom en byggnadshydda som finns i verksamhet sedan ett antal år.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett centrum för vård, underhåll och magasinering i Karlsborg.
Stockholm den 20 januari 1995 Monica Green (s) Kjell Nordström (s) Birgitta Johansson (s) Urban Ahlin (s)