Under den allmänna motionstiden 1989 motionerade
Miljöpartiet de Gröna om sänkt rösträttsålder till 16 år.
Konstitutionsutskottet var inte berett att föreslå riksdagen att
bifalla motionen. Det enda motivet för avslag var att det inte
är lämpligt att rösträttsåldern var lägre än myndighetsåldern.
Den representativa demokratin i Sverige baseras på allmän
och lika rösträtt. Rösträtten i Sverige har utvecklats och idag
har varken könstillhörighet eller tillgång på pengar någon
betydelse för rätten att välja representanter till politiska
församlingar och rätten att rösta vid folkomröstningar.
Åldern har däremot betydelse. Idag får man inte rösta förrän
vid 18 års ålder. Detta måste betraktas som mycket sent. Det
finns ingen anledning att behöva vänta med att få rösträtt
ända till 18 års ålder.
Människor i vårt land lever allt längre, vilket förskjuter den
politiska makten alltmer till äldre människor. Det är viktigt
att såväl människor med lång livserfarenhet som människor
med kortare livserfarenhet kan påverka politiken. Många
politiska beslut påverkar direkt unga människors situation,
t.ex. beslut som rör skolan.
Om det politiska systemet skall kunna fungera på sikt är
det viktigt att människor intresserar sig för politik och tycker
att politik är viktigt. Om yngre människor ges rösträtt kan
det politiska intresset bland ungdomar stimuleras eftersom
det känns mer meningsfullt att engagera sig i politik om
rätten att rösta inte ligger alltför långt fram i tiden.
Folkomröstningen om EU-medlemskapet är ett exempel
där en stor grupp mogna människor ställdes utanför ett beslut
som på många sätt påverkar deras framtid.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att rösträttsåldern bör sänkas till 16
år.