Miljöpartiet de Gröna anser liksom regeringen att målet för turistpolitiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Men vi vill i högre grad än regeringen betona den starka kopplingen mellan turism, kultur-, natur- och miljöpolitik.
Inrättandet av en nationell myndighet skall syfta till att initialt stimulera en fungerande branschsamverkan som på sikt minimerar myndighetens samlande funktion. Vad gäller inrättandet av ett särskilt marknadsföringsbolag med statligt delägande anser vi att detta är motiverat för en sammanhållen turistinformation på utlandsmarkaden. Vi ser ingen anledning till motsvarande verksamhet på hemmamarknaden. Branschen bör i så hög utsträckning som möjligt stå för sina egna kostnader och behovet av nationell samverkan om marknadsföring kan lösas inom ramarna för branschsamarbetet.
Miljöpartiet har i sin budget anslagit 49,5 milj kr för turistfrämjande åtgärder. Myndighetsanslaget skall successivt trappas av och ansvarsområdet inskränkas till samordning av statliga och kommunala kultursatsningar till gagn för turismen, i linje med vad som föreslås i den internationella kulturutredningen Vår andes stämma -- och andras (SOU 1994:35)
Vi anser att Glesbygdsverket ska ges en viktig roll som samordnare av regionalpolitiska satsningar på turismnäringen. Eftersom Glesbygdsverket ligger i Östersund finns också utmärkta möjligheter till utvecklat samarbete med Mitthögskolan, som har specialkompetens inom området och som bör ges förutsättningar att ytterligare utveckla användandet av den turistdatabas man förvaltar.
Myndigheten har också en viktig roll i att stärka turismens miljöprofil. Regeringen hävdar att det ur turismens synvinkel är av avgörande betydelse för framtiden att Sveriges unika naturresurs vårdas. Vi menar att detta sätt att se på naturen som vara, en tillgång för turismens väl, är allt för begränsad. Miljöhänsyn måste göras till en offensiv del av turismpolitiken.
Den svenska allemansrätten erbjuder en världsunik möjlighet till naturupplevelser. Det finns exempel på hur denna rätt exploateras i turisminformationen till utlandet i kommersiella syften. Naturen bjuds ut som en konsumtionsvara, spektakulära kvasiäventyr arrangeras med staber av servicepersonal i bakgrunden. Miljöpartiet ifrågasätter starkt värdet av en sådan turism. Turismpolitiken har här en viktig pedagogisk uppgift i att lansera hur allemansrätten istället ska innebära en positiv utmaning för den miljöintresserade och aktiva turisten. Branschkonsulter inom en rad områden bekräftar att intresset för miljö, miljömedveten livsstil och miljömedveten konsumtion ökar. Denna form av efterfrågan bör tas tillvara. För att möjliggöra att en turism som motsvarar sådana krav utvecklas till en konkurrensfördel, är det angeläget att myndigheten stimulerar miljörelaterad kompetensuppbyggnad. Det kan t ex innebära att visa hur turismsatsningar når en långsiktigt hållbar kvalitativ utveckling om en konsekvensbeskrivning av turism görs vid projekteringen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att betona den starka kopplingen mellan turism, kultur-, natur- och miljöpolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att initialt stimulera en samlande fungerande branschverksamhet som successivt trappas av samt inriktas på kultursatsningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Glesbygdsverket i Östersund ges en roll som samordnare av regionalpolitiska satsningar och att samarbetet med Mitthögskolan och databasen om turism utvecklas vidare,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om myndighetens roll att stärka turismens miljö- och kulturprofil, s.k. naturturism,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om turismkonsekvensbeskrivning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompetensuppbyggnad.
Stockholm den 7 april 1995 Ewa Larsson (mp) Per Lager (mp) Eva Goe s (mp)