I juli 1988 utgick stöd till 16 dagstidningar, 10 av dessa
utkom som radiotidning. Dessutom utkom Göteborgs-Posten
enligt den så kallade RATS-metoden (Radiosänd
Talsyntestidning för Synskadade). När Taltidningsnämnden
började sitt arbete fanns drygt 1 000
radiotidningsläsare och ca 500 kassettidningsläsare.
Ca 1 250
radiotidningsmottagare fanns tillgängliga. Ca 35
mottagarutrustningar för RATS fanns tillgängliga.
Taltidningsnämnden har i omgångar köpt ytterligare 6 000
radiotidningsmottagare. Totalt förfogar nämnden över
ca 7 200
radiotidningsmottagare.
RATS-tekniken är tillgänglig för stora delar av
målgruppen för taltidningar. Tidningen blir tillgänglig med
mycket enkla kommandon. Det är först vid sökning mm som
mera avancerade kunskaper behövs. Många värjer sig dock
mot ny teknik. Här har en klar åldersskillnad kunnat noteras.
Vidare kan konstateras att tekniken inte anpassats fullt ut för
att tillgodose rörelsehindrade.
Den grupp som starkast efterfrågar RATS-tekniken har
ofta annan datorvana. Det kan vidare noteras att de
eftersträvar att använda utrustningen också för andra
ändamål än tidningsläsning.
Samråd har skett med Tal- och Punktskriftsbiblioteket
(TPB) Överläggningar har också förekommit om
utvecklingsarbete inom Televerket, t ex
Teleguide-tillämpningar. Vidare kan konstateras att
arbetsmarknadsmyndigheterna arbetar med datorfrågor för
synskadade.
Den mottagarutrustning som TTN ställer till förfogande är
kraftfull nog att även kunna användas för detta -- speciellt
när det gäller facklitteratur där man söker information och
inte läser från pärm till pärm.
TPB har försöksverksamhet med 6 egna datorer för
studerande synskadade. En rad ytterligare initiativ tas för att
med datorers hjälp förbättra synskadades
informationssituation. Flera idéer bearbetas konkret. I andra
fall är idéerna på ett mera idémässigt stadium. Inom ramen
för RATS-projektet har tanken väckts att Text-TV:s
informationsutbud väl skulle lämpa sig för läsning i
mottagarutrustningen RATS.
Från Taltidningsnämndens utgångspunkt finns inget
hinder att använda den utrustning som finns inom ett vidgat
område.
Ingen har ett samlat ansvar eller ett ansvar för samordning
vad gäller synskadades tillgång till datorer. Sannolikt är det
lämpligt att ställa datorer med talsyntes-funktion till
synskadades förfogande som ett allmänt
handikapphjälpmedel. Sedan kan olika intressenter genom
modem och programvara ansluta sin funktion. Den
allterminal en synskada då har tillgång till skulle kunna
användas för tidningsläsning, bokläsning, som
arbetsredskap, för att få tillgång till information i databanker,
uppslagsverk, telefonkatalog osv. Här finns också Text-TV
med i bilden.
Enligt taltidningsnämndens mening bör regeringen uppdra
åt lämplig instans att utveckla ett sådant hjälpmedel för
synskadade. I avvaktan på en sådan lösning bör varje
myndighet ha i uppdrag att i sin egen upphandling beakta de
samekonomiska aspekterna vid tillhandahållande av datorer
för synskadade från ett bredare perspektiv än det
myndigheten primärt har att bevaka. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen tillkänna.
Hemställan
Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om RATS-tekniken och en allterminal för
synskadade.
Stockholm den 25 januari 1995
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Sigge Godin (fp)