med anledning av förs. 1994/95:TK1 Skrivelse från talmanskonferensen med överlämnande av förslag angående en nämnd i riksdagen för Europeiska unionen m.m.

Miljöpartiet de gröna anser att riksdagens inflytande och
allmänhetens insyn måste bli betydligt större än i
talmanskonferensens förslag. Huvudfrågan gäller det samråd
som talmanskonferensen föreslår vilket enligt vår mening
innebär att Sveriges riksdag reduceras till en remiss- och
samtalspartner för regeringen. Denna ordning innebär vidare
att regeringen ges både verkställande och lagstiftande makt
vilket måste anses stå klart i strid med den svenska
konstitutionen och regeringsformen 1:4 som stadgar att
riksdagen ensam stiftar lag.

Eftersom Europeiska unionen inte ålägger Sverige några
krav om att regeringen ska vara beslutande organ i lagfrågor
finns ingen anledning att Sveriges riksdag ska genomföra en
sådan förändring. Dessutom finns mycket goda erfarenheter
från bl a den danska beslutsprocessen i EU-sammanhang av
att folketinget genom Europautvalget getts en beslutande
funktion i processen inför ministerrådets möten. Tanken från
talmanskonferensen att regeringen ensamt ska vara ansvarig
tycks grunda sig i att regeringen innehaft huvudansvar för
utrikespolitiken och att regeringen företräder Sverige i
internationella organ. Men i och med att Sverige blir medlem
i EU kommer EU-frågor att vara inrikespolitiska frågor.
Regeringen ska naturligtvis företräda Sverige i EU-
sammanhang, men riksdagen bör åtminstone genom
utskotten och EU-nämnden ha en beslutsrätt som garanterar
parlamentarismen och att besluten grundas på den
parlamentariska situationen i riksdagen.

Om riksdagen på detta sätt bibehåller en beslutskraft
kommer det med stor säkerhet att innebära att partierna ägnar
mer kraft åt EU-frågor och att debatten i Sverige blir livligare
och mer intensiv. Vi bedömer att det är en nödvändighet om
vi ska kunna få en någorlunda folkligt och demokratiskt
förankrad EU-politik som medlemmar. Erfarenheterna från
Danmark talar också för att en sådan ordning stärker det egna
landets förhandlingsposition.

Ett i riksdagen förankrat beslutsfattande i EU-frågor ökar
också på ett avgörande sätt möjligheterna till demokratisk
kontroll och granskning av regeringen.

Ifrån ett flertal håll inom EU-systemet har man uttryckt
stora förhoppningar om att ett svenskt medlemskap ska
innebära att öppenhet och demokrati sätts högre än tidigare
och att svenska traditioner ska driva unionen framåt i detta
avseende. Med detta i åtanke är det desto mer angeläget att
vi inte inleder ett medlemskap med att i väsentliga avseenden
ta steg bakåt i våra demokratiska och parlamentariska
traditioner.

EU-frågorna bör inte endast handhas av EU-nämnden.
Praktiskt taget alla riksdagens utskott blir mer eller mindre
berörda av ett medlemskap i EU. Det är också i fackutskotten
som kompetensen finns i de enskilda frågorna. Det är därför
viktigt att alla utskott kommer in i beslutsprocessen på ett
naturligt sätt. EU-nämnden skall därför inhämta yttrande
från fackutskotten så långt det är praktiskt möjligt.
Fackutskotten ska också kunna begära samråd med
regeringen i enskilda frågor.

Det vore möjligt att dela upp alla EU-frågor i riksdagens
nuvarande utskott och låta dessa ha en beslutande funktion.
Det finns dock en del praktiska frågor som talar för att inrätta
en speciell EU-nämnd med beslutsrätt och ett övergripande
ansvar. Vi har dock skilt ut två områden där beslutsrätten
ändå bör ligga i fackutskotten. Det är dels jordbruksutskottet
som är ett område som är genomreglerat och mycket snårigt.
Det är knappast möjligt för ledamöterna i EU-nämnden att
inhämta den kompetens som krävs för att hantera dessa
frågor på ett för Sverige bra sätt. Men även utrikespolitiken
vinner på att hanteras i ett helhetsperspektiv vilket gör att
utrikesutskottet bör ha hela ansvaret vad gäller riksdagens
arbete i dessa frågor. Eftersom Sveriges hållning i
utrikespolitiken i EU-sammanhang är att den bör förbli
nationell är detta också en viktig markering från riksdagen
gentemot svenska folket som visar att landet avser att
fortsätta med en självständig utrikespolitik även som EU-
medlem.

Det är viktigt att riksdagen kopplas in så tidigt som möjligt
i beslutsprocessen. Därför bör det finnas ett uttalat krav på
regeringen om god och tidig information och samråd med
både EU-nämnden och fackutskotten under hela
beslutsprocessen. Om riksdagen kommer in senare så är
positionerna ofta redan låsta vilket omöjliggör ett reellt
inflytande. EU-nämnden och utskotten måste också kunna
begära information och samråd. För att säkra minoritetens
rätt till information i EU-nämnden bör varje enskild ledamot
kunna begära information och yttranden från statliga
myndigheter.

Alla partier som har uppnått 4% i allmänna val och
därigenom är representerade i riksdagen bör ingå med
ordinarie ledamöter i EU-nämnden. Det är ett självklart krav
eftersom partier som hamnar utanför nämnden också
kommer att stå utanför stora delar av den
lagstiftningsprocess som blir gällande i Sverige. Det kan i
extrema fall innebära att nämnden kan omfatta 19 eller 21
ledamöter.

EU-nämnden bör föra både besluts- och
diskussionsprotokoll. Det är väsentligt att ge möjligheter till
en bred insyn i nämndens arbete. Protokollen bör också
offentliggöras på samma sätt som andra allmänna
handlingar.

Talmanskonferensens förslag innehåller också en
bestämmelse om tystnadsplikt för EU-nämndens ledamöter.
Vi finner detta onödigt, särskilt om utrikespolitiken placeras
i utrikesutskottet. Allt talar för att öppenhet ökar
effektiviteten i folkstyret.

Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen
8 kap.
14 §

Med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska
unionen skall riksdagen inom sig tillsätta en nämnd för
Europeiska unionen (EU-nämnden).Nämnden skall
fastställa regeringens förhandlingsmandat inför beslut i
Europeiska unionens råd i alla ärenden utom utrikes- och
jordbrukspolitiska som handhas på motsvarande sätt av
respektive utskott inom riksdagen.Nämnden skall så långt
möjligt inhämta yttranden från berörda fackutskott inom
riksdagen. Nämnden skall bestå av udda antal ledamöter,
lägst femton.Över nämndens beslut och diskussioner förs
protokoll.

15 §

Regeringen skall kontinuerligt och under hela
beredningsprocessen inför beslut i Europeiska unionen ge en
god information och samråda med nämnden för Europeiska
unionen och andra berörda fackutskott.

16 §

Statlig myndighet skall lämna upplysningar och avge
yttrande i frågor som skall behandlas i Europeiska unionens
råd, då nämnden för Europeiska unionen eller någon av dess
ledamöter begär det.

17 §

Regeringen är skyldig att lämna de upplysningar och
handlingar angående Europeiska unionen som Nämnden för
europeiska unionen begär.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen antar förslag till lag om ändring i
riksdagsordningen från talmanskonferensen 1994/95:TK1
vad gäller tilläggsbestämmelse 7.1.1.,

2. att riksdagen i övrigt avslår talmanskonferensens förslag
om ändring i riksdagsordningen 1994/95:TK1,

3. att riksdagen antar motionens förslag till ändring i
riksdagsordningen angående en nämnd i riksdagen för
Europeiska unionen m.m.

Stockholm den 25 november 1994

Marianne Samuelsson (mp)

Birger Schlaug (mp)

Peter Eriksson (mp)