I vallagen (2 kap. 9 §) regleras när en kommun skall indelas i valkretsar. Om det finns fler än 24 000 röstberättigade eller om det skall utses minst 51 fullmäktigeledamöter skall kommunen indelas i valkretsar. Då får kommunen själv alltså inte välja att utgöra en enda valkrets.
Indelningen i valkretsar i ett valsystem utan utjämningsmandat medför onödigt stora avvikelser från proportionell representation.
Som exempel kan jag nämna utfallet av valet år 1994 till kommunfullmäktige i min hemkommun Borlänge. Där finns drygt 37 000 röstberättigade och 61 ledamöter i fullmäktige. Kommunen är indelad i två valkretsar. I genomsnitt ''betalade'' partierna 507 röster per mandat. Det i särklass största partiet (s) ''betalade'' 488 röster per mandat. För de minsta partierna kan slumpen däremot ge stora avvikelser. Folkpartiet ''betalade'' 703 röster per mandat, medan (kds) bara behövde ''betala'' 368 röster per mandat.
Valsystemet bör modifieras så att det blir rättvisare. Antingen bör man undvika att dela in medelstora kommuner i flera valkretsar eller också bör utjämningsmandat införas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett rättvisare valsystem i kommunala val.
Stockholm den 23 januari 1995 Lennart Fremling (fp)