I samhällslivet har vi många olika former av belöningar, ersättningar och kompensation för utfört arbete och prestationer. Normalfallet är lön vid reguljärt arbete. Lönen sätts som regel enligt vanliga marknadsprinciper, även om undantag förekommer, där tillgång och efterfrågan på arbetskraft är huvudkomponenten i lönesättningen. Utifrån den erhållna lönenivån kan sedan olika ersättningar erhållas vid sjukdom, arbetslöshet, pensionering eller olika samhällsuppdrag. Oftast följer man då inkomstbortfallsprincipen. För vissa typer av uppdrag tillämpas likalönsprincipen.
Andra typer av ersättningar kan vara stipendier till kulturarbetare, bidrag vid studier och militärtjänst, arvoden för olika uppdrag och liknande.
En stor del av det arbete som utförs i samhället är dock oavlönat eller lågt uppskattat trots att det kan vara samhälleligt viktigt. Framförallt handlar det om det omfattande kvinnoarbete som utförs för familjens och anhörigas räkning men också om en avsevärd mängd ideellt arbete som utförs av kvinnor och män. Detta bara sagt som ett konstaterande. I denna motion avser jag inte att ta upp frågan om grundtrygghet eller medborgarlön utan i stället ta upp lönesättningen i en gråzon mellan marknadsutsatta löner och ideella insatser som ansetts behöva belönas i någon form.
I vissa fall kan det uppstå problem hur viktiga insatser i samhällets tjänst ska belönas och det är därför jag vill aktualisera frågan om en norm, ett riktmärke som kan vara användbart när man ska ersätta en prestation eller utförd uppgift. En samhällslön/arvode, som kan utgå per dag, halvdag eller kvartsdag, och som är knutet till basbeloppet skulle kunna vara ett sådant hjälpmedel vid lönesättningen.
Några exempel som kan belysa användningsområdet:
1. Organdonationer. Att den som ställer upp på att donera organ gör en värdefull insats för samhället tycker nog de flesta. Donatorn tar ofta en personlig risk och blir kanske tvingad till rehabilitering och ledighet för återhämtning efter operationen. Som regelsystemet är utformat och med de lägre sjukersättningarna så gör donatorn en ekonomisk förlust även om inkomstbortfallsprincipen täcker upp en del. Här skulle en samhällslön kunna fylla en viktig funktion, förutsatt att den sätts på en nivå som kan accepteras av de flesta.
2. Statliga utredningar. Tvärtemot vad de flesta tror så är ersättningen för att medverka i statliga utredningar mycket låg. I praktiken handlar det om ett dåligt avlönat hedersuppdrag. Ersättningen har sedan lång tid tillbaka varit i form av ett traktamente på 75:-. Tillkommer två traktamenten à 75:- för inläsning till sammanträdet. En nackdel blir att det blir svårt att rekrytera kunniga, vanliga, personer utifrån landet till utredningarna. Det blir en överrepresentation av statstjänare och kommunalråd, som ändå har sin lön, av pensionärer, riksdagsmän och stockholmare. Rapporter har bekräftat snedvridningen. En samhällslön skulle kunna öppna för bättre sammansättningar.
3. Uppdrag i landsting och kommuner. Tidigare tillämpades likalönsprincipen vilket fungerade ganska hyggligt. Städerskan och direktören fick samma ersättning för sitt offentliga uppdrag. Nya kommunallagen ändrade dock på detta och införde inkomstbortfallsprincipen. Detta har på många håll lett till irritation, osämja och onödig byråkrati. Första problemet har varit att definiera vad som ska räknas som inkomst. De flesta har troligen valt att gå på försäkringskassans uppgifter men detta är inte heller oproblematiskt eftersom människor i dagens samhällsliv har en stor variation i sitt arbetsliv och sitt sätt att försörja sig. Det är faktiskt en minoritet som idag har ett vanligt nio till fem-jobb. Det finns exempel på landsting som tvingats inrätta arvodesnämnder för att kunna hantera denna fråga. Vilket i sig är tveksamt ur integritetssynpunkt i och med att en del av de förtroendevalda ska sitta och granska de andras inkomstuppgifter. Det största problemet är dock den orättvisa som ligger i att den som är arbetslös, går på KAS eller är utförsäkrad får en markant lägre ersättning än den som redan har stora inkomster för att utföra samma uppgifter. Sannolikt är det så att den som är arbetslös eller hemmafru lägger ner större engagemang och arbete på sitt samhälleliga uppdrag än den upptagne direktören eller den stressade datakonsulten. Här skulle en samhällslön, lika för alla, helt klart vara att föredra. Skulle ändå höginkomsttagaren inte vara nöjd så får han väl söka ersättning för inkomstbortfall. En lagändring som ger de förtroendevalda ett enkelt, rättvist och rimligt alternativ till inkomstbortfallsprincipen skulle säkert uppskattas.
Det finns säkert också en mängd andra områden där det vore bra om det funnits en väl definierad norm för vad en dags arbete i samhällets tjänst är värt. Det kan vara insatser vid katastrofer och olyckor, ideellt arbete av stort värde, kulturella , konstnärliga och demokratiska insatser av betydande värde för nationen, vissa typer av biståndsarbete, insatser för ungdomar och handikappade, innovatörer och uppfinnare med svårgenomförbara men på sikt värdefulla idéer, insatser för att förbättra miljön o.s.v.
Insatser där en del av samhällslön kan bli aktuell kan vara vittnesinställelser, nämndemannauppdrag, blodgivning, civilförsvarsövningar och liknande uppdrag av kortare karaktär.
På vilken nivå ska en samhällslön/arvode ligga?
Den får inte vara för hög så den blir stötande eller oskälig men samtidigt måste den vara såpass hög att den kan accepteras som rimlig av en stor majoritet av svenska folket. 2,5 % av basbeloppet (c:a 875:-/dag) är möjligen en sådan acceptabel nivå.
Vad ska begreppet heta?
Det är möjligt att samhällslön inte är ett bra begrepp eftersom det lätt kan förväxlas med diskussionen om grundtrygghet och medborgarlön vilken handlar om en helt annan sak, nämligen rätten till en försörjning baserad på allas lika värde. Tyvärr kommer jag inte på något bättre namn f.n. men hoppas ändå det framgår av motionen vad som avses.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en norm för att belöna insatser som är samhälleligt värdefulla,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i kommunallagen införa samhällslön som ett alternativ till ersättning för förtroendeuppdrag.
Stockholm 23 januari 1995 Stig Sandström (v)