Regeringen lämnar i skrivelse 1994/95:27 om
Ungdomsfrågor en samlad redogörelse för förslag och
åtgärder i årets budgetproposition som särskilt rör ungdomar.
Skrivelsen innehåller också redan pågående åtgärder som
beslutats av den föregående och den nuvarande regeringen.
Vi vill komplettera uppräkningen med några ytterligare
förslag.
Regeringen har avskaffat ungdomspraktiken från och med
den 1 januari 1995 och istället ersatt den med en form av
ungdomsintroduktion. Folkpartiet liberalerna ville behålla
ungdomspraktiken eftersom den i stort fungerat väl. I
genomsnitt har en tredjedel av dem som haft ungdomspraktik
fått arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Eftersom
ungdomsintroduktionen snabbt ersätter ungdomspraktiken
finns det en betydande risk för att antalet ungdomar som
sysselsätts genom ungdomsintroduktion blir avsevärt lägre
än genom undgomspraktik. Förändringarna i lagen om
anställningsskydd var en del av regeringens återställarpolitik
hösten 1994. Kortare provanställningsperioder och inga
undantag i turordningsreglerna drabbar i hög grad ungdomar.
Därför är det nödvändigt att utreda hur avskaffandet av
ungdomspraktiken och införandet av
ungdomsintroduktionen samt förändringarna i LAS har
påverkat ungdomsarbetslösheten.
Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit att
åldersgränsen i a-kassan skall höjas till 20 år. Folkpartiet
liberalerna anser att det är oacceptabelt att ungdomar
särbehandlas negativt på grund av ålder. Självklart skall stat
och kommun ta ett större ansvar för ungdomarnas
sysselsättning så att de inte hamnar i arbetslöshet men detta
hindrar inte att ung som gammal skall ha rätt till samma
trygghet. Om regeringens förslag om höjd åldersgräns i a-
kassan finner gehör i riksdagen blir det nödvändigt att utreda
om socialbidragskostnaderna ökar som en följd av den höjda
åldergränsen och att samhället inte klarar av att erbjuda alla
arbetslösa ungdomar mellan 18 och 20 år sysselsättning eller
utbildning.
Regeringen har i budgetpropositionen också föreslagit att
staten inte längre skall lämna bidrag till CSN-kortet.
Folkpartiet liberalerna anser att CSN-kortet är en viktig del
av studenternas studiefinanseringssystem och därför bör
överväganden och analys av CSN-kortets framtid göras i
samband med översynen av studiefinansieringssystemet som
helhet. Om regeringens förslag vinner gehör i riksdagen blir
det nödvändigt att utreda hur studenternas möjligheter att
välja högskoleort påverkas.
Den socialdemokratiska regeringen föreslog i höstas att
uppräkningen av basbeloppet med hänsyn till inflationen
skulle begränsas till 60%. Denna begränsade uppräkning
omfattar även vårdbidrag för familjer med funktionshindrade
barn och handikappersättning till vuxna funktionshindrade.
Det innebär att funktionshindrade ungdomar får sämre stöd
från samhället för att kunna leva ett så normalt liv som
möjligt. Folkpartiet liberalerna har föreslagit att vårdbidraget
och handikappersättningen skall räknas upp med hänsyn till
inflationen från och med 1966. Bägge förmånerna bör också
få en extra uppräkning så att förlusten av den begränsade
uppräkningen under 1995 kompenseras. Om vi inte får gehör
för vårt förslag är det ytterst nödvändigt med en utredning
av konsekvenserna för människor med funktionshinder som
en följd av det sänkta reala värdet av vårdbidraget och
handikappersättningen.
Under de senaste åren har antalet fängelsedomar för
lagöverträdare under 18 år ökat kraftigt. Dessutom har flera
ungdomar dömts till långa strafftider på grund av grov
brottslighet. Kriminalvården har mycket begränsade resurser
att vårda dessa unga lagöverträdare. Sverige följer inte heller
barnkonventionens stadganden att barn som dömts till
fängelsestraff inte skall vårdas tillsammans med vuxna
brottslingar. Risken är stor att de utsätts för negativ påverkan
och övergrepp. I skrivelsen redgörs för att
fängelseutredningens förslag för närvarande utreds i
Justitiedepartementet. Däremot saknas en deklaration om
regeringens ambitioner när det gäller att hålla minderåriga
lagöverträdare avskilda från vuxna brottslingar. Vi anser att
det är av yttersta vikt att lagstiftningen anpassas så att våra
åtaganden i barnkonventionen uppfylls.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning av konsekvenserna
för ungdomsarbetslösheten genom avskaffandet av
ungdomspraktiken och införandet av
ungdomsintroduktionen samt av förändringarna i lagen om
anställningsskydd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utredning av konsekvenserna av
en eventuellt höjd åldersgräns i a-kassan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utredning av konsekvenserna av
ett eventuellt slopande av statsbidraget till CSN-kortet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utredning av konsekvenserna av
det sänkta reala värdet av vårdbidraget till familjer med
funktionshindrade barn och vuxna med funktionshinder,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändring i lagstiftningen så att
minderåriga lagöverträdare hålls åtskilda från vuxna
brottslingar inom kriminalvården.
Stockholm den 10 februari 1995
Ola Ström (fp)
Sigge Godin (fp)
Barbro Westerholm (fp)