39 av riksdagens 349 mandat är så kallade
utjämningsmandat. Dessa har hela riket som sin valkrets och
finns för att göra mandatfördelningen mera i linje med
partiernas väljarandelar. Utjämningsmandaten är av mycket
stor betydelse framförallt för att de mindre partierna ska få
en rimlig representation.
I kommuner och landsting saknas utjämningsmandat. En
stor del av kommunerna är indelade i två eller flera
valkretsar, och detsamma gäller landstingen. Det har fördelar
främst för geografiskt väl koncentrerade partier, men
försvårar en proportionellt rättvis representation i kommun-
och landstingsfullmäktige. Inte sällan leder det till att
mandatfördelningen kraftigt avviker från det utfall som
valresultatet borde gett upphov till.
I Borlänge fick Miljöpartiet de Gröna 10 röster mer än
Centerpartiet, men de sistnämnda fick fem mandat, medan
de förstnämnda endast fick fyra. Valet 1991 i Uppsala gav
KDS fyra mandat och Mp tre, trots att Mp hade drygt en halv
procent fler röster än KDS. Förklaringen låg i hur rösterna
fördelade sig över valkretsarna. Många exempel finns på
samma sak, och säkert har det i andra tillfällen utfallit till
Mp:s fördel.
Det avgörande är inte vilket eller vilka partier som tjänar
respektive förlorar på dagens kommunala och regionala
valsystem, utan att demokratin förlorar på systemet.
Medborgarnas lika värde, uttryckt i sentensen ''En man, en
röst'' alternativt ''En kvinna, en röst'', är grunden för all
representativ demokrati. Vi bör verka för att den följs!
Indelningen av kommunerna i valkretsar har ofta
tillkommit av partitaktiska skäl, och motiveras egentligen
endast i särskilt stora kommuner. För att vi ska närma oss en
situation där varje röst är lika mycket värd, bör varje
kommun bestå av endast en valkrets, med undantag för de
tio största kommunerna som av praktiska skäl också
framöver bör få ha fler valkretsar. I de fall flera valkretsar
tillämpas -- för de tio största kommunerna och de landsting
som så önskar -- skall minst 10% av mandaten vara så
kallade utjämningsmandat, som fördelas efter den jämkade
uddatalsmetoden, liksom i riksdagsvalet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att fr.o.m. valet 1998 endast de tio
största kommunerna tillåts ha fler valkretsar än en,
2. att riksdagen beslutar att de kommuner som har fler
valkretsar än en skall fördela minst 10 % av mandaten som
utjämningsmandat,
3. att riksdagen beslutar att landstingen, i de fall de består
av flera valkretsar, skall fördela minst 10 % av mandaten som
utjämningsmandat,
4. att riksdagen beslutar att utjämningsmandat för
kommuner och landsting skall fördelas efter den jämkade
uddatalsmetoden.
Stockholm den 23 januari 1995
Ragnhild Pohanka (mp)
Eva Goe s (mp)
Ewa Larsson (mp)
Thomas Julin (mp)
Peter Eriksson (mp)