Kvinnor och deras roll och betydelse saknas ofta när olika företeelser beskrivs ur ett historiskt perspektiv. Kvinnorna är osynliga i skolans historieböcker och de är osynliga på museerna. Flickor får redan i tidiga år klart för sig att det har nästan inte funnits några kvinnor som varit så betydelsefulla att de eller det de gjort är värt att avbilda eller beskriva. Detta är givetvis djupt otillfredsställande.
En grupp kvinnor i Surahammar har konstaterat att kvinnornas insatser för att Bergslagen skulle bli Sveriges industriella vagga inte någonstans finns dokumenterade eller presenterade på ett överskådligt sätt. De bedömer att en av de större utmaningarna inom historie- och museisfären torde vara att synliggöra kvinnors historia. Jag delar deras bedömning. Det är viktigt för att ge en mera rättvisande historisk bild och för att göra kvinnor just synliga.
Ett tvärpolitiskt initiativ har tagits i Surahammar för att etablera ett kvinnohistoriskt museum med Bergslagsprofil.
Syftet med kvinnomuseet är bland annat:att synliggöra kvinnors roll, betydelse och villkor historiskt,att ur olika klassperspektiv belysa kvinnolivet, både inom och utanför de traditionella bruken och hyttorna i Bergslagen,att bidra till att öka intresset för kvinnors historia,att skapa en mötesplats för etablerade forskare, folkbildare och ''vetgiriga amatörer''.
Arbetet leds av en arbetsgrupp som samarbetar med studieförbunden, Surahammars kommun och Historiska institutionen vid Uppsala universitet.
Jag anser att det är mycket angeläget att detta kvinnomuseum ges ekonomiskt stöd så att det kan etableras. Museet är riksintressant ur såväl historiskt perspektiv som ur jämställdhetsperspektiv. Pionjärarbetet med det kommer säkert att också ha stor betydelse för att andra bygder och ämnesområden också ska synliggöra kvinnorna. Därför bör stöd ges till detta ändamål.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till ett kvinnomuseum i Bergslagen.
Stockholm den 16 januari 1995 Marie Wilén (c)