Motion till riksdagen
1994/95:Kr13
av Ulf Björklund och Fanny Rizell (kds)

med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik


Turismen är idag en näring som sysselsätter ca 200 000
människor i omkring 20 000 företag. En typisk
småföretagarbransch med långsiktig växtmöjlighet.
Tillväxttakten är idag ca 10 % 
per år, i Dalarna upp mot ca 15 % 
per år. Turismen är således en av våra största och
viktigaste näringar, och en aktiv turistpolitik kan under
kommande år skapa många nya jobb. Enligt statistiska
uppgifter spenderar svenska turister utomlands ca 40
miljarder medan motsvarande siffra för utländska turister i
Sverige endast är ca 17 miljarder. Denna obalans måste
naturligtvis ses som en utmaning till en aktiv marknadsföring
av Sverige utomlands. Vår vidsträckta och orörda natur och
ett rikt kulturutbud och intressant geografiskt läge är
kvaliteter som passar väl in i en sådan marknadsföring.
Målsättningen att utveckla turistnäringen och öka vår
dragningskraft som turistland genom samverkan mellan
näringens olika delbranscher, företag, regioner, kommuner
m fl 
aktörer, är lovvärd. En uppdelning i en myndighet samt
ett marknadsföringsbolag, delägt av stat och näring, är en
rimlig lösning under förutsättning att ansvarsfördelningen
mellan de båda organisationerna blir klar och tydlig. Hur
riktlinjer och direktiv för verksamheten skall se ut måste
noggrant övervägas. Det är viktigt att
omstruktureringsprocessen inte förorsakar tidsspillan och
äventyrar den good-will som redan byggts upp.
Next Stop Sweden har lagt ner mycket möda på att bygga
upp ett gott förtroende för Sverige som turistland. Det är
också viktigt att garantera kontinuitet i Sveriges relationer
med de utländska intressenterna. Målsättningen måste vara
att hålla oss kvar på de tio viktigaste utlandsmarknaderna
med den fasta utlandsorganisation som är nödvändig för
förtroende, servicenivå och marknadskunskap. Utan att här
i detalj precisera behovet av statligt anslag för verksamheten
talar mycket för att ytterligare medel måste tillskjutas för att
garantera ovanstående målsättning. Det är naturligtvis
nödvändigt att beakta de resurser som våra nordiska
grannländer via statliga medel satsar på motsvarande
verksamheter.
Även om det är naturligt att de större aktörerna på
marknaden får ta huvudansvaret för att hjälpa till att locka
hit turisten är det nödvändigt att de mindre aktörerna, den
småskaliga landsbygdsturismen, ges möjligheter att
konkurrera om utlandsturisten när hon/han är på plats. Alla
turismproducenter och Ïanläggningar är inte redo för en
utlandsförsäljning, och en önskvärd insats från statens sida
vore att bidra till marknadsanpassning av svenska produkter
inom olika produktområden, t ex golf, tennis, fiske m.m.
Lovvärda insatser för den småskaliga landsbygdsturismen
har gjorts av bl a Inlandskommunerna (IEF). Under 1993 tog
en arbetsgrupp under Glesbygdsmyndighetens ledning fram
ett program för utveckling av den småskaliga
bygdeturismen. Några centrala medel har däremot inte
satsats på detta utan intressenterna hänvisades till
länsstyrelserna för finansiering från de s.k. externa
arbetsmarknadsmedel som anslogs till regionalpolitiska
insatser för budgetåret 1994/95. Ännu har det dock inte
lyckats intressenterna att få del av dessa pengar för
marknadsföring av bygdeturismen.
Det finns behov av att samla upp det totala utbudet av
småskalig landsbygdsturism på ett nationellt plan -- ett
programarbete som ger bygdeturismen status och profil.
Programarbetet bör innehålla både produktutveckling och
marknadsföring -- en nationell katalog för bygdeturismen i
Sverige på samma sätt som norrmännen lyckats samla sitt
utbud.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tillräckliga ekonomiska
resurser garanteras för att möjliggöra en fortsatt aktiv
marknadsföring av Sverige utomlands,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ansvarsfördelningen mellan de
båda föreslagna organisationerna blir klar och tydlig samt att
riktlinjer och direktiv noggrant övervägs,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett nationellt program
för den småskaliga bygdeturismen.

Stockholm den 7 april 1995

Ulf Björklund (kds)

Fanny Rizell (kds)