I samhällslivet har vi många olika former av belöningar,
ersättningar och kompensation för utfört arbete och
prestationer. Normalfallet är lön vid reguljärt arbete. Lönen
sätts som regel enligt vanliga marknadsprinciper, även om
undantag förekommer, där tillgång och efterfrågan på
arbetskraft är huvudkomponenten i lönesättningen. Utifrån
den erhållna lönenivån kan sedan olika ersättningar erhållas
vid sjukdom, arbetslöshet, pensionering eller olika
samhällsuppdrag. Oftast följer man då
inkomstbortfallsprincipen. För vissa typer av uppdrag
tillämpas likalönsprincipen.
Andra typer av ersättningar kan vara stipendier till
kulturarbetare, bidrag vid studier och militärtjänst, arvoden
för olika uppdrag och liknande.
En stor del av det arbete som utförs i samhället är dock
oavlönat eller lågt uppskattat trots att det kan vara
samhälleligt viktigt. Framförallt handlar det om det
omfattande kvinnoarbete som utförs för familjens och
anhörigas räkning men också om en avsevärd mängd ideellt
arbete som utförs av kvinnor och män. Detta bara sagt som
ett konstaterande. I denna motion avser jag inte att ta upp
frågan om grundtrygghet eller medborgarlön utan i stället ta
upp lönesättningen i en gråzon mellan marknadsutsatta löner
och ideella insatser som ansetts behöva belönas i någon
form.
I vissa fall kan det uppstå problem hur viktiga insatser i
samhällets tjänst ska belönas och det är därför jag vill
aktualisera frågan om en norm, ett riktmärke som kan vara
användbart när man ska ersätta en prestation eller utförd
uppgift. En samhällslön/arvode, som kan utgå per dag,
halvdag eller kvartsdag, och som är knutet till basbeloppet
skulle kunna vara ett sådant hjälpmedel vid lönesättningen.
Några exempel som kan belysa användningsområdet:
1. Organdonationer. Att den som ställer upp på att donera
organ gör en värdefull insats för samhället tycker nog de
flesta. Donatorn tar ofta en personlig risk och blir kanske
tvingad till rehabilitering och ledighet för återhämtning efter
operationen. Som regelsystemet är utformat och med de
lägre sjukersättningarna så gör donatorn en ekonomisk
förlust även om inkomstbortfallsprincipen täcker upp en del.
Här skulle en samhällslön kunna fylla en viktig funktion,
förutsatt att den sätts på en nivå som kan accepteras av de
flesta.
2. Statliga utredningar. Tvärtemot vad de flesta tror så är
ersättningen för att medverka i statliga utredningar mycket
låg. I praktiken handlar det om ett dåligt avlönat
hedersuppdrag. Ersättningen har sedan lång tid tillbaka varit
i form av ett traktamente på 75:-. Tillkommer två
traktamenten à 75:- för inläsning till sammanträdet. En
nackdel blir att det blir svårt att rekrytera kunniga, vanliga,
personer utifrån landet till utredningarna. Det blir en
överrepresentation av statstjänare och kommunalråd, som
ändå har sin lön, av pensionärer, riksdagsmän och
stockholmare. Rapporter har bekräftat snedvridningen. En
samhällslön skulle kunna öppna för bättre
sammansättningar.
3. Uppdrag i landsting och kommuner. Tidigare
tillämpades likalönsprincipen vilket fungerade ganska
hyggligt. Städerskan och direktören fick samma ersättning
för sitt offentliga uppdrag. Nya kommunallagen ändrade
dock på detta och införde inkomstbortfallsprincipen. Detta
har på många håll lett till irritation, osämja och onödig
byråkrati. Första problemet har varit att definiera vad som
ska räknas som inkomst. De flesta har troligen valt att gå på
försäkringskassans uppgifter men detta är inte heller
oproblematiskt eftersom människor i dagens samhällsliv har
en stor variation i sitt arbetsliv och sitt sätt att försörja sig.
Det är faktiskt en minoritet som idag har ett vanligt nio till
fem-jobb. Det finns exempel på landsting som tvingats
inrätta arvodesnämnder för att kunna hantera denna fråga.
Vilket i sig är tveksamt ur integritetssynpunkt i och med att
en del av de förtroendevalda ska sitta och granska de andras
inkomstuppgifter. Det största problemet är dock den
orättvisa som ligger i att den som är arbetslös, går på KAS
eller är utförsäkrad får en markant lägre ersättning än den
som redan har stora inkomster för att utföra samma uppgifter.
Sannolikt är det så att den som är arbetslös eller hemmafru
lägger ner större engagemang och arbete på sitt samhälleliga
uppdrag än den upptagne direktören eller den stressade
datakonsulten. Här skulle en samhällslön, lika för alla, helt
klart vara att föredra. Skulle ändå höginkomsttagaren inte
vara nöjd så får han väl söka ersättning för inkomstbortfall.
En lagändring som ger de förtroendevalda ett enkelt, rättvist
och rimligt alternativ till inkomstbortfallsprincipen skulle
säkert uppskattas.
Det finns säkert också en mängd andra områden där det
vore bra om det funnits en väl definierad norm för vad en
dags arbete i samhällets tjänst är värt. Det kan vara insatser
vid katastrofer och olyckor, ideellt arbete av stort värde,
kulturella , konstnärliga och demokratiska insatser av
betydande värde för nationen, vissa typer av biståndsarbete,
insatser för ungdomar och handikappade, innovatörer och
uppfinnare med svårgenomförbara men på sikt värdefulla
idéer, insatser för att förbättra miljön o.s.v.
Insatser där en del av samhällslön kan bli aktuell kan vara
vittnesinställelser, nämndemannauppdrag, blodgivning,
civilförsvarsövningar och liknande uppdrag av kortare
karaktär.
På vilken nivå ska en samhällslön/arvode ligga?
Den får inte vara för hög så den blir stötande eller oskälig
men samtidigt måste den vara såpass hög att den kan
accepteras som rimlig av en stor majoritet av svenska folket.
2,5 %
av basbeloppet (c:a 875:-/dag) är möjligen en sådan
acceptabel nivå.
Vad ska begreppet heta?
Det är möjligt att samhällslön inte är ett bra begrepp
eftersom det lätt kan förväxlas med diskussionen om
grundtrygghet och medborgarlön vilken handlar om en helt
annan sak, nämligen rätten till en försörjning baserad på allas
lika värde. Tyvärr kommer jag inte på något bättre namn f.n.
men hoppas ändå det framgår av motionen vad som avses.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en norm för att belöna insatser
som är samhälleligt värdefulla,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i kommunallagen införa
samhällslön som ett alternativ till ersättning för
förtroendeuppdrag.