Med informationsteknologi (IT) kan vi genomföra många
samhällsaktiviteter på ett både mer hänsynsfullt och mer
effektivt sätt.
Gränser kan överbryggas. Gränser som kan vara av många
olika slag; dels geografiska, dels skillnader i kunskaper, dels
kulturella och/eller sociala. Informationsteknologin utgör ett
redskap som är användbart inom många områden. Vår brist
på fantasi sätter också gränser.
Förverkligandet av många liberala önskemål kan
underlättas genom en målmedveten men eftertänksam
användning av IT. Folkpartiet liberalerna strävar efter en
balans mellan gränsöverbryggande och effektivitet och
hänsyn till medborgarnas integritet.
Vi strävar också efter en utveckling som på ett naturligt
sätt stöder en ökning av kvinnors möjligheter i alla
samhällslivets verksamheter. I detta sammanhang måste
också poängteras att området i ett initialt skede mest har
handlat om pojkar och män. Av den anledningen är det extra
viktigt att på många olika sätt aktivt stötta kvinnors väg in i
IT-världen.
Samtidigt som kunskaper med lämpliga IT-hjälpmedel kan
förmedlas mer effektivt i samhället, kan vi också ta steg åt
ett mer demokratiskt samhälle eftersom förbättrad insyn i de
demokratiska beslutsprocesserna blir möjlig. Tillgång till de
samhälleliga arkiven och databaserna även i praktiken lägger
grunden för en mer närvarande samhällsmedborgare.
Datanät skapar möjligheter för alla medborgare att delta
aktivt i samhällsprocesser.
Allt fler medborgare har tillgång till e-post. Det blir
successivt både enklare och billigare att kommunicera med
varandra. Detta underlättar ökat samhällsdeltagande.
Samtidigt kan vi inte blunda för att det kan bli dyrt för den
enskilde att vara uppkopplad i nätverk. Därför bör samhället
söka möjligheter att på något vis differentiera kostnaderna
för nätanvändarna.
Men teknik kan också missbrukas. Maktkoncentration
genom tillgång till nät och tjänster kan styras till förmån för
bara några få. Genom slapphet i överblick och eftersyn kan
oetisk kommunikation nå spridning. Företrädare för våld,
pornografi, rasism och kriminell verksamhet har redan
skickat sina förelöpare ut på näten.
Rättskipning med både effektivitet och hänsyn
Den ökade effektivitet som blir möjlig med klok
användning av IT har också en baksida. Hänsynen till
individen kan komma i kläm. Rättskipningen behöver
utvecklas till att använda modernt språk och moderna
metoder.
Genom effektiv samordning av personuppgifter skapas
möjligheter att på ett okänsligt sätt sammanställa känsliga
personuppgifter. Folkpartiet liberalerna vill värna om den
enskilda medborgarens integritet, samtidigt som vi verkar för
en stor öppenhet i de publika systemen. Denna balansgång
är fundamental, men känslig.
På senare år har det blivit alltmer uppenbart att vår datalag
inte längre är tillämpbar på dagens problem på det sätt som
avsågs när den skapades.
Tillämpning av datalagen med över en miljon datorer i
bruk i landet ställer orimliga krav på Datainspektionen.
Antalet tillståndsärenden ökar över alla gränser. Detta blir till
förfång för myndighetens uppgift att skydda medborgarnas
integritet.
Anne Wibble, tidigare finansminister, skapade en
sammanslutning av offentliga chefer som benämns
Toppledarforum. Inom den pågår bl a en analys av behovet
av rättsliga förändringar inom flera områden. Ett
kartläggningsarbete har nyligen utförts rörande behovet av
rättslig nydaning vad avser insyn i offentliga system,
säkerhet och sekretess, integritetsskydd, rättssäkerhet samt
rörande kultur och forskning.
Ett uppenbart behov finns, enligt Toppledarforum, att
skapa en generellare datalag, en lag som inte är beroende av
det medium på vilket personuppgifter lagras. Vår nuvarande
datalag bör ersättas av en medieoberoende integritetslag.
Detta arbete bör inledas omedelbart. Det internationella
gemensamma kunnandet på området är nu så tydligt att vårt
svenska arbete bör kunna inledas och fortsättningsvis äga
rum parallellt med att EU slutför sitt arbete med att formulera
direktiv för rättsligt personskydd i det europeiska
perspektivet.
Bland andra rättsliga förändringar som är motiverade vill
vi peka på förvaltningsrättsliga reformer som omfattar en
modernisering av synen på själva handlingsbegreppet.
Gårdagens hantering av handlingar i pappersform inom
den offentliga förvaltningen ersätts idag i alltfler
sammanhang av elektroniska handlingar. Endast i mycket
begränsad omfattning har rättsliga regler och förordningar
skapats med detta i åtanke. Betydande förvaltningsrättsliga
förändringar erfordras.
Yttrandefrihet kan numera utövas i anknytning till nya
uttrycksformer som sammanhänger med användning av ny
teknik. Medborgarna bör i samband med denna utveckling
ges ökade möjligheter att såväl tillgodogöra sig det nya
medieutbudet som att själva yttra sig. De rättsliga former
som här berörs rör ansvar, säkerhet m.m. Analys av de
rättsliga frågorna kring yttrandefrihet och nya medier har
planerats. Utredningsarbetet bör snarast inledas.
Miljöhänsyn
I ett antal avseenden kan framsynt IT-användning främja
hushållande med fysiska resurser och motverka
miljöförstöring.
Grafiska informationssystem kan på ett värdefullt sätt
belysa fysiska förändringar i samhället. Miljöövervakning i
både regionalt och internationellt perspektiv kan med fördel
främjas av distribuerade IT-systemlösningar.
Användning av system för distansarbete kan sannolikt
både begränsa energiåtgång och motverka nedsmutsning via
begränsad biltrafik till och från dagens arbetsplatser.
Folkpartiet liberalerna vill rekommendera forskare med
intressen inom dessa fält att ta aktiva kontakter med de nya
forskningsstiftelserna.
Undervisning på många nivåer
Informations- och kommunikationssamhället ger
möjlighet för många att förverkliga sina ideal och önskemål
på nya sätt.
För att de nya möjligheterna ska kunna användas av envar
krävs omfattande utbildningssatsningar. Folkpartiet
liberalerna myntade begreppet ''En dator till alla elever''
som en ambitionsnivå för detta.
Vi har i Sverige väl utbyggda grundnät för dataöverföring.
Dessa nät lämpar sig mycket bra för distribution av
kvalificerad och därför anpassad pedagogik. På våra nät kan
god utbildning spridas, över stora geografiska områden, och
till många olika grupper av människor.
I ett samhälle där utbildning och kompetensutveckling
förmedlas både i skolan, på högskolan och i arbetslivet, kan
sägas att vi alla är ständiga elever. Vi blir aldrig färdiglärda.
Tillgång till goda utbildningsformer via telenäten är en
fundamental resurs i detta sammanhang.
Men den på telenäten distribuerade pedagogiken utvecklar
sig inte själv. Omfattande satsningar behövs för att skapa ett
adekvat undervisningsinnehåll i nya pedagogiska former och
inom många olika undervisningsämnen. Det behövs
betydande satsningar på såväl utbildning av lärare som på
att ta fram nya utbildningspaket. Skärmpedagogiken behöver
utvecklas. Någon form av stimulans för lärarnas
vidareutbildning kan vara nödvändig. I debatten har
föreslagits skatteavdrag för lärare som skaffar egna datorer
och pedagogiska programvaror. Denna fråga bör enligt vår
mening vidare analyseras.
Datorns användning i det pedagogiska perspektivet är
centralt, och det är därför naturligt att i detta sammanhang
uppmärksamma vikten av ''tillgång till pedagogiska
nätverk''. I det korta perspektivet måste varje klassrum i
skolan ha tillgång till nätverk med databaser och
kommunikation i många riktningar. Därmed når man inte
bara tillgång till ett breddat undervisningsinnehåll inom inte
minst humaniora utan det egna deltagandet och den egna
kreativiteten kan också främjas. Kontakter på främmande
språk kan underlättas. Nära relationer med t.ex. vänklasser i
avlägsna länder kan etableras, relationer som naturligt leder
till resor, utbyte av kulturella gemensamheter m.m.
På sikt måste dock ambitionen vara högre. De krav som
den nya tekniken ställer och de förutsättningar den ger leder
oss till kravet att en dator måste vara ett lika självklart
läromedel som boken. Målet skall därför vara att varje elev
får tillgång till en egen dator.
Tillgång till kvalificerad skärmpedagogik via telenät är
även av stor betydelse för universitetsundervisningen.
Distansundervisning främjas genom att geografiska och
sociala gränser numera kan överbryggas till rimliga
kostnader. Då blir begreppet det öppna universitetet eller
''det virtuella universitetet'' alltmer verklighetsnära. Såväl
utbildningsadministration som förmedling av
inlärningsmaterial och kunskapsprov omfattar
informationsöverföring som till stor del kan förmedlas via
telenät.
Inom landet finns ett värdefullt kunnande om distribuerad
universitetsutbildning. Detta kunnande bör tas till vara och
vidareutvecklas. Begreppet det öppna universitetet kan bli
förverkligat i det svenska informationssamhället. Vårt
samhälle är fysiskt långsträckt, men kan genom
distansmetoder ge de många medborgarna tillfälle att
samarbeta på ett nära sätt i pedagogiska nätverk.
Det sades vid telefonens skapande att detta märkliga
redskap skulle verka avhumaniserande, att det skulle
''ersätta mänskliga kontakter med tekniska''. Så blev det
inte. Telefonen gör det möjligt att både vidmakthålla, skapa
och utveckla mänskliga relationer på ett naturligt sätt.
Med datanätverken och deras redskap är situationen
likartad, om än i nya dimensioner. Kontakter etableras, och
gemensamheter kan både nyutvecklas och underhållas. I det
globala samhället innebär detta en utvecklingskraft som är
fascinerande. Kulturella och sociala gränser kan
överbryggas, och känslor av närhet kan spridas.
Satsningar på modern utbildning innebär att nya
möjligheter praktiskt kan göras tillgängliga på telenät och
via lokala databaser. Sådant utbildningsmaterial blir därmed
tillgängligt inte bara i skolan utan också i arbetslivet.
Varvade utbildningsmöjligheter är värdefulla på många
arbetsplatser och i många olika sammanhang.
Distansutbildning är vidsträckt tillämpbart.
Vi förordar att skolverket verkar för att resurser avsätts för
lärarutbildning på alla nivåer, i kvalificerad användning av
informationsteknologi inom undervisningen.
Vi förordar dessutom att satsning på nya
undervisningsmedel genomförs genom att utvecklingsmedel
avsätts vid NUTEK samt vid KFB, samt att
industriforskningsinstituten görs uppmärksamma på det
värdefulla i denna utveckling. Särskilt engagemang bör i
detta sammanhang läggas vid insamling av internationella
pedagogiska erfarenheter, inklusive utvecklingen på
multimediaområdet.
I dessa sammanhang kan både geografiska
informationssystem och kulturella databaser utgöra grund
för viktiga pedagogiska insatser.
Det är nödvändigt att kvinnor har ett betydande inflytande
över val av pedagogiska tillämpningar inom de IT-stödda
utbildningsprocesserna, eftersom de flesta lärare är kvinnor.
Kvinnor måste vara med och utveckla normer för vad som
är teknik, teknikens innehåll och teknikens utformning.
Tillväxt
Alla meningsfulla metoder för att främja flera jobb bör
prövas.
Bruk av datasystem och telekommunikation innebär
möjligheter som inte i tillräcklig utsträckning tagits till vara.
Särskilt kan det gälla att uppmuntra företag att etablera
länkar med olika existerande eller potentiella
marknadspartners med hjälp av kvalificerade
kommunikationsredskap. Genom ett tätt samarbete kan man
komma nära kompletterande produktkunnande och
värdefulla marknader. En internationell prägel på denna
verksamhet är naturlig.
För att meningsfullt kunna utnyttja de stora datanäten som
t.ex. Internet krävs god överblick över vad som erbjuds på
näten.
I ökande utsträckning kommer här kvalificerad rådgivning
att vara nödvändig för att hitta rätt. Rådgivning om vägval
på näten kan bli ett jobb som är värdefullt för många företag
som inte själva har möjlighet skaffa sig denna kompetens.
De stora datanäten kommer att vara elektroniska
marknadsplatser, där affärsverksamhet kommer att äga rum.
I samband med detta blir det allt viktigare att bevaka såväl
utvecklingen rörande upphovsrätten på näten, som de
säkerhetsrutiner och spelregler som kommer att gälla för
kommersiell verksamhet på näten.
För att parter på de elektroniska marknaderna skall kunna
finna varandra, är det nödvändigt med allmän tillgång till
kataloger över adresser. Projekt pågår för att föra samman
olika typer av adresskataloger och andra identifikatorer i ett
samlat system. Det gäller gemensamma kataloger för
telefoni, mobiltelefoni, postnummer, fax, e-post m.m. Sådan
projektverksamhet är väsentlig för framväxt av effektiva
elektroniska marknader.
Inom ett av Toppledarforums projekt pågår analys av
informationsbehov och struktur för kataloger för användare
av offentliga system. Post- och Telestyrelsen samt
Konsumentverket är berörda och förutsätts stödja tillkomst
av allmänt tillgängliga kataloger. Folkpartiet liberalerna ser
gärna att projekt utvecklas som kombinerar privata och
offentliga elektroniska kataloger.
Tillgången på statistik över användningen av datorstödd
informationsbehandling i landet är dålig. De
sammanställningar som IT-kommissionen lät göra byggde på
ofullständig kännedom om det verkliga läget. Kunnandet i
landet om hur datanät och samhälleliga databaser används
och av vilka är begränsat. Finns t.ex. olika beteenden hos
olika grupper av användare i samhället?
Vi förordar att projekt inleds för att studera olika typer av
användningar av datorer, på arbetsplatserna och i hemmen.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att notera eventuella
skillnader mellan kvinnors och mäns sätt att använda
datasystem. NUTEK bör ges i uppdrag att främja forskning
om olika typer av användningar av data- och telesystem, med
uppmärksamhet på kvantitativa såväl som kvalitativa
analyser.
Samtidigt som ''sömlösa gränser'' eftersträvas för att göra
de elektroniska uppfartsvägarna till nätens marknader så
jämna och attraktiva som möjligt, kan man notera att gränser
av teknisk eller organisatorisk art i sig kan utgöra
affärsmöjligheter för dem som skaffar sig den erforderliga
specialistkunskapen. Detta resonemang leder igen fram till
att kunskap om nätens verkliga förhållanden i flera olika
dimensioner måste anses som fundamentala element för
kommersiell framgång med tjänster på näten.
Inställningen till IT-frågor grundläggs tidigt hos
ungdomar. Folkpartiet liberalerna förordar att behovet av
satsningar på kunskapsförmedling om de organisatoriska
och ekonomiska villkoren på de nya elektroniska
marknaderna uppmärksammas av skolverket.
Organisation av näten
Folkpartiet liberalerna har under 1980-talet varit
föregångare i arbetet med att motverka telemonopolet. Nu
när Televerket ombildats till det statligt ägda Telia AB är det
angeläget att ombilda Telia till ett privat bolag. En följdfråga
är vid vilken tidpunkt.
Vår grundinställning är att vi vill främja utvecklingen av
en telemarknad som kännetecknas av verklig konkurrens
mellan så jämnstarka marknadspartners som möjligt.
Effektiv konkurrens är till konsumentens fromma.
Vi förordar att man avvaktar med en privatisering av Telia
till dess tillfredsställande konkurrens nåtts på
telemarknaden. Folkpartiet liberalerna anser privata
monopol lika förkastliga som offentliga. Telia har ännu en
alltför dominerande ställning på den svenska telemarknaden,
även om konkurrensen för närvarande ökar.
Samhällsinformation och medborgarkontor
En utveckling pågår av datasystem för stöd av verksamhet
vid medborgarkontor. NUTEK har en programsatsning för
ändamålet. En utredning arbetar om möjligheterna till
rättslig samordning så att beslutsfattande över
myndighetsgränser kan äga rum på medborgarkontor.
Risken för alltför koncentrerat myndighetsutövande är stor
om mångfacetterad samordning av olika sorters
beslutsfattande äger rum på medborgarkontoren.
Medborgarnas integritet bör ses som central. Folkpartiets
grundinställning är att det är medborgarnas
informationsbehov som bör stå i centrum för verksamhet vid
medborgarkontor, inte myndigheters behov av samordning.
En anropsfunktion liknande telefonins 90 000-nummer bör
etableras för datoriserad samhällsinformation på relevanta
datanät. Under detta nummer kan fördelning av frågor till rätt
samhällsinstans naturligt sorteras.
Vi förordar satsning/utprovning av olika typer av
datoriserade system för att tillgodose medborgarnas behov
av olika samhällsinformation vid medborgarkontor. De
system som utvecklas för detta, bl a med stöd från NUTEK,
bör utformas på ett sådant sätt att informationstjänsterna blir
åtkomliga dels från offentliga terminaler, dels från
persondatorer i hemmen.
En gemensam sluss, eller mottagningsfunktion, bör enkelt
kunna ringas upp, för att sedan medge direkt vidarekoppling
till relevanta samhällsinstitutioner där sakinformation finns
bl.a. i rättsliga frågor.
Etik och upplysning
Användning av de stora datanäten kan missbrukas. De
franska Minitel-terminalerna har använts, om ock i nu
minskande grad, för att distribuera pornografi, samt för
oetisk och till och med brottslig kontaktverksamhet. De
utvidgade och alltmer använda internationella datanäten
kommer även de att rymma oetisk kontakt. Andra former av
mindre önskvärt bruk av datanäten rör spridning av rasistisk
propaganda och minderårigas beställning av känsliga varor
och tjänster.
Ren brottslig verksamhet på datanäten kan beivras enligt
gällande lag, där sådan är tillämplig. Det finns emellertid
gränsområden, där behovet av rättsliga ställningstaganden ej
kan definieras skarpt och tydligt.
För att motverka oetiskt bruk av tjänster och berörd
kontaktverksamhet på datanäten bör etiska
användarprinciper formuleras. Vi förordar att detta sker i
samverkan mellan företrädare för användarorganisationer
och berörda branscher inom data- och teleområdet.
Konsumentverket kan här spela en viktig förmedlande roll.
På det europeiska planet har EEMA, European Electronic
Mail Association, utarbetat etiska rekommendationer.
Viktigt är också att detta arbete samordnas över världen.
Konsumentupplysning
Utvidgade försök med datorstödd konsumentupplysning
bör främjas i samverkan mellan Konsumentverket och
berörda branscher särskilt inom handeln. Konsumentverket
kan rekommenderas att arbeta fram standarder för hur
konsumentvänliga pris- och prestandajämförelser kan se ut i
en tid då alltfler konsumenter gör inköp via persondator.
En ny form för praktisk tillgång till råd och t.ex.
konsumtion i vid mening rör användning av s.k. Personal
Digital Assistents, PDAs. Dessa små bärbara datorer i
fickformat kan förutom att erbjuda datatjänster komplettera
dagens mobiltelefoner. Det är intressant om tjänster kan tas
fram så att PDA kan användas i direkt samhällsnyttiga
sammanhang som t.ex. för samhällsinformation, och inte
bara för förströelse m.m. Många typer av råd kommer att
behövas för att medborgarna skall kunna hitta önskvärd
information på näten. Sådan rådgivning kan med fördel
förmedlas via PDA. Det är värdefullt om Konsumentverket
tidigt uppmärksammar nya former för rådgivning och
utbildning om konsumtion i vid mening.
Tillgång till tjänster via offentliga terminaler på
folkbibliotek
Det är viktigt att även medborgarnas kunskapstörst kan
släckas genom att tillgång ges för både lokala och
internationella datanät på folkbiblioteken. Finansiering av
detta reser gränsdragningsproblem.
Folkpartiet liberalerna förordar att särskild
utredningsverksamhet igångsätts för att undersöka hur
finansieringsfrågorna kan lösas. Ett mål bör, enligt vår
mening, vara att folkbiblioteken skall kunna erbjuda
grundläggande samhällsinformationstjänster utan kostnad
för medborgarna. Bland sådana tjänster kan nämnas tillgång
till samhällsdatabasen Rixlex.
Mer kvalificerade informationstjänster, som svarar på
speciella informationsbehov, bör kunna debiteras enligt
marknadskostnad även i folkbiblioteksmiljö.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av rättslig översyn över
av IT-användningen berörda lagar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildnings- och
utrustningssatsningar i skolorna,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att främja tillväxt på
datanäten, inklusive stöd till statistikprojekt samt
katalogsystem,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om privatisering av Telia AB,2
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förmedling av
samhällsinformation vid medborgarkontor och till
allmänhetens persondatorer,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behov av etik på datanäten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att främja miljön med
hjälp av IT,2
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om allmänhetens tillgång till
offentliga terminaler på folkbibliotek.3
Stockholm den 23 januari 1995
Lars Leijonborg (fp)
Isa Halvarsson (fp)
Margitta Edgren (fp)
Christer Eirefelt (fp)
Eva Eriksson (fp)
Elver Jonsson (fp)
Anne Wibble (fp)
Eva Flyborg (fp)
1 Yrkande 2 hänvisat till UbU.
2 Yrkandena 3, 4 och 7 hänvisade till TU.
3 Yrkande 8 hänvisat till KrU.