Den 1 januari i år blev Sverige, som ett resultat av den
folkomröstning som hölls den 13 november
1994, medlem av den Europeiska Unionen, EU.
Som framhölls inför folkomröstningen från både ja- och nej-
sidan är dock inte EU en färdig organisation där allt på
förhand är givet. EU blir i hög grad vad medlemsländerna
gör det till.
Därför är det också mycket angeläget med en bred, öppen
och allsidig debatt där många olika åsikter kommer till tals
om vilken linje Sverige skall välja inför olika
ställningstaganden i EU. Inför det allmänna valet till EU-
parlamentet i höst men också inför EU:s regeringskonferens
1996 är denna debatt särskilt viktig.
För att möjliggöra en sådan allmän och öppen debatt bör
riksdagen anslå medel så att också den EU-kritiska
opinionen kan delta på rimliga villkor och med väl
underbyggda argument. Vid EU-omröstningen i november
var det ekonomiska resursövertaget för ja-sidan mycket
tydligt.
I budgetpropositionen bilaga 2, sid 4, säger regeringen att
Sveriges medlemskap i EU får vittgående konsekvenser för
arbetet i hela den svenska statsförvaltningen, framförallt i
regeringskansliet. Nya kunskaper och stora resurser behövs
för att nära kunna följa verksamheten i EU. Enligt uppgift
kommer kompletteringspropositionen att föreslå anslag till
denna verksamhet. Regeringen bör senast i detta
sammanhang lämna förslag till anslag som möjliggör också
för organisationer som är EU-kritiska eller motståndare till
EU-medlemskap att bedriva aktivt opinionsarbete så att EU-
debatten kan bli så bred och allsidig som möjligt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ekonomiskt stöd för att stimulera en
allsidig EU-debatt.
Stockholm den 25 januari 1995
Sven Bergström (c)
Börje Hörnlund (c)