Miljöpartiet de gröna anser att riksdagens inflytande och allmänhetens insyn måste bli betydligt större än i talmanskonferensens förslag. Huvudfrågan gäller det samråd som talmanskonferensen föreslår vilket enligt vår mening innebär att Sveriges riksdag reduceras till en remiss- och samtalspartner för regeringen. Denna ordning innebär vidare att regeringen ges både verkställande och lagstiftande makt vilket måste anses stå klart i strid med den svenska konstitutionen och regeringsformen 1:4 som stadgar att riksdagen ensam stiftar lag.
Eftersom Europeiska unionen inte ålägger Sverige några krav om att regeringen ska vara beslutande organ i lagfrågor finns ingen anledning att Sveriges riksdag ska genomföra en sådan förändring. Dessutom finns mycket goda erfarenheter från bl a den danska beslutsprocessen i EU-sammanhang av att folketinget genom Europautvalget getts en beslutande funktion i processen inför ministerrådets möten. Tanken från talmanskonferensen att regeringen ensamt ska vara ansvarig tycks grunda sig i att regeringen innehaft huvudansvar för utrikespolitiken och att regeringen företräder Sverige i internationella organ. Men i och med att Sverige blir medlem i EU kommer EU-frågor att vara inrikespolitiska frågor. Regeringen ska naturligtvis företräda Sverige i EU- sammanhang, men riksdagen bör åtminstone genom utskotten och EU-nämnden ha en beslutsrätt som garanterar parlamentarismen och att besluten grundas på den parlamentariska situationen i riksdagen.
Om riksdagen på detta sätt bibehåller en beslutskraft kommer det med stor säkerhet att innebära att partierna ägnar mer kraft åt EU-frågor och att debatten i Sverige blir livligare och mer intensiv. Vi bedömer att det är en nödvändighet om vi ska kunna få en någorlunda folkligt och demokratiskt förankrad EU-politik som medlemmar. Erfarenheterna från Danmark talar också för att en sådan ordning stärker det egna landets förhandlingsposition.
Ett i riksdagen förankrat beslutsfattande i EU-frågor ökar också på ett avgörande sätt möjligheterna till demokratisk kontroll och granskning av regeringen.
Ifrån ett flertal håll inom EU-systemet har man uttryckt stora förhoppningar om att ett svenskt medlemskap ska innebära att öppenhet och demokrati sätts högre än tidigare och att svenska traditioner ska driva unionen framåt i detta avseende. Med detta i åtanke är det desto mer angeläget att vi inte inleder ett medlemskap med att i väsentliga avseenden ta steg bakåt i våra demokratiska och parlamentariska traditioner.
EU-frågorna bör inte endast handhas av EU-nämnden. Praktiskt taget alla riksdagens utskott blir mer eller mindre berörda av ett medlemskap i EU. Det är också i fackutskotten som kompetensen finns i de enskilda frågorna. Det är därför viktigt att alla utskott kommer in i beslutsprocessen på ett naturligt sätt. EU-nämnden skall därför inhämta yttrande från fackutskotten så långt det är praktiskt möjligt. Fackutskotten ska också kunna begära samråd med regeringen i enskilda frågor.
Det vore möjligt att dela upp alla EU-frågor i riksdagens nuvarande utskott och låta dessa ha en beslutande funktion. Det finns dock en del praktiska frågor som talar för att inrätta en speciell EU-nämnd med beslutsrätt och ett övergripande ansvar. Vi har dock skilt ut två områden där beslutsrätten ändå bör ligga i fackutskotten. Det är dels jordbruksutskottet som är ett område som är genomreglerat och mycket snårigt. Det är knappast möjligt för ledamöterna i EU-nämnden att inhämta den kompetens som krävs för att hantera dessa frågor på ett för Sverige bra sätt. Men även utrikespolitiken vinner på att hanteras i ett helhetsperspektiv vilket gör att utrikesutskottet bör ha hela ansvaret vad gäller riksdagens arbete i dessa frågor. Eftersom Sveriges hållning i utrikespolitiken i EU-sammanhang är att den bör förbli nationell är detta också en viktig markering från riksdagen gentemot svenska folket som visar att landet avser att fortsätta med en självständig utrikespolitik även som EU- medlem.
Det är viktigt att riksdagen kopplas in så tidigt som möjligt i beslutsprocessen. Därför bör det finnas ett uttalat krav på regeringen om god och tidig information och samråd med både EU-nämnden och fackutskotten under hela beslutsprocessen. Om riksdagen kommer in senare så är positionerna ofta redan låsta vilket omöjliggör ett reellt inflytande. EU-nämnden och utskotten måste också kunna begära information och samråd. För att säkra minoritetens rätt till information i EU-nämnden bör varje enskild ledamot kunna begära information och yttranden från statliga myndigheter.
Alla partier som har uppnått 4% i allmänna val och därigenom är representerade i riksdagen bör ingå med ordinarie ledamöter i EU-nämnden. Det är ett självklart krav eftersom partier som hamnar utanför nämnden också kommer att stå utanför stora delar av den lagstiftningsprocess som blir gällande i Sverige. Det kan i extrema fall innebära att nämnden kan omfatta 19 eller 21 ledamöter.
EU-nämnden bör föra både besluts- och diskussionsprotokoll. Det är väsentligt att ge möjligheter till en bred insyn i nämndens arbete. Protokollen bör också offentliggöras på samma sätt som andra allmänna handlingar.
Talmanskonferensens förslag innehåller också en bestämmelse om tystnadsplikt för EU-nämndens ledamöter. Vi finner detta onödigt, särskilt om utrikespolitiken placeras i utrikesutskottet. Allt talar för att öppenhet ökar effektiviteten i folkstyret.
Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen 8 kap. 14 §
Med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen skall riksdagen inom sig tillsätta en nämnd för Europeiska unionen (EU-nämnden).Nämnden skall fastställa regeringens förhandlingsmandat inför beslut i Europeiska unionens råd i alla ärenden utom utrikes- och jordbrukspolitiska som handhas på motsvarande sätt av respektive utskott inom riksdagen.Nämnden skall så långt möjligt inhämta yttranden från berörda fackutskott inom riksdagen. Nämnden skall bestå av udda antal ledamöter, lägst femton.Över nämndens beslut och diskussioner förs protokoll.
15 §
Regeringen skall kontinuerligt och under hela beredningsprocessen inför beslut i Europeiska unionen ge en god information och samråda med nämnden för Europeiska unionen och andra berörda fackutskott.
16 §
Statlig myndighet skall lämna upplysningar och avge yttrande i frågor som skall behandlas i Europeiska unionens råd, då nämnden för Europeiska unionen eller någon av dess ledamöter begär det.
17 §
Regeringen är skyldig att lämna de upplysningar och handlingar angående Europeiska unionen som Nämnden för europeiska unionen begär.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen antar förslag till lag om ändring i riksdagsordningen från talmanskonferensen 1994/95:TK1 vad gäller tilläggsbestämmelse 7.1.1.,
2. att riksdagen i övrigt avslår talmanskonferensens förslag om ändring i riksdagsordningen 1994/95:TK1,
3. att riksdagen antar motionens förslag till ändring i riksdagsordningen angående en nämnd i riksdagen för Europeiska unionen m.m.
Stockholm den 25 november 1994 Marianne Samuelsson (mp) Birger Schlaug (mp) Peter Eriksson (mp)