Sverige har tagit steget in i Europeiska Unionen, i själva
verket en politisk bekräftelse på en sedan länge pågående
ekonomisk och kulturell integrationsprocess.
Skåne har i egenskap av Sveriges sydligaste landskap och
som granne med den europeiska kontinenten en unik roll. I
Skåne finns närheten till de stora marknaderna såväl inom
EU som till de nya, växande marknaderna i gamla
Östeuropa. Det innebär betydande möjligheter att i Skåne
utveckla ett starkt och varierat näringsliv men också
särskilda utmaningar för t.ex. den del av näringslivet,
jordbruk och livsmedelsindustri, som tidigare genom
nationella regleringar skyddats från konkurrens.
Skåne är en region i Sverige men också en naturlig del av
en Östersjöregion där kontakterna med Själland, norra
Tyskland, Polen och Baltikum kommer att spela en växande
roll inte minst mot bakgrund av EU-medlemskapet och
frihandelsavtalen med de nämnda länderna utanför EU.
Sett från ett svenskt perspektiv är Skåne ett brohuvud till
kontinenten. En väl utbyggd infrastruktur, snabba och väl
fungerande kommunikationer i Skåne och till kontinenten, är
en angelägenhet för hela Sverige och för näringslivet
överhuvudtaget.
I Skåne finns betydande kunskaps- och forskningsresurser
i form av Lunds universitet, Nordens största och ett av norra
Europas mest kompletta universitet. Högskoleresurser finns
dessutom i Malmö, Kristianstad och Helsingborg.
Skåne har en rad goda sidor. Närheten till kontinenten och
de stora marknaderna, en betydande forsknings- och
kunskapspotential, täthet -- ca en miljon människor bor i
Skåne -- och samtidigt god tillgång till natur och
rekreationsmöjligheter.
Det innebär att Skåne har stora möjligheter att erbjuda de
människor som bor här ett gott liv, goda förutsättningar att
utveckla näringslivet och att överbrygga
sysselsättningsproblemen och bidra till en positiv utveckling
i hela landet.
För att Skåne skall kunna ta tillvara sina goda sidor på
bästa sätt krävs regionala initiativ men också nationella
politiska beslut som undanröjer hinder för och stimulerar en
gynnsam utveckling.
Ett direktvalt Skånefullmäktige
De regionala förvaltningsuppgifterna i Skåne är i dag
fördelade på två länsstyrelser, tre sjukvårdshuvudmän, ett
antal kommunalförbund och en rad statliga sektorsorgan.
Denna regionala röra har historiskt sett lett till revirtänkande
och handlingsförlamning i för hela Skåne viktiga frågor. För
att Skåne på bästa sätt skall kunna ta tillvara sina möjligheter
krävs en ny regional organisation och ett tydligare statligt
engagemang i regionens utveckling.
Det finns i Skåne en betydande enighet om behovet av ett
''enat Skåne''. Detta har lett till att landstingen och
kommunerna på eget initiativ förberett en regional
omorganisation bl.a. genom inrättandet av Skånestyrelsen.
Frågan om den framtida organisationen utreds också av den
s.k. Regionberedningen vars slutbetänkande väntas i vår.
Det är högst angeläget att regering och riksdag snarast
framlägger förslag respektive fattar beslut om att så fort som
möjligt inrätta ett direktvalt Skånefullmäktige med egen
beskattningsrätt och med ansvar bland annat för sjukvård,
trafikfrågor, regionala planfrågor och näringspolitik. Detta
Skånefullmäktige ersätter de nuvarande
sjukvårdshuvudmännen, landstingen, kommunalförbunden
på berörda områden och tar dessutom över en del av
länsstyrelsernas regionala uppgifter.
En försäkringskassa för Skåne
Det arbete som pågår för att forma en ny regional
organisation i Skåne aktualiserar också sammanläggning av
försäkringskassorna i Skåne.
I dag väljer man i ökad utsträckning läkare, arbetsplats etc.
på annan plats än där man har sin bostadsort och helt
oberoende av gamla administrativa gränser. För att möta
denna utveckling och medborgarnas behov och önskemål
försöker vården, socialförsäkringen och även andra
samhällets serviceorgan att anpassa sin verksamhet. Kassans
huvudinriktning när det gäller arbetet med rehabilitering och
förebyggande insatser är ett nära samarbete med vården och
företagen/arbetsplatserna. Detta arbete underlättas om hela
Skåne blir en kassa.
De båda försäkringskassorna i Skåne bör få i uppdrag att
utreda hur sammanslagningen skall ske samt framlägga
förslag om en gemensam försäkringskassa för Skåne.
Centralkontoret bör ha sin placering i Kristianstad i enlighet
med en politisk överenskommelse i Skåne.
Samarbete i Östersjöregionen
Skåne ingår också som en del i en större Östersjöregion
tillsammans med andra svenska Östersjölandskap, Själland,
norra Tyskland, Polen och de baltiska staterna. Ett växande
samarbete bedrivs inom denna region. Det handlar om
samarbete på det ekonomiska området, kring transport- och
handelsfrågor, samarbete mellan universitet och högskolor i
regionen, om gemensamma kulturprojekt och om
vänortsutbyte m.m.
Genom EU-inträdet kan dessa kontakter förväntas öka i
betydelse, och EU-kommissionen har också genom det s.k.
INTERREG II-initiativet avsatt särskilda medel som skall
främja integrationen inom gränsöverskridande regioner.
Samarbetet mellan Sydsverige, Själland och Nordtyskland
uppfyller rimligen alla kvalifikationer för att kunna
prioriteras inom ramen för INTERREG II.
En politik för tillväxt och jobb
Målet för de regionala liksom de nationella närings- och
arbetsmarknadspolitiska insatserna är tillväxt och jobb. Till
de centrala delarna i en tillväxtpolitik hör att skapa en väl
fungerande infrastruktur: kommunikationer, kunskaps- och
forskningsresurser, energi- och kretsloppssystem, och en
allmänt sätt bra livsmiljö.
De regionala näringspolitiska insatserna måste, vid sidan
av strategiska infrastrukturella satsningar, i hög grad inriktas
på att understödja utvecklingen av de små och medelstora
företagen i regionen. Detta med målen att öka mångfalden i
näringslivet och att skapa nya arbetstillfällen och med
särskild inriktning på nyföretagande, kompetenshöjning,
teknik- och produktförnyelse och förbättrad
riskkapitalförsörjning.
Men näringspolitik måste också handla om att få företag
och enskilda att utnyttja det stöd och de resurser som finns.
Det kan i det sammanhanget konstateras att samhällets
insatser på området inte är alldeles enkla att överblicka för
den enskilde företagaren. Det finns en mångfald aktörer och
stödsystem på det näringspolitiska området, ofta med
likartade och överlappande roller.
En viktig ambition måste vara att förenkla och renodla de
näringspolitiska insatserna, både med avsikten att förenkla
för de individer eller företag som vill nyttja de
näringspolitiska medlen och att avbyråkratisera och
förbilliga de administrativa systemen.
En offensiv regional näringspolitik i Skåne skall bedrivas
med följande övergripande målsättningar:Regional balans.
Hela landskapet har förutsättningar att utvecklas.Full
sysselsättning.Allas delaktighet. De sociala
trygghetssystemen skall garantera kvinnors möjlighet till
förvärvsarbete. Kvinnligt företagande skall stimuleras.
Invandrarnas erfarenheter och traditioner skall tas tillvara.
Förenkling och renodling. En sektorsövergripande syn på
regional uppgiftshantering. Det handlar om att kraftsamla
resurser, över administrativa gränser.
Ett centrum för näringslivsutveckling
De näringspolitiska insatserna skall vara överblickbara och
lättillgängliga. I Skåne skall det därför finnas ett
näringslivsutvecklingscentrum dit företag, uppfinnare,
blivande företagare, fackliga organisationer och anställda
kan vända sig med sina idéer eller problem. Där skall finnas
kompetenta generalister/handläggare med uppgift att ge stöd
och rådgivning, och att förmedla kontakter till olika former
av specialistkompetens, t.ex. till Länsarbetsnämnden,
Exportrådet eller Tekniska högskolan i Lund.
Sammanslagningen av de båda länsvisa
utvecklingsfonderna till ett gemensamt bolag, ALMI
Företagspartner Skåne, är ett viktigt steg emot en
samordning av resurserna och förverkligandet av ett skånskt
centrum för näringslivsutveckling.
Det räcker emellertid inte att med tidigare nämnda medel
stimulera produktförnyelse och nyföretagande. Förnyelsen
av produktion och näringsliv måste utgå från en helhetssyn
på arbetslivet och människan i arbetslivet. Kraven på
trygghet i anställningen, inflytande över arbetet och rätten
till kompetensutveckling måste gå hand i hand med själva
produkt- och näringslivsförnyelsen.
Vi ser det därför som synnerligen angeläget att den sortens
utvecklingsarbete som bedrivits inom ramen för
arbetslivsfonderna kan fortsätta om än i nya former. Resurser
måste avsättas för kompetenshöjning och
arbetslivsutveckling med sikte på att utveckla det goda
arbetet, och dessa resurser bör handhas regionalt och i former
som anpassats till varje regions speciella förutsättningar.
Ett regionalt utvecklingscentrum för kvinnor
Skall kvinnor och män ha lika möjligheter när det gäller
arbete, utbildning, service och inflytande är det nödvändigt
att särskilt uppmärksamma kvinnors situation. Det handlar
om att bredda den kvinnliga arbetsmarknaden så att hittills
manliga yrkesområden öppnas för kvinnor. Det handlar om
riktade insatser för att stimulera kvinnligt nyföretagande och
kvinnlig kompetensutveckling.
Vi menar att det skall vara en målsättning att skapa ett
skånskt utvecklingscentrum för kvinnor.
Detta centrum skall initiera och stimulera utbildning och
projekt ägnade att bryta den könsuppdelade
arbetsmarknaden samt uppmuntra och bedriva
kompetensutveckling för regionens kvinnor. Det skall
finansiera utredningsarbete och forskning om kvinnors
villkor i regionen och stötta kvinnors idéer kring nya
produkter, produktionsteknik och kvinnligt företagande.
De regionala resurscentra som nu börjar byggas upp i de
båda Skånelänen är ett steg i riktning mot ett sådant skånskt
utvecklingscentrum för kvinnor.
Program för skånsk livsmedelssektor
Livsmedelssektorn är av stor betydelse för skånskt
näringsliv. Jordbruk, livsmedelsproduktion och
livsmedelshantering sysselsätter i Skåne 25 000
personer. Trots att Skånes landareal bara utgör 2,6 %
av Sveriges totala så finns här ca 17 %
av landets åkerareal.
Jordbruk och livsmedelsindustri tillhör dock, jämte
byggsektorn, de näringsgrenar där sysselsättningskrisen
varit särskilt påtaglig i Skåne.
Skånskt jordbruk och skånsk livsmedelsindustri har goda
förutsättningar att konkurrera på EU:s livsmedelsmarknad.
Det skånska jordbruket är högavkastande. Värdet av den
skånska växtodlingen uppgår ett normalår till ca 25 %
av det totala skördevärdet i landet. Skåne har Sveriges i
särklass bästa jordar. Brukningsenheterna är stora och
effektiva. Livsmedelsindustrin kännetecknas av inarbetade
varumärken som borgar för rena produkter av hög kvalitet.
För att det skånska jordbruket och livsmedelsindustrin
skall klara konkurrensen krävs förstås att näringen kan
arbeta på villkor som är likvärdiga med de som gäller i
konkurrentländerna. Vi vill dessutom betona vikten av att
den återreglering och nya utformning av jordbruksstödet som
blivit följden av EU-inträdet inte får leda till att
jordbruksproduktionen i landet snedvrides geografiskt.
Olika typer av livsmedelsproduktion skall i princip bedrivas
i de delar av landet där de naturliga förutsättningarna är bäst
för respektive gröda eller animalieprodukt.
Om skånsk mat och dryck skall kunna hävda sig i den
internationella konkurrensen och långsiktigt bidra till ett
bättre sysselsättningsläge krävs framför allt mer kunskap och
mer kompetens i alla led, från ax till kaka.
Vid en internationell jämförelse är utbildningsnivån i den
svenska livsmedelssektorn låg. Alldeles för små resurser har
avdelats till forskning, produktutveckling, ny teknik och
organisation.
Ett program för att utveckla den skånska
livsmedelssektorn bör ta sikte på att utveckla kvalitet i både
produktion och produkt -- rena livsmedel, miljöriktig och
uthållig produktion, hög förädlingsgrad och högt
kunskapsinnehåll. Vi vill att staten och regionala organ -- i
samverkan med branschen -- tar initiativ till att utarbeta ett
framtidsprogram för bionäringarna och livsmedelsindustrin.
Centrala moment i programmet skall vara att öka forsknings-
och utvecklingsinsatserna och att effektivare sprida ny
kunskap/livsmedelsteknik för att stimulera
produktförnyelse, nyföretagande och kompetenshöjning i
branschen.
Ett program för den skånska livsmedelssektorn bör
omfatta inte bara jordbruk och trädgårdsnäringar utan också
fisket. I Skåne finns ca 500 yrkesfiskare. Värdet av den totala
fångsten ett normalår är en halv miljard kronor. Fisket i
Östersjön, i Öresund och Kattegatt, är i dag osäkert. Däremot
tillväxer sötvattensfisket. Kräftodling i dammar är av stor
omfattning i Skåne. Fritidsfiske och fiskevård är av växande
betydelse i de skånska inlandsvattnen.
Verksamheten vid Lantbrukshögskolan i Alnarp är en
viktig resurs för Skåne men också för hela landet. Den unika
verksamhet som förekommer där måste tillförsäkras en stabil
grund för sin fortsatta existens. Den sydsvenska
jordbruksnäringen m.m. utvecklas givetvis bäst i sin
naturliga växtmiljö. Det är vidare angeläget att den
verksamhet vid Alnarp som omfattar den urbaniserade gröna
miljön ges goda arbetsbetingelser.
För att bredda insatserna till stöd för livsmedelsområdet
vill vi att det inrättas en agroteknisk utbildning på
högskolenivå i Kristianstad. Utbildningen skall förmedla
kunskaper och forskningsresultat och samarbeta med
Livsmedelstekniskt centrum i Lund och med
Fytokemicentrum på Balsgård. Utbildningen i agroteknik
skall givetvis inte konkurrera med den utbildning som
bedrivs vid Alnarp utan komplettera denna.
Turismen -- en framtidsbransch
Turismen erbjuder stora möjligheter för Skåne. En satsning
kan ge många nya jobb och inkomster till regionen. Också
här samverkar Skånes goda sidor: närheten till de
befolkningstäta områdena på kontinenten, tillgången till
natur och rekreationsområden.
De stora och i hög grad icke erövrade turistmarknaderna
finns i vårt närområde, i norra Tyskland och i Norden. Redan
i dag sysselsätter besöksnäringen i Skåne bortemot 12 000
personer. Det kan också konstateras att Skåne under
de senaste fyra åren tagit marknadsandelar. Den möjliga
marknaden för skånsk turistnäring är emellertid långt större,
dess potential har inte utnyttjats därför att turismen aldrig på
allvar betraktats som en näring med möjlighet att generera
inkomster och jobb.
En utvecklad skånsk turism och dess möjligheter hänger
självklart intimt samman med andra satsningar: förbättrade
kommunikationer, kulturella ambitioner och ett intensivt
miljövårdsarbete. Att ta tillvara Skånes förutsättningar på det
turistiska området handlar i mycket hög grad om att
samordna landskapets resurser och att satsa gemensamt
bland annat på marknadsföring. Ett enat Skåne och
inrättandet av ett Skånefullmäktige spelar också på detta
område en central roll.
IT-teknologin -- ännu en framtidsbransch
Den nya informationsteknologin befinner sig i fokus för
debatten om framtidens arbetsliv och näringsliv. Nya oanade
möjligheter öppnar sig, inte minst vad gäller att
decentralisera produktion och administration. IT-
revolutionen har förmodligen bara börjat.
IT-Skåne är en satsning på Skåne som en sammanhållen
region. Länsstyrelserna, Lunds universitet och Kristianstads
högskola samverkar med näringsliv och kommuner i ett
projekt som skall göra Skåne till föregångare vad gäller
användning av modern informationsteknologi. En teknologi
som inte minst ger möjlighet att skapa jobb i små och
medelstora företag.
Den borgerliga regeringen valde att ''låsa in'' de medel
man avsatte för stöd till IT-utvecklingen i en stiftelse utanför
demokratisk kontroll. Vi förutsätter dock att problemen
kring den frågan kan lösas och att IT-Skåne får centralt stöd
för att fortsätta sin viktiga verksamhet.
Kunskapstillväxt för ökad kompetens
En betydelsefull komponent för en regions
utvecklingsmöjligheter är förmågan att stimulera framväxten
av ny kunskap och kompetens.
Skåne har här ett gott utgångsläge. Här finns Universitetet
i Lund, Lantbruksuniversitetet i Alnarp, högskolorna runt om
i landskapet och, i en integrerad Öresundsregion, de danska
Universiteten i Köpenhamn och Roskilde. Här finns
folkhögskolor och en stark folkbildningstradition.
Men vi vet också att forskningsanknytningen och antalet
högskoleutbildade i olika branscher varierar. Här finns ett
betydande antal kunskapsintensiva företag t.ex. inom
läkemedelsindustrin. Samtidigt saknas nästan helt
forskningsanknytning inom andra viktiga näringar, som
livsmedels- och träindustri.
En viktig uppgift för staten och de regionala organen är att
organisera ett kunskapsutbyte mellan å ena sidan
kunskapssamhället och forskningen och å andra sidan
företagen, den offentliga sektorn och arbetslivet i vid
mening.
Möjligheterna att decentralisera olika utbildningar har
försämrats med det nya resurstilldelningssystem som
genomfördes av den borgerliga regeringen. Detta system
innebär att huvudparten av statsbidragen fördelas efter
prestation, dvs. efter antalet utexaminerade studenter, vilket
gynnar snabb genomströmning och koncentration av
utbildning till de stora universitets- och högskoleorterna.
För att högskolepolitiken effektivt skall kunna stödja
regionalpolitiken krävs en översyn av
resursfördelningssystemet till högskoleutbildning.
Trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed
Trafikflygarhögskolan inrättades 1984 för att skapa ett
civilt alternativ till flygbolagens rekrytering av piloter från
flygvapnet. Senast våren 1993 uttalade försvarsutskottet att
skolan har en betydelsefull uppgift att fylla när det gäller att
långsiktigt säkerställa behovet av piloter. På regeringens
uppdrag har Lunds universitet utrett skolans fortsatta
verksamhet och kommit till slutsatsen att det vore en fördel
att inordna denna verksamhet under universitetet.
I årets budgetproposition, bilaga 5 Försvarsdepartementet,
föreslår regeringen en neddragning av departementets anslag
med hänvisning till besparingskrav och ''det begränsade
behovet av verksamheten''. Man överlåter samtidigt åt
försvarsmakten att inom ramen för tillgängliga resurser
avgöra verksamhetens fortsatta omfattning och inriktning. I
detta ryms också alternativet att lämna förslag till regeringen
om nedläggning av skolan.
Då flygtrafiken nu ökar starkt och därmed också behovet
av fler piloter vore det djupt olyckligt om samhället skulle
avhända sig möjligheten att utbilda trafikflygare för civila
ändamål.
Det finns starka skäl för att även fortsättningsvis anordna
civil pilotutbildning i offentlig regi. En sådan utbildning står
öppen för alla ungdomar, även dem som saknar möjlighet att
på egen hand finansiera sådana relativt kostsamma studier.
Mot denna bakgrund menar vi att Trafikflygarhögskolan i
Ljungbyhed skall bibehållas på oförändrad nivå och att
utbildningen skall inordnas i verksamheten vid Lunds
universitet.
Riskforskningsorganisation vid LTH
En förbättrad och utökad riskforskning är viktig både för
att förhindra katastrofer och mänskliga tragedier och i ett
ekonomiskt perspektiv för att skapa tillväxt och ökat
välstånd. Men forskningen på området är fragmenterad och
ineffektiv.
Den nyligen avslutade hot- och riskutredningen har också
konstaterat att samhället i hög grad är betjänt av en sådan
forskning samtidigt som ett rationellt utnyttjande av
forskningsresultaten ställer stora krav på en kraftsamling av
resurserna.
Förutsättningarna är synnerligen goda för att vid Lunds
tekniska högskola (LTH) bygga upp en
riskforskningsorganisation på området stora olyckor och
teknologiska system och att därmed åstadkomma en
nödvändig samordning och kraftsamling, inte minst därför
att riskforskningen vid LTH och Lunds universitet är av
betydande volym och på hög internationell nivå. Vad som
saknas är resurser för att bygga upp en organisation för
systematisk samverkan och integration.
Moderna förbindelser
Skåne är en viktig kommunikationsregion. En stor del av
det gods och av de människor som skall till eller från
kontinenten passerar skånska järnvägar, vägar och hamnar.
Sverige och Danmark har kommit överens om och beslut
har fattats om att bygga en bro över Öresund. En fast
förbindelse över Öresund ställer samtidigt krav på
anslutande förbindelser. Vi vill i det sammanhanget peka på
vikten av att Citytunneln i Malmö blir verklighet.
Ett utvidgat transportnät medför belastningar på
omgivning och natur. Kraven på samhällsplanering blir stora.
För att ta tillvara möjligheterna och möta problemen med
ett intensivt och växande transportsystem, så vill vi att ett
kraftfullt transporttekniskt centrum utvecklas i Skåne. Lunds
tekniska högskola ligger mitt i ett kommunikationsområde --
Skåne. Möjligheterna till ett nära samarbete mellan
kvalificerad forskning kring kommunikationer och
miljöanpassning och annan samhällsplanering måste tas till
vara.
Allteftersom närkommunikationerna byggs ut kommer
Skåne att i allt större omfattning bli en gemensam bostads-
och arbetsmarknad. Valfriheten för den enskilde ökar.
Tillväxtförutsättningar för regionen förbättras. Men då krävs
samordning, mellan nationella, regionala och lokala
trafiksystem. Flyg, färje- och tågförbindelser måste ha bra
anslutningar till buss och personbilstrafik, i framtiden kanske
till snabbspårvägar och lokala system för elbussar. En
heltäckande skånsk trafikplan för snabba, energisnåla och
miljövänliga transporter måste utarbetas.
Ett regionalt demokratiskt organ för hela Skåne förbättrar
förutsättningarna för planering och samordning. Staten får
en tydlig samarbetspartner i Skåne.
Skåne får inte bli en flaskhals för gods- och persontrafiken.
Redan i dag finns det trånga sektorer. Att exempelvis på
samma järnvägsspår ha såväl person- som godstrafik
fungerar intill ett visst kapacitetsutnyttjande. Framtidens
spårbundna trafik skall växa och omfatta på
persontrafiksidan kollektivtrafik, regional- och fjärrtrafik
samt snabbtåg och vidare godstrafik av såväl regional som
fjärrtåg samt därutöver en växande internationell godstrafik.
Då räcker i vissa avsnitt inte dagens spårsystem och andra
järnvägsinvesteringar till i Skåne. Kapacitetstaket är nått och
flaskhalsarna hindrar en sund utveckling. Flaskhalsar som
drabbar Skåne men också i hög grad det övriga
Skandinaviens näringsliv och innevånare.
Regeringen bör därför ta sådana initiativ att person- och
godstrafiken i och genom Skåne kommer att kunna fungera
på ett tillfredsställande sätt.
Bättre vägar
För att ta till vara de möjligheter som Skånes närhet till
kontinenten innebär krävs ett vägnät av internationell
standard. De insatser som måste göras är i första hand att
rusta upp och förbättra det redan befintliga vägnätet till en
standard som motsvarar höga krav på framkomlighet och
säkerhet.
Vägnätet skall ta till vara tillväxtpotentialen i hela
regionen:
Vi vill ha satsningar på vägarna E 4
och E 6,
väg 23 i en delvis ny sträckning som väg av hög standard
söderifrån till Hässleholm med anslutning till E 4:an,
samt väg E 22
som hög standard i hela sin sträckning. Vad gäller
tvärförbindelserna är satsningar på vägarna 21 och 11 av
störst betydelse.
Tågtrafiken
Transportsystemen påverkar natur- och livsmiljö.
Ekosystemet i Skåne utsätts redan i dag för stora
belastningar. Befolkningstätheten är större och nedfallet av
försurande och förorenande ämnen mer omfattande än i
någon annan del av vårt land. Skadorna på flora och fauna
är så stora att de börjar få ekonomiska konsekvenser för vårt
jord- och skogsbruk. Buller är ett stort problem i våra
tätorter.
Det viktigaste inslaget i ett miljövänligt trafiksystem är att
bygga ut de spårbundna transporterna.
Hulterströmsöverenskommelsen för Malmöregionens
trafiksystem syftar till att göra järnvägstrafiken till stommen
i Skånes kollektivtrafiksystem. Snabbtåg kan bli ett attraktivt
resealternativ både mot Stockholm och Göteborg. SJ:s och
Banverkets påbörjade arbete, såväl snabbtågsanpassningen
av Södra stambanan som en utbyggnad till dubbelspår på
hela Västkustbanan, måste fullföljas utan dröjsmål.
Vi anser att Västkustbanan skall dras via Landskrona i
samband med utbyggnaden. På så sätt knyts hela den skånska
västkusten samman i järnvägsnätet. En sådan ny dragning är
lönsam beroende på det stora reseunderlaget.
Statsmakterna måste medverka till, driva på och utveckla
samarbetet mellan SJ, DSB och Själlands och Skånes
regionala trafikorgan om den spårbundna trafiken kring
Öresund. Förbindelse över Öresund öppnar stora möjligheter
för den spårbundna kollektivtrafiken.
För att klara dagens krav på hastighet och leveranstrygghet
måste den spårbundna godstrafiken ges bättre
förutsättningar. Vi har ovan pekat på riskerna med
flaskhalsar för transportflödena.
Etablerandet av en Riksbangård Syd skulle innebära bättre
rangeringsmöjligheter för kontinentaltrafiken utöver de
effektiviseringar som följer för de regionala godsflödena. En
Riksbangård Syd bör ges en, med hänsyn till miljö, ekonomi
och trafikeffektivitet optimal placering.
Flyg
Goda flygförbindelser är en viktig del i ett väl fungerande
transportsystem. Skåne har i dag tre flygplatser, vilka ger
närhet till flygförbindelserna för hela landskapet.
Snabbtågsförbindelserna innebär en hårdare konkurrens.
Avregleringen av flyget har lett till en koncentration av
flygtrafiken till större flygplatser. Tillkomsten av
järnvägsförbindelse mellan Kastrup och Malmö ändrar
förutsättningarna för flygtrafiken på Sturup. De skånska
flygplatsernas framtid måste därför utredas noga. Vi utgår
ifrån att regeringen och berörda organ tar erforderliga
initiativ.
Miljöarbetet i centrum
Den på sikt helt avgörande utmaningen är att ställa om vår
livsföring och vår produktion till ett långsiktigt uthålligt
förhållande till naturen. Vi måste steg för steg gå från att
förbruka till att bruka, från att exploatera till att förvalta.
Miljön i Skåne är hårt belastad bland annat genom utsläpp
från den egna industrin, från trafik och jordbruk, men också
genom miljöpåverkan från internationella utsläpp. I det här
avseendet är förstås närheten till kontinenten snarast en
nackdel.
Genom det arbete som utfördes i Miljödelegationen för
västra Skåne lades en grund för ett aktivt miljöarbete i
regionen. Delegationen kartlade miljöproblemen och
presenterade en lång rad förslag till åtgärder som förutsatte
såväl nationella som regionala, lokala och individuella
insatser för att förbättra miljön.
Miljödelegationen presenterade sin slutrapport i december
1990. Drygt fyra år har alltså förflutit. Det finns därför starka
skäl för att nu följa upp arbetet, dvs. att granska vad som
faktiskt hänt med anledning av delegationens förslag. Hur
har miljösituationen förändrats, hur långt har olika
målsättningar infriats, hur har miljöarbetet i kommunerna
bedrivits och så vidare?
Gröna resurscentra
Det största skånska miljöproblemet är kväveöverskottet
som förorenar luft och vatten. En plan för reducering av
kväveutsläppen måste tas fram. I ett kort perspektiv kan
arbetsmarknadspolitiska resurser inriktas på
beredskapsarbeten för att minska kväveläckaget från
jordbruket.
Skånes sju naturbruksgymnasier borde vara en resurs i
kunskapsöverföringen från den forskning som bedrivs vid
Alnarp, på Balsgård, på Ultuna och inom
livsmedelsindustrin, -- och ut till jordbruk, skogbruk,
trädgårdsodling och hästhållning.
I Skåne pågår sedan 1991 ett samarbete kring utveckling
av naturbruksgymnasierna till ''Gröna resurscentra''.
Skolorna skall inte bara erbjuda ungdomar grund- och
vidareutbildning inom en eller flera av
naturbruksprogrammets inriktningar. De skall också svara
för kvalificerad fortbildning av yrkesverksamma, och
utbildning av företagsledare. Vid de gröna resurscentra skall
bedrivas försöks- och utvecklingsarbete kopplat till
information och rådgivning.
För att naturbruksgymnasierna effektivt, som gröna
resurscentra, skall kunna bidra med kunskapsöverföringen
till skånskt lantbruk, krävs en ny organisation. I dag präglas
naturbruksutbildningarna i Skåne av små enheter, baserade
på ett snävt utbildningsutbud. Naturbruksutbildningarna
borde bättre avpassas för en näring i snabb förändring. Det
behövs en skånsk länsövergripande organisation för
samordnad, långsiktig planering och samverkan med statlig
forskning och livsmedelsindustri.
Vi vill att staten som en del i samverkan kring ett program
för utveckling av bionäringarna och livsmedelssektorn också
aktivt deltar i utvecklingen av en regional skånsk
organisation för Gröna resurscentra.
Ett centrum för miljövetenskaplig forskning
Miljöproblemen i Skåne är stora. Trafikssystemen och
jordbruket är de enskilt största föroreningskällorna.
Kväveutsläppen förstör luft och vatten. De inhemska
luftföroreningarna är, tillsammans med det sura nedfallet
från kontinenten, ett hot mot framför allt skogsmarkerna.
Havsbottnarna dör i Östersjön, Öresund och Kattegatt.
Men miljöproblemen är inte bara ett hot, de är också en
möjlighet. Miljöarbete och miljöteknologi är
framtidsbranscher. Kunskaperna inom avfallshantering och
återvinning växer snabbt.
Vi vill att ett miljövetenskapligt, tvärvetenskapligt
forskningscentrum skapas vid Lunds universitet. Viktiga
forskningsområden är miljöpedagogik, miljövänliga
energisystem och odlingsmetoder, avfallshantering och
kretsloppssystem, nya metoder för vattenrening etc. Vi fäster
stor vikt vid tvärvetenskapligheten och vid att ett samarbete
utvecklas med Högskolan i Kristianstad och
Lantbrukshögskolan. Ett sådant miljövetenskapligt centrum
skulle också kunna bli ett kompetenscentrum för energi- och
miljöteknik.
Det ligger i Sveriges och Östersjölandskapens intresse att
utveckla effektivare, miljövänligare energisystem, i t.ex.
Polen och Baltikum. Det är också av stort intresse att
ytterligare resurser tillförs programmet för att rena
Östersjön.
Etablering av miljövärnskår i Kristianstad
Vi upprepar vårt tidigare förslag om etablering av civil
miljövärnskår i Kristianstad. Förslaget har sitt ursprung i en
FN-studie inför Riokonferensen där det rekommenderas
etablering av internationella miljöräddningstrupper, som
skall stå till förfogande när ett land begär hjälp vid
miljökatastrofer och nödlägen.
Vi kan konstatera att det finns en mycket bred uppslutning
bakom tanken att använda erfarenheter från det militära
området -- teknik, forskning, kunskap, organisation och
produktion -- för miljösatsningar. Arbetsuppgifterna för ett
miljövärn är många och stora, både i Sverige och
internationellt. Från svensk sida har vi ställt oss positiva till
FN-förslaget om en miljövärnstrupp.
I Kristianstad har sedan några år tillbaka förts diskussioner
om upprättandet av en miljövärnskår genom utnyttjande av
de resurser som friställs vid nedläggning av militära förband.
I samarbete med högskolan finns nu ett konkret
utbildningsprogram som kan bedrivas i direkt anslutning till
den kommande miljövärnskåren.
För att fullt ut realisera tanken om en miljövärnskår krävs
det statlig medverkan på olika sätt. Det är därför positivt att
försvarsministern i januari tillsatt en utredning om hur bl.a.
behovet av miljöskyddsinriktade internationella
katastrofinsatser skall tillgodoses (Utredning om civila
insatser för internationell katastrof- och flyktinghjälp).
Vi finner det lämpligt att utredningen sker i nära
samverkan med Kristianstadsprojektet om en miljövärnskår.
Gränskontrollen måste fungera
Närheten till den europeiska kontinenten är i allt väsentligt
en fördel för Skåne. Men i vissa avseenden innebär detta
också en ökad utsatthet. Det gäller exempelvis
narkotikasmuggling och annan internationell kriminalitet.
En stor del av narkotikan till Sverige förs in via skånska
hamnar.
Det innebär både att narkotikamissbruk och kriminalitet
riskerar att växa i de berörda städerna och att narkotika förs
vidare in i Sverige om inte gränskontrollen och
narkotikabekämpningen kan bedrivas effektivt.
EU-medlemskapet och det faktum att viktiga delar av
tullens tidigare uppgifter därmed försvinner motiverar
självklart rationaliseringar inom verksamheten. Men
samtidigt har det från regeringen slagits fast att narkotika-
och brottsbekämpning överhuvudtaget inte får bli lidande
genom att gränskontrollen vid inre gräns i EU i väsentliga
delar monteras ned.
Tullens och polisens resurser för bekämpning av narkotika
och annan smuggling och kriminalitet måste bibehållas på
en tillräcklig nivå.
Skåne skall försvaras
Europas säkerhetspolitiska karta har radikalt förändrats de
senaste åren. Warszawapakten är upplöst. Europas
kärnvapenmakter nedrustar. Samtidigt pågår krig och
konflikter runt om i det forna Östeuropa. Det är under
överblickbar framtid otroligt att Sverige skulle dras in i en
stormaktskonflikt eller utsättas för en militär invasion.
Däremot utsätts vi fortfarande för gränskränkningar. Detta
gäller i synnerhet skånskt vatten och skånskt luftrum.
Skåne är en av Sveriges folkrikaste regioner och har stor
betydelse för landets totalförsvar. Detta kräver att det
militära försvaret snabbt skall kunna vara på plats. Antalet
infallsportar, angreppspunkter, är betydande. Den öppna
kusten och Öresunds folkrättsliga ställning kräver närvaro av
marina förband. Skånes för landet viktiga infrastruktur
--
hamnar, flygfält, vägnät och järnvägar
--
ligger i företrädesvis öppen terräng, och detta kräver ett väl
avvägt försvar med en stor andel insattsberett luftförsvar.
De värnpliktiga som behövs för Skånes försvar bör även
framöver främst utbildas inom regionen. Så många bor i
Skåne att andelen värnpliktiga som tas ut till utbildning är
lägre här än någon annan stans i landet. Det är därför inte
rimligt att skicka skåningar på värnpliktsutbildning utanför
regionen. Det skulle dessutom resultera i högre kostnader
och sämre beredskap.
Om hot om krig i Sverige i dag upplevs som mindre
sannolikt, så växer istället medvetenheten om vårt moderna
samhälles sårbarhet. Skåne har en avgörande betydelse för
Sveriges försörjning. Avbrott i eldrift och vattenförsörjning,
allvarliga föroreningar av luft, vatten och jordbruksmark till
följd av miljökatastrofer i omgivande områden skulle om de
inträffade få stora konsekvenser för Sveriges
livsmedelsförsörjning. För att klara dessa nya hot krävs ett
samordnat och väl utbildat totalförsvar. Skåne bör betraktas
som ett område av mycket stor vikt i
totalförsvarssammanhang.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att snarast framlägga förslag om
en direktvald Skånefullmäktigeförsamling med egen
beskattningsrätt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda en sammanslagning av
försäkringskassorna i M och L län,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att prioritera interregionalt
samarbete i Östersjöregionen,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av kompetenshöjande
åtgärder och fortsatt arbetslivsutveckling,2
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett framtidsprogram för
livsmedelssektorn,3
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om centralt stöd till IT-Skåne,4
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildnings- och
forskningsresurser i Skåne,5
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunikationssystemen i
Skåne,4
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppföljning av Miljödelegationen
i västra Skånes arbete,3
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om gränskontroll och resurser för
bekämpning av narkotika.6
Stockholm den 25 januari 1995
Johnny Ahlqvist (s)
Börje Nilsson (s)
Kaj Larsson (s)
Ingegerd Wärnersson (s)
Marianne Jönsson (s)
Ulla Rudin (s)
Kurt Ove Johansson (s)
Lars-Erik Lövdén (s)
Nils T Svensson (s)
Birthe Sörestedt (s)
Marie Granlund (s)
Bengt Silfverstrand (s)
Bo Nilsson (s)
Christin Nilsson (s)
Lena Larsson (s)
Annika Nilsson (s)
Per Olof Håkansson (s)
Karin Wegestål (s)
Anita Jönsson (s)
Bo Bernhardsson (s)
Ronny Olander (s)
1 Yrkande 2 hänvisat till SfU.
2 Yrkandena 3 och 4 hänvisade till AU.
3 Yrkandena 5 och 9 hänvisat till JoU.
4 Yrkandena 6 och 8 hänvisade till TU.
5 Yrkande 7 hänvisat till UbU.
6 Yrkande 10 hänvisat till SkU.