Genom riksdagsbeslut är utlandssvenskarnas rösträtt
grundlagsfäst sedan den 1 januari 1995. Lagens lydelse är att
''rösträtt vid val skall tillkomma svensk medborgare som är
eller någon gång varit bosatt i riket''.
Här finns fortfarande en inskränkning, nämligen
förutsättningen att svensk medborgare någon gång skall ha
varit folkbokförd i Sverige. De som är svenska medborgare,
födda utomlands av svenska föräldrar, men aldrig varit
bofasta i Sverige, kan inte tillhöra någon valkrets och därmed
inte rösta. Man tillhör ju den valkrets där man sist var
mantalsskriven. Den gruppen är den sista som återstår innan
alla svenska medborgare har grundlagsfäst rösträtt.
Lagtexten borde klart och tydligt ange att svenska
medborgare alltid har rätt att utöva sin rösträtt och aldrig kan
förlora sin rösträtt.
För val till riksdagen bör inrättas en ny valkrets som består
av alla svenska medborgare, som inte är bosatta i Sverige.
Sverige och svenskarna blir alltmer beroende av sin
omvärld och tar allt aktivare del i internationell verksamhet
såväl inom svenska och internationella organisationer som i
svenskt och internationellt näringsliv. Det gäller både inom
industrin och en starkt växande tjänstesektor. Antalet
svenskar som flyttar utomlands kan förväntas öka. Beslutet
att inträda i EU kommer att förstärka denna utveckling.
Det blir allt lättare att genom media eller med hjälp av
modern informationsteknologi hålla sig informerad om den
aktuella politiska situationen och debatten i Sverige.
De utlandsboende ger genom sitt för Sverige värdefulla
arbete ett väsentligt bidrag till det svenska samhället och den
svenska välfärden. Ännu händer det att de stöter på problem
när de flyttar över nationsgränserna eftersom svenska lagar
och bestämmelser inte primärt är utformade med tanke på de
utlandsboende.
Nuvarande valsystem innebär att de utlandsboendes röster
räknas i de valdistrikt i Sverige där de var folkbokförda vid
utflyttningen. Därmed kan deras röster sägas bli utspädda när
det gäller påverkan på riksdagens sammansättning.
Vid beskattning av utlandsboende svenska medborgare
finns ett gemensamt distrikt. Försäkringskassan har en
utlandsavdelning som administrerar alla utlandsboende
pensionärers ärenden. Inom Svenska Kyrkan i utlandet har
man tillsatt en utredning om organiserandet av ett
utlandsstift. De skäl som varit vägande i dessa sammanhang
kan säkert också visa sig ha relevans när det gäller rösträtten.
Andra länder har redan sådan representation i sina
demokratiska församlingar, t.ex. Frankrike.
Det finns ingen säker uppgift om hur många de
röstberättigade utlandsboende svenska medborgarna är. I
1993 års vallagskommittés slutbetänkande, sid 135,
uppskattar Riksskatteverket antalet till cirka 124 000. För
ungefär tio år sedan gjordes en uppskattning baserad på en
enkät via ambassader och konsulat. Den pekade på att det
kan finnas 250 000 utlandssvenskar. Med tanke på att
tendensen är att antalet ökar kan man utan vidare konstatera
att befolkningsunderlaget är tillräckligt för att motivera en
egen valkrets.
Förslaget innebär ingen särbehandling av de
utlandsboende. Utlandskretsen kan behandlas på samma sätt
som övriga valkretsar. Partierna förutsätts nominera
kandidater på vanligt sätt. Skillnaden blir att dessa
kandidater får förutsättas ha erfarenhet och kunskap om de
problem som möter utlandsboende av skilda kategorier. I ett
personvalssystem finns det förutsättningar för att dessa
kandidater kommer att vara mer kända bland sina röstande
än kandidaterna i den gamla mantalsskrivningsvalkretsen.
I samband med inrättandet av en utlandsvalkrets borde
också bestämmelserna om upptagande i röstlängd kunna
ändras. Ansökan om svenskt pass hos svensk
utlandsmyndighet bör gälla som anmälan för upptagning i
röstlängd. Därmed hålls röstlängden aktuell eftersom ny
passansökan måste göras efter tio år. Dessutom bör
möjligheten att brevrösta anpassas till de regler som gäller
för poströstning i Sverige.
Alternativt kan möjligheten att definiera rösträtten på
annan grund övervägas.
En utredning bör tillsättas som får till uppgift att ta fram
underlag till ett förslag som regeringen kan förelägga
riksdagen för ett beslut i frågan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
förutsättningarna för att inrätta en egen valkrets för
utlandsboende svenska medborgare.