Enligt givna bestämmelser skall överklaganden av riksdagsval prövas av Valprövningsnämnden, sådan denna var sammansatt vid valets genomförande. Principen är att det inte är den nyvalda riksdagen som skall pröva lagligheten av sin egen tillkomst. Detta är helt rimligt.
Rent slentrianmässigt -- som det förefaller -- har emellertid denna princip också överförts till att gälla även andra val som kan överklagas till Valprövningsnämnden -- kommunala val och folkomröstningar. Den föreslås också bli regel vad gäller det förestående valet till Europaparlamentet. Om principen förefaller helt korrekt vid val till riksdagen, ter den sig däremot orimlig vid övriga val. Det är då inte den nya riksdagens sammansättning som är föremål för prövning. Valprövningsnämnden har ju inte heller någon inblandning i de kommunala församlingarna.
Den nuvarande regeln kan också medföra komplikationer vad gäller beslutsförhet. Valprövningsnämnden skall vara fulltalig för att kunna fatta lagliga beslut. Om några ledamöter eller suppleanter av olika skäl lämnar nämnden, kan besvärligheter uppstå. Efter det senaste valet hade sålunda två suppleanter avgått innan de kommunala valen eller folkomröstningen hade slutprövats. Detta hade kunnat äventyra nämndens beslutsförhet.
Också när det gäller kommunala val, som äger rum i september, kan den nuvarande regeln vara till nackdel. Prövningen tar ganska lång tid och mycket kan hända.
Kravet, att det skall vara den ''gamla'' nämnden som har att utföra prövningen, bör följaktligen endast gälla riksdagsvalet. Vid alla övriga val bör ''befintlig nämnd'' vara tillfyllest.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Valprövningsnämndens sammansättning vid prövningen av olika val.
Stockholm den 23 januari 1995 Birger Hagård (m)